Ett i högre grad vetenskapsbaserat samhälle ställer ökade krav på att professionellt arbete ska grundas i evidens och att beslut ska vila på evidens- baserade kriterier. På ett generellt plan är idén bakom en evidensbaserad praktik att överbrygga gapet mellan teori och praktik, men hittills har den evidensbaserade agendan främst fokuserat på professionellas instrumentella kunskapsanvändning. Mindre intresse har visats för en mer indirekt användning av forskningsbaserad kunskap, en så kallad konceptuell kunskapsanvändning med avsikt att utmana och förändra etablerade tanke- och vanemönster. Ett grundläggande antagande bakom denna artikel är att lärande gynnas när praktikern använder olika kunskapskällor. Artikeln bidrar till att utvidga och fördjupa reflektionens betydelse i professionell praktik. 

Artikeln redogör för en intervjustudie som gjordes med 15 internationella studenter på ett mastersprogram med inriktning mot hållbar utveckling, där undervisningen ägt rum på engelska. Studenterna frågades i individuella intervjuer på engelska hur de ansåg att stora översvämningar kunde förebyggas. En intentional-expressiv dialogstruktur anpassades till att innefatta frågor om hur nyckeluttryck i deras svar kunde uttryckas på studenternas modersmål. Studenterna fick sedan jämföra och kontrastera uttryckssätten och betydelserna som de använt i sina förklaringar, på engelska och på modersmålet. Deras skiftande språkliga och ämnesmässiga bakgrund speglades generellt genom en bred variation i uppfattningarna av frågeställningen, och i studenternas reaktioner till intervjusituationen. Resultaten visar att dialogstrukturen dessutom fick många av studenterna att inkludera andra aspekter i sina förklaringar, när frågan om uttryck och innebörder på modersmålet infördes, än när de först förklarat enbart på engelska.

Skolefritidsordning (SFO)/fritidshem har sitt ursprung i den nordiska modellen där utbildning ansågs vara en förutsättning för rättvisa, likvärdighet, social inkludering och demokratiskt deltagande. Den nordiska modellens enhetsskola kom i skymundan under 2000-talet i samband med konkurrensstatens och kunskapsskolans inträde med ett ökat fokus på nyttoorienterad kunskap, mätbara resultat och individuellt ansvar. Mot bakgrund av det vill vi genom en in- och utläsning undersöka, vilket innehåll som SFO/fritidshem i de tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige tillskrivs via centrala styrdokument. Vår inläsning visar att SFO/fritidshem fått ett dubbelt uppdrag med motstridiga uppgifter; å ena sidan rekreation och lek och å andra lärande i riktning mot måluppfyllelse. Utläsningen visar att styrdokumentens innehåll har en slagsida åt det sistnämnda. Konkurrensstatens logik och kunskapsskolans dominans har ökat polariseringen i fritidshemmets uppdrag. Bärande element i den nordiska modellen kolonialiseras och blir till retorik för att legitimera konkurrensstatens logik.

Theory-based evaluation in response to the issues of education reforms in the early 2000s

The current surge of interest in evidence based policy has re-actualised issues of research, policy and pedagogic practice. Research are expected to support the development of systematically substantiated reforms as well as evidence-based practices. At the same time, criticism has been brought against dominant evaluation models. The question is whether they really respond to an increasingly complex landscape of governance, and the varying conditions and variations that characterize today’s schools? This article examines the potential of a theory-based evaluation model in order to systematically and empirically investigate education reforms. This approach provides the ability to include analysis of how transnational, national and local discourses converge and diverge in relation to each other, to take different kinds of contexts into consideration, and how these contexts affect the recontextualisation of pedagogic discourse. In order to further develop the approach of a theory-based evaluation, the authors point to recent steps within mixed methods research in relation to the design of, and findings in an empirical case study of the Swedish curriculum reform, Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre, Lgr 11. Based on policy analyses, four hypotheses are presented: (i) the hypothesis of reform; (ii) the hypothesis of teachers’ professional practice; (iii) the hypothesis of teaching repertoires; (iv) and the hypothesis of assessment practices. Each of these hypotheses has been followed up by questionnaire responses and interviews.  The sequential explanatory design in this study relates critically transnational policy arenas to national education reforms and pedagogic practice in order to test the weight of the empirical evidence obtained. On the grounds of conclusion, there are reasons to revive and further develop the tradition of theory-based evaluations. Therefore, the article put forward theoretical and methodological proposals for the continued direction.

Forskningen om specialpedagogik brukar delas in i två grund-läggande perspektiv. Å ena sidan ett mer traditionellt, individualistiskt perspektiv med rötter i medicin och psykologi och, å andra sidan, ett alternativt perspektiv med betoning på sociala faktorers betydelse för skolproblem. Denna dikotomisering utgör utgångspunkten för en stor del av forskningen inom fältet. I den här artikeln diskuteras variationer inom ramen för de respektive perspektiven och rimligheten i den typ av förenklingar som perspektiven utgör. Medan ett flertal olika variationer urskiljs argumenteras ändå för vikten att avgränsa dessa två grundläggande perspektiv men också för att de behöver kompletteras. Olika »kandidater» till ett tredje perspektiv diskuteras. Utifrån en argumentation om att båda perspektiven på specialpedagogik i hög grad tar sin utgångspunkt i vem eller vad som är ansvarig för skolproblem och att de har lösningar på dessa problem, föreslås ett tredje perspektiv som tar sin utgångspunkt i dilemman, inte minst av etisk art, vilka samhälle och skola har att hantera för att möta elevers olikhet. Innebörden i ett sådant dilemma-perspektiv utvecklas i artikeln.

En ökande andel barn i Sverige läser i liten grad eller inte alls böcker på sin fritid. Frågan kring vilka praktikgemenskaper kring barnlitteratur som barn faktiskt möter och involveras i under sina uppväxtår, är idag ytterst aktuell. Artikeln utgår från en fallstudie där den läsfrämjande insatsen Kulturakuten, som riktades mot barn inom fritidshemmets verksamhet, studerades i syfte att belysa de epistemologiska antaganden kring läsning som ligger till grund för denna. Utifrån observationer av insatsen samt genom fokusgruppintervjuer med deltagande barn och vuxna, analyserades den iscensatta praktiken med fokus på interaktion och talet om samma praktik. Resultatet visar att insatsen möjliggör upplevelsebaserad läsning kring berättelsens plats, karaktärer och dilemma, där möten med berättelsen, i linje med receptionsteoretisk forskning, ses som väsentligt, och på sätt där barnen aktivt deltar och utövar inflytande. Artikeln argumenterar för att läsförmåga är en sammansatt förmåga och att flera aspekter av läsning, som automatiserad avkodning av skrift, olika nivåer av läsförståelse, engagemang för att vilja läsa samt kritisk och analytisk läsning av visuell och auditiv information som kombineras skrift, behöver integreras när läspraktiker för barn utformas. I detta har den upplevelsebaserade läsningen, där barn aktivt deltar, en viktig roll. Detta då upplevelsebaserad läsning kan bli en brygga över till den reflekterande och kritiska läsningen samtidigt som den kan stödja barn i att fortsatt utveckla läsförmåga i linje med funktionell läsning. I detta arbete har barnlitteraturen en avgörande roll.

This article is an attempt to seek possible ways to link local ethnographies of literacy towards relationships of power and institutional processes in an ever changing world. Starting from cognitive and socio-cultural perspectives, the current notion of literacy is described as pluralistic, heterogeneous and complex phenomena. Our point of departure is that ways with word and texts are meaning making processes. The process of reading and writing is always linked to meaning making in terms of interpretation, understanding, exploring and configuration. According to Gadamer the »space between» is a pre-condition for making new interpretations, which relates to Homi Bhabha’s concept of a ›third space›. From a hermeneutic perspective mea-ning-making through literacy can be described, discussed and analyzed. From a post-colonial perspective possibilities for meaning-making are made visible and analyzed in matters of openness, limitation or prevention.