På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen.
Idag betonas vikten av utomhusaktiviteter för människors hälsa och välbefinnande. Att utforska och lära ute i naturen handlar om att lära med alla sinnen, d.v.s. smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Artikeln baseras på EU-projektet Learning in Motion med fokus på barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet var att utröna om och i så fall hur utomhusaktiviteter kan ge fysisk och sensorisk stimulering för personer med intellektuella funktionshinder. Studien baseras på intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Resultatet visade att deltagarnas välbefinnande och livskvalitet ökar förutsatt att miljön är tillgänglig och anpassad. Vistelse ute i naturen stimulerade och motiverade deltagarnas lärande och sociala inkludering. Bristen på ett systematiskt lärande i utomhusmiljö saknas dock ofta och är nödvändigt för denna målgrupp.
Artikeln bygger på material från en studie om avstämningsmöten – ett institutionellt flerpartssamtal där Försäkringskassan, försäkrad och ytterligare minst en part t.ex. arbetsgivaren bedömer den enskildes arbetsförmåga. Utifrån begreppet ”röst” analyserades nio inspelade avstämningsmöten. Ett kommunikativt mönster framträdde med fyra olika röster: medicinens, arbetslivets, regelverkets och livsvärldens röst. Den mångröstade karaktären är sannolikt av stor vikt för att förstå komplexiteten, dynamiken och svårigheterna som hör ihop med dessa möten. Studien är gjord genom Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR), Linköping.
The jobs strategy emphasizes paid work as necessary for welfare. However, both the jobs strategy and continual economic grow th have been questioned. Here, philosopher Hannah Arendt’s three modalities of human activity, labour, work and action, can be of interest. Labour implies activities that are constantly carried out to maintain biological existence. Work means activities that create a man-made world. Action is activity taking place between people. Arendt means that the organization of paid work is in accordance with the labour modality. According to Arendt, it is in the action modality that humans achieve real freedom. Basic income may liberate groups of people from paid work. Growth would thereby have the potential to take place in the action modality rather than in the labour modality.
Det är vanligt att forskare utvärderar hälsofrämjande interventioner genom attlåta deltagarna besvara samma standardfrågor vid före- och eftermätning och mäter interventionens effekt som en statistisk skillnad mellan mättillfällena. Det finns en risk att resultaten av en sådan beräkning blir missvisande av det skälet att undersöknings-personen tolkar svarsskalorna för respektive standardfråga olika av vid de olika mättillfällena (Westlander, 2004).
Denna risk har tidigt uppmärksammats av Golembiewski et al (1976) som pekade på att vi här har att göra med en psykometrisk problematik som är särskilt tydlig i interventioner. Frågan gäller huruvida individens egen måttstock för att bedöma eller värdera ett visst förhållande/område är densamma efter som före interventionen eller om måttstocken har förändrats beroende på att undersökningspersonen fått nya erfarenheter inom begreppsområdet. Golembiewski (ibid) kallar detta fenomen för betaförändring och i denna uppsats används fortsättningsvis denna term.
Syftet med uppsatsen är att empiriskt illustrera förekomsten av betaförändring och dess eventuella konsekvenser för tolkning av resultaten med ledning av en modell av Terborg et al (1980). Vi använder ett material hämtat från en studie av ett hälso-främjande interventionsarbete inom postutdelningsverksamheten, Posten Sverige AB.
Denna artikel tar kort upp mina erfarenheter från forskning om förändringsarbete i små tillverkande träindustrier. Min roll i dessa förändringsarbeten har varit både forskarens och förändringsagentens, med forskning på respektive i företagen. Forskningsansatserna har i några fall varit observerande och utvärderande och i några andra fall utgjorts av aktionsforskning där min egen roll har varit att försöka åstadkomma förändringar samtidigt som jag utvärderat förändringsprocesserna. Artikeln utgörs av en reflektion och en analys av de roller som finns i ett förändringsarbete med en fokusering på den professionella förändringsagentens möjliga roller. Det dilemma som finns i forskarrollen vid studier av förändring behandlas inte här utan där hänvisas läsaren till andra publikationer, t ex Svensson (2002).
The purpose of this article is, through a close reading of Paul Tillich’s book The Courage to Be and Viktor Frankl’s book Life must have a meaning, to illuminate similarities and differences in the view of existential anxiety as a predicament in the individual’s search for meaning. The article discusses how anxiety is channeled through fate and death, guilt and condemnation and emptiness and meaninglessness. Frankl’s tragic triad: pain, guilt and death running like a red line through these anxiety impulses. From a contemporary context, Tillich and Frankl’s thoughts raise questions about how we can approach young people’s mental illness.
Syftet med denna artikel har varit att belysa hur ett riktat folkhälsoarbete mot friska yngre äldres tillgång till en meningsfull fritid kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Detta syfte är motiverat av att friska yngre äldre i samhället ökar och att de håller sig friska längre än ett tidigare generationer, vilket föranleder att pensionen blir viktig att fylla med meningsfulla aktiviteter. Ett kommunalt folkhälsoarbete som innehåller både förebyggande som främjande aktiviteter ger både ett mervärde åt friska yngre äldres holistiska välbefinnande och därtill upplevda meningsfulla fritid, samt en samhällsekonomisk vinst genom minskade kommunala stödinsatser.
This article summarises current research in the cross-disciplinary phenomenon of intellectual giftedness aiming to propose a theoretical definition of giftedness,relevant to a Scandinavian setting, by synthesising a vast and varied international literature and by contextualising the phenomenon. Departing from the tenet of normal distribution it is feasible to assume that in any population there are approximately 15-20% basically or moderately gifted individuals (these are also termed as high-achieving individuals); 2-4% highly gifted;about 0.003% exceptionally gifted and less than 0.00002% at a genius level.In any context where average-based norms rule a majority of these gifted individualsrisk being marginalised or even stigmatised since they by definitionare extreme. While a normal population rarely has problems expressing an understanding of individuals perceived as weaker and inoffensive including them into the social context, it is however much more common for the high achieving or gifted individual to rather be placed under suspicion and suffer exclusion. They tend to present a more or less unaware threat to the socialcontext to which they belong. Such exclusion has apparent social, educational and clinical consequences. These will be discussed in brief
Forskning har visat att vart fjärde barn i förskolan mår dåligt och har psykiska, emotionella och/eller sociala problem. Rapporter från pedagoger i förskolan visar att de sett en förändring där allt yngre barn mår dåligt jämfört med tidigare decennier. En aktuell fråga är därför i vilken utsträckning som förskollärarna har stöd från specialpedagoger för att underlätta för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Oftast finns ett antal specialpedagoger anställda i en kommun och de har till uppgift att serva flera förskolor. I den kommun vi studerat finns tre specialpedagoger som ansvarar för barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola. Frågan är vilken roll specialpedagogerna har i förskolan och vilken funktion de anser sig ha? Resultatet visar bland annat att deras viktigaste funktion är som rådgivare, handledare och bollplank till personalen. De har även en viktig roll när det gäller att upprätta handlingsplaner i samarbete med föräldrarna. Specialpedagogerna bedömer att behovet av deras kompetens ökar kontinuerligt och de ser läroplanen som ett stöd i arbetet.
Nästan alla barn i Sverige går i förskola och förskoleperioden betraktas som en av de mest intensiva perioderna i barns liv och utveckling. Under denna period läggs grunden till barnens framtida möjligheter, både när det gäller socialisation, trygghet och kommunikation med omgivningen. Att personalen i förskolan är kvalificerade pedagoger har stor betydelse för barnens hälsa och välbefinnande. Förskolepersonal omfattar både förskollärare och barnskötare som dock har olika roller. Fokusgruppsintervjuer med fyra förskolechefer om betydelsen av den nya läroplanen samt kvalitetsarbete i förskolan har genomförts. Totalt spelades åtta timmar in på band och dessa har transkriberats i sin helhet. Resultatet visar att god kvalitet i förskolan bidar till barns hälsa och välbefinnande. Slutsatsen är att kvalitetshöjande arbete är nödvändigt för förskolans utveckling.
I studien analyseras på vilka grunder individers arbetsförmåga bedöms, med utgångspunkt i nio avstämningsmöten mellan sjukskrivna, Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivare. Fokus riktas mot hur parterna diskuterar och resonerar om arbetsförmåga och hur aktörerna ser på sin och övriga parters roll i rehabiliteringsprocessen. Avstämningsmötena utmärktes av en förhandling om arbetsförmåga och vilka aktörer som hade rehabiliteringsansvaret för den sjukskrivne. Studien visar att sjukskrivnas arbetsförmåga i hög grad bestämdes av arbetsgivarens anpassningsmöjligheter. Bedömningen av arbetsförmåga grundades således i praktiken på relationen mellan individens förmåga och arbetets förutsättningar. Studien visar också hur läkares arbetsförmågebedömningar, trots att de ibland bygger på osäkra uppskattningar, används som objektiva expertutlåtanden i diskussioner om sjukpenning och återgång i arbete.
This article describes thoughts and reflections based on two ongoing studies. Both concern existential group conversations, but with different target groups: clients and healthcare professionals respectively. The two studies differ in aims and theoretical frameworks.
In the client study the concepts doing, being, belonging, and becoming, all commonly used in occupational science, were applied; whereas the study of the healthcare professionals applied the theoretical framework of practice architectures together with the concept resonance to understand what happens in ongoing practices.
Five common areas from the results have been identified, and these are illuminated from the respective studies’ aims and theoretical frameworks. These areas are: Existential framing and leadership, Freedom framed by time and space, The significance of the group, Reflective judgement and Becoming and transformative learning.
Finally, the authors share their experiences when two studies’ research processes become intertwined in the work with this article.
Allvarliga sjukdomar kan medföra stora sociala konsekvenser för de drabbade. Konsekvenserna varierar beroende på sjukdom och påverkas av de drabbades socioekonomiska position före insjuknandet. Tre registerstudier om situationen efter en stroke visar att 1)personer med högre utbildning och högre inkomst har större sannolikhet att återkomma i arbete, 2)personer med högre utbildning separerar i lägre utsträckning än personer med lägre utbildning och 3)personer med låga inkomster har en förhöjd risk att avlida i förtid efter en stroke. En fjärde studie, byggd på intervjuer, visar att personer som återgått i arbete efter en stroke har fortsatta besvär med trötthet och sårbarhet. Eftersom sociala orättvisor även skapar ojämlikheter på hälsans område så krävs att insatserna mot stroke sätts in i ett brett socialpolitiskt perspektiv.
Utsatthet för våld kan medföra långvariga konsekvenser. Studien tar upp långsiktiga ekonomiska konsekvenser för våldsdrabbade kvinnor med fokus på behovet av försörjningsstöd. Den sammanfattar två registerstudier som undersökt den ekonomiska utvecklingen för 6085 kvinnor 18-64 år som utsatts för våld som krävt sjukhusvård. Gruppen jämförs med 55 016 kvinnor i befolkningen. Analyser görs med logistiska regressioner. Utsatthet för våld ökar risken för långvariga negativa ekonomiska konsekvenser både för kvinnor med och utan barn. Lågutbildade kvinnor löper störst risk att råka ut för våld men alla som drabbas löper en väsentligt förhöjd risk att behöva försörjningsstöd. Den förhöjda risken kvarstår upp till tio år efter vårdtillfället.
Forskning visar att var sjätte kvinnlig och var trettonde manlig patient har upplevt kränkningar i vården. En bakgrund av övergrepp ökar risken att som vuxen uppleva sig kränkt i vården.
Detta samband analyseras i artikeln liksom dess orsaker och konsekvenser för patienter och vårdgivare. På basen av mångårig interventionsforskning diskuteras även hur vården på både strukturell och individuell nivå kan förhindra att patienter kränks och speciellt patienter med en bakgrund av övergrepp.
Ett stort ansvar vilar på vårdens alla ledningsnivåer, från myndighet till klinik, för att skapa förutsättningar i form av tid, kunskap och verktyg så att vårdgivare kan agera mot att patienter kränks. Artikeln beskriver ett antal sådana verktyg.