Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 3, p. 173-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 2.
    Borell, Klas
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för socialt arbete.
    Egonsdotter, Gunilla
    Om möjligheterna att replikera professionella utmaningar i lektionssalen: Datorbaserad simulering av barnavårdsutredningar2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 1, p. 47-50Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Florin Sädbom, Rebecka
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Bäcklund, Johan
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Anderström, Helena
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Epistemic Cultures & Teaching Practices.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    En skenbar tydlighet? En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 48-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6.

    Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

  • 4.
    Kjellström, Sofia
    et al.
    Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology.
    Stålne, Kristian
    Institutionen för byggvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola.
    Komplexitet för kvalitet i lärande och undervisning: bedömning av komplexa problem och studenters resonemang2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 1, p. 15-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One of the aims of higher education is to teach students to solve complex problems, but what is the complexity of problems and the reasoning of students? The Model of Hierarchical Complexity (MHC) is a theory applicable to all domains in which information is organized and accounts for increases in behavioral complexity which includes cognitive or reasoning complexity. The paper is a theoretical introduction to MHC as a tool for teaching in higher education. The model clarifies and shows the gap between the complexity in the subject and the students understanding of the same subject. We also discuss how to support the development of more complex reasoning in students.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf