Background: In this world of rapidly developing technologies, it has become less of a challenge for individuals to start a career within music and promote their brand. The emergence of social media has revolutionized digital marketing and facilitated the distribution of music across different online platforms. Artists working independently in the music industry have been challenged to undertake a dual role of being both a creator of music, as well as a marketer.

Purpose: This research covers an uninvestigated topic. The paper firstly explores the various possibilities for self-promotion for independent artists, provided by living in a technological world. The second aspect which is examined is how record labels can support artists in their careers through doing their promotion campaigns and establishing their brand identity.

Method: This is an exploratory qualitative study, which was conducted deductively. Eight semi- structured interviews were held with independent artists working with music in Sweden, the findings from which were organized through a thematic analysis. The design of the research follows a case study approach.

Conclusion: The empirical findings suggest that independent artists use a DIY (Do It Yourself) approach in their careers, specifically in the marketing of their music and their personal brand. Using features provided by social media channels, distribution companies and music streaming services, as well as having consistent personal branding were some of the ways in which independent artists digitally self-promote themselves. On the other side, labels support artists by having bigger budgets and doing more outspread digital promotion campaigns, which allows the artists to focus on the creation of music, rather than on marketing planning and decision-making. The study contributes to research within the field of music marketing. Furthermore, suggestions for future research are provided.

The aim of the study is to examine how songs are included in Swedish EFL coursebooks aimed at the courses English 5 and English 6, what functions they serve and what this communicates about the pedagogical value of songs for EFL teaching and learning. This study also aims to examine what differences there are in the inclusion and usage of songs targeting the different courses. The material was gathered through a content analysis of six coursebooks, three aimed at English 5 (Viewpoints 1, Solid Gold 1, and Blueprint A Version 3.0) and three intended for use in English 6 (Viewpoints 2, Solid Gold 2, and Blueprint B Version 2.0). The books were analysed by applying the concepts of explicit and implicit communications of pedagogical value through the lens of Krippendorff’s approach to textual analysis (Krippendorff, 2019, p. 29). The results show that most differences in the inclusion and usage of songs in the coursebooks targeting the different courses relate to how songs are included, but also that there are significant differences in how the songs are used. Furthermore, the results also show that the inclusion and usage of songs in the examined coursebooks convey conflicting messages about their pedagogical value. The usage of songs shows that there is a reliance on the intrinsic pedagogical value of songs for EFL teaching and learning. Nonetheless, songs are used sparingly in relation to other text types in the coursebooks. 

This study investigated the global changes in online music listening behaviors in response to COVID-19 and its restrictions (such as quarantine, school and workplace closures, and travel restrictions). In addition, the research included an examination of how friendship networks and online communication motives have moderated the effect of COVID-19 on music listening behaviors. The causal inference methods: difference in differences (DiD) and two-way fixed effects (TWFE), were conducted to analyze the online music listening behaviors and social interactions of 37,328 Last.fm users in 45 countries before and after the first wave of confinement. It was found that in response to COVID-19, the quantity, variety, and novelty of music consumption decreased, shifting toward mainstream artists, whereas individuals with more online social connections and communications showed the reverse behavior. Our research shows that online social interactions and community development significantly impact listeners’ behaviors and can be used as a guide to developing new design strategies for digital media, such as music, movies, and games. 

Research has demonstrated that different types of users have different needs when it comes to personalized systems. Factors that have been argued to play a role are user traits and characteristics, such as personality and domain expertise. Within this work we explored the influence of listeners’ active engagement with music, or the extent to which people invest in enjoying music, on the relationship between item popularity and satisfaction with lists of recommendation. Using an online survey built on top of the Spotify API functionality we gathered participants’ most listened tracks and used those to compile playlists containing either popular or non-popular tracks. Our results show that active engagement plays a moderating role on the relationship between popularity and satisfaction, which can more specifically be explained by the extent to which popular songs allow people to discover their musical taste. Where listeners with low active engagement are limited in their discovery by tracks they are familiar with, those with high active engagement can actually use music they are familiar with to further discover their taste. Hence, for low active engagement listeners the most attractive recommendation lists are lists that strike a balance between familiar items and items that enable people to refine their musical taste.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare definierar musik som eget lärande i förskolan och i så fall på vilket eller vilka sätt det synliggörs i verksamheten. I den här studien definieras eget lärande som när musikens egenvärde beaktas enskilt och inte när musik används som ett redskap för att lära något annat, som exempelvis språk eller matematik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har fyra förskollärare beskrivit sina definitioner av musik som ett eget lärande i förskolan och på vilka sätt det synliggörs i det vardagliga arbetet. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien eftersom fokus ligger på att undersöka hur förskollärare i samspel med barn arbetar med musik som eget lärande i förskolan. Insamlingen av data har gjorts med kvalitativ metod. Empirin har bearbetats enligt en tematisk analys där teman presenterades utifrån förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärare synliggör musik som eget lärande genom samspel, glädje, rörelse, takt, rytm och som uttryckssätt. Utifrån resultatet framkom även att när förskollärare inte synliggör musik som ett eget lärande synliggör de det istället som ett verktyg för barns inlärning av andra ämnen. Vidare delar förskollärarna med sig av sitt förhållningssätt till musik där resultatet visar på en uttråkad inställning samt en osäkerhet kring kompetensen att leda barn i musik.

Studiens syfte är att undersöka hur några förskollärare uttrycker vad sång har för mening i förskolan. Frågeställningarna som har besvarats lyder: I vilka sammanhang används sång i förskolan? Hur beskriver förskollärare deras upplevelser av vad sång har för syfte i förskolan? Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, med utgångspunkt i sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi och resultatet har bearbetats utifrån begreppen: mening, erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar att sångens mening kommer till uttryck på en variation av sätt eftersom varje människas upplevelser är unika. Ett av dessa sätt att förstå sångens mening beskrivs som en pedagogisk mening som är riktad mot ett lärande. Resultatet visar alltså dels på hur sången används som ett hjälpmedel för lärande och utveckling. En annan beskrivning som lyfts är sången som ett relationellt meningsskapande som bidrar till glädje. Resultatet visar även att förskollärarnas tidigare erfarenheter och upplevelser av sång påverkar sångens mening i förskolan. Slutsatsen landar i att sången har en betydelsefull mening som bör prioriteras. 

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur musik används på fritidshemmen och hur pedagogerna beskriver musikverksamheten på sin arbetsplats.

Våra frågeställningar var följande; Vilka resurser för musikverksamhet finns i fritidshemmen?, hur används musiken i fritidshemmen? och vad har pedagogerna för inställning till musik i sin verksamhet?

Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv som grundar sig i Lev Vygotskijs (2001) studier om utveckling, språk och lärande. Det sociokulturella perspektivet lyfter vikten av det sociala samspelet för lärande och utveckling. Ett centralt begrepp är medieriande redskap som handlar om att människor använder sig av redskap för att förstå omvärlden. I studien har vi använt oss av två kvalitativa metoder. Observation av två fritidshem genomfördes samt fem semistrukturerade intervjuer med de verksamma pedagogerna på fritidshemmen.

Resultatet visade att fritidshemmen har resurser för musikverksamhet, men att användandet av musik på fritidshemmet är litet. Resultatet visade att musikverksamhet bedrivs men inte i så stor utsträckning och fungerar mer som ett tillägg till andra aktiviteter än som ett huvudområde i verksamheten. Pedagogerna såg mest hinder med att utöva musik. De tycker det är ett svårt område och att deras kompetens inte räcker till. 

Syftet med studien är att undersöka hur tio elever i årskurs 9 uppfattar musikämnet och relationen till musik och musikskapande på fritiden. Studien söker även svar på vilka möjligheter det finns att föra in musikerfarenheterna från fritiden i skolan. Frågor som besvaras är: vilka elevernas uppfattningar är om ämnet musik i grundskolans årskurs 9, vilken funktion musiken har på fritiden och vilka elevernas uppfattningar är om att föra in musikerfarenheter från fritiden i skolan. Kvalitativ forskningsmetod används med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Det sociokulturella perspektivet tillämpas på studien. Resultatet visar på en variation av uppfattningar. Eleverna visar medvetenhet inför musikämnets innehåll och läroplan. Eleverna beskriver att de lär sig i skolan för att omsätta sina kunskaper på fritiden. Eleverna beskriver den skapande och kreativa processen som friare på fritiden, då det dels finns hinder runt att prestera i skolan, dels en känslighet för att bedömas av kamrater och samhällets normer.

Syftet med undersökningen är att utifrån ett ramfaktorperspektiv undersöka vilka faktorer som musiklärare i år 7–9 upplever påverkar deras undervisning.

De frågeställningar som studien utgår ifrån är:

• Vilka faktorer upplever musiklärare påverkar musikundervisningen?

• Hur upplever lärare att dessa faktorer påverkar deras möjligheter att genomföra sin undervisning?

Studien bygger på intervjuer med sju lärare som undervisar i ämnet musik. I resultatet syns musiklärarnas upplevelser kring olika faktorer som påverkar musikundervisningen där gruppstorlek, budget och lokalmöjligheter är viktiga faktorer. Musiklärarna lyfter även problematiken kring bristen på kompetensutveckling samt hur lärarkompetens kan vara en betydande ramfaktor för att hjälpa eleverna i deras inlärning och utveckling i ämnet. I studien benämns även förväntningarna ifrån ledning, kollegor och elever som en faktor då kravet på en musiklärares kompetens samt ansvar upplevs stort. Detta anser musiklärarna sätter press på hur elevernas kunskaper i musik ska vara och att man som ensam musiklärare på en skola ska axla många roller.