Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet.

Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng

KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp

Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen

Höstterminen 2007

SAMMANFATTNING

Sofie Andersson & Sara Hellqvist

Film som text?

En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet

__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37

Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?

Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.

Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.

Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet

Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585

och kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

The research reported here attempts to understand issues of Swedish Deaf bilingual students’ secondary language learning and literacy practices. In Swedish schools for the Deaf Swedish Sign Language is considered to be the students’ primary language and written Swedish is considered to be their secondary language. By using ethnographically inspired methodology the project has been analyzing bilingual instructional interaction and everyday language use in these settings. Notions of Global Lesson Patterns, Local-Chaining and Linguistic Complexity are explicated in an effort to show how instructional interactions can afford (or limit) learning possibilities in bilingual settings. Students appear to unwittingly receive opportunities to participate in literacy activities in lessons where Swedish is not explicitly focused. A sociocultural approach to the understanding of learning, development and language has important implications for the teaching and learning of secondary languages, both in Deaf bilingual classrooms and in bilingual classrooms in general.

The multidisciplinary research presented in this paper focuses everyday life and social practices that can be characterized by the use of one (or more) language variety, modality or register. Conceptual ideas that arise from explorations based upon empirical analysis of situated and distributed so called monolingual and multilingual oral talk, written communication, signed interactions and embodiment in and across virtual and in-real-life settings inside and outside higher education and schools are presented and discussed. Using sociocultural and decolonial perspectives on language-use or languaging, analytical findings from traditionally segregated fields of study – Literacy Studies, Bilingualism, Deaf education, Language Studies – are juxtaposed. An overarching concern here is framed by the continuing dominance of structural linguistic positions and demarcated fields within the Language and Educational Sciences that frame didactical thinking. The work presented here highlights concerns regarding established concepts like ‘bilingualism’ and ‘codes’ and suggests more empirically relevant alternatives like ‘chaining’, ‘languaging’, ‘fluidity’, ‘timespace’ and ‘visual-orientation’ from ethnographically and netnographically framed projects where data-sets include everyday life in virtual settings and educational institutions in the global North. Focusing social practices – what is communicated and the ways in which communication occurs – challenges currently dominant monolingual and monological perspectives on human language broadly and oral, written and signed languaging specifically.

Taking a point of departure in multidisciplinary research related to ethnicity, gender and functional dis/ability, this paper presents a conceptual framework where center staging languaging and identity-positionings are central. Building upon empirically framed results from ethnographical projects across timespaces, it discusses how languaging opens possibilities for discussing learning and identity-positionings that take place in and via the deployment of one or more language varieties and modalities. This is conceptually made possible by going beyond dominating, dichotomizing positions related to language, language learning methods, and the organization of language learning. The study argues that scholars inherit and live with dichotomizing positions within scholarship that in turn create specific framings for children and adults in institutions for learning.

The paper discusses the case of research and the organization of language issues related to bilingualism and diversity education as specific instances of a dominating dichotomy. It illustrates how going beyond this dichotomy makes visible languaging and identity-positionings that open new ways of understanding participation and inclusion. Such a position builds upon critical humanistic thinking where sociocultural and decolonial framings are central. Going beyond the mainstream allows for new ways of conceptualizing research in the areas of language and identity where social practices are center staged. To make visible languaging thus implies that issues related to identity are focused in terms of performative processes.

In the original version of the book, the belated corrections to update editor affiliation in copyright page as "Sangeeta Bagga-Gupta, School of Education and Communication, Jönköping University, Jönköping, Sweden" and to include abstracts for all chapters in online version have to be updated. The erratum book has been updated with the changes. 

In the original version of the book, the belated corrections to update editor affiliation in copyright page as "Sangeeta Bagga-Gupta, School of Education and Communication, Jönköping University, Jönköping, Sweden" and to include abstracts for all chapters in online version have to be updated. The erratum book has been updated with the changes. 

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.

Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.

Frågeställningarna är följande:

- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?

- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?

- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?

För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.

Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;

Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?

Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?

Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.

This study examines how teaching English at a distance through CMC is experienced by teachers and how it compares to classroom teaching to discuss how teaching environments impact English teaching. Doing this through qualitative semi-structured interviews with 7 English teachers in Swedish upper-secondary schools. The theoretical framework of this study is the sociocultural theory which is used to analyze the data. The results indicate that the teachers have implemented teaching alterations due to them finding that the main differences are not related to content and materials instead correlating to how they teach it. Due to limitations in non-verbal interactions and increased chances of misunderstanding, instructions are more concise, and individual interaction is more common than group tutoring. Furthermore, an increase in cheating has led to reductions and alterations in testing. The most significant effect on teaching reception skills is technical issues. There is a marginal increase in teaching the speaking skill due to pupils responding well to social interaction along with an increase in their learning. Writing is still commonplace, but the written assignments are shorter and smaller in scope compared to the classroom. The teachers have experienced an overall reduction in pupil learning because of motivational and interactional complications. In conclusion, the changes to English teaching are adjustments that focus on pupil-teacher interaction due to individual learning not working properly at a distance because of the reduced capabilities to supervise pupils along with adjustments of how they teach the language to counteract the loss of physical teaching attributes.

Is it Smart to Use Smartphones in School?

A Quantitative Research on Using Smartphones as English-Teaching & Learning Tools in Lower & Upper Secondary School.

By: Ludvig Björk

This study aims to examine how the smartphone, when used as a tool in the Swedish EFL classroom, is viewed and used by educators in both upper and lower secondary schools. Through a survey, 23 teachers were asked questions regarding how they view the smartphone as a teaching & learning (T&L) tool. This survey was sent to four different schools. The survey consists of ten questions.

The results show that most teachers are positive towards the use of smartphones as teaching & learning tools, with some reservations. They find it hazardous to use the device too often. Through this, the smartphone is not used as much as some teachers would like. The device is also used twice as much in lower secondary school compared to upper secondary school. The results of the present study corroborate with previous findings that indicate that the smartphone is used as a supplement rather than an active tool in the classroom. Even though teachers may find the tool risky to use, they also consider it an effective tool since it can be used in several ways.

English prepositions cause problems for learners of English. The way prepositions are taught has impact on how students learn. Using corpora in teaching makes it possible for teachers and pupils to explore language together and is a good alternative to filling in missing prepositions on worksheets. Sometimes linguistic errors are caused by mother tongue interference. Little research has been made earlier with a Swedish contrastive approach to prepositions but a great deal of literature concern language transfer and mother tongue interference. This essay is written on the assumption that Swedish as a first language interferes with English and causes prepositional mistakes.

Two classes of ninth graders participated in my investigation. I wanted to find out if students performed better when they had given answers to choose from or when they had to produce the preposition themselves. My study proved that pupils had a better knowledge of prepositions perceptively than productively. It also proved that learners resorted to Swedish when they did not know the correct answer. Many learners fail to recognise prepositions as parts of multiword expressions. By teaching students how to notice grammatical collocations and lexical chunks we can help them to achieve acceptable levels of language proficiency and accuracy.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att bearbeta text genom varierade estetiska uttrycksformer. Likaså påvisar tidigare forskning betydelsen av att erbjuda elever olika uttrycksformer att visa förståelse på. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att belysa hur sju verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 förhåller sig till multimodalt och estetiskt textarbete som verktyg i läsförståelseundervisningen. Data i form av sju lärarintervjuer analyserades med sociokulturell teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att begreppen multimodalt lärande och estetiska lärprocesser uppfattas som ett utnyttjande av olika uttryckssätt som ses antingen som ett komplement till eller en vidareutveckling av ett innehåll. Lärarna uppfattar multimodalt lärande och estetiska lärprocesser som verktyg i läsförståelse-undervisningen på olika vis, bland annat som ett verktyg för kroppsligt uttryck samt utveckling av föreställningsförmåga. Estetiskt och multimodalt textarbete ges olika stort utrymme i lärarnas läsförståelseundervisning, från kontinuerligt inslag till sporadiskt förekommande. Alltjämt innehar det verbala skriftspråket en överordnad roll. Lärarna identifierar olika utmaningar vid integration av estetiskt och multimodalt textarbete, såsom stress och tidsbrist.

Många elever uppvisar svårigheter i utvecklingen av sin läsförståelse, vilket är oroande då denna förmåga kan ses som avgörande för det fortsatta lärandet och ett fungerande samhällsliv. Både styrdokument och tidigare forskning belyser vikten av att erbjuda elever en variation av uttrycksformer att visa sin förståelse på, inklusive estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik. Utifrån detta är syftet med denna studie att kartlägga eventuella samband mellan multimodala gestaltningar eller estetiska uttrycksformer och läsförståelse, genom att presentera och analysera tidigare forskning inom det didaktiska området. Följande frågeställning har formulerats för att uppnå syftet: 

• Hur kan multimodalt eller estetiskt textarbete relateras till läsförståelse enligt didaktisk forskning? 

• Hur ges multimodalt eller estetiskt textarbete utrymme i läsförståelseundervisningen? 

Litteraturstudien utgår från nationell och internationell forskning bestående av vetenskapliga artiklar, bokkapitel och en doktorsavhandling. Resultatet visar att multimodalt eller estetiskt textarbete kan utveckla elevers läsförståelse genom att bland annat främja ökat engagemang, inkluderande undervisning samt elevers meningsskapande och föreställningsförmåga. Det framgår också att lärare ser fördelar med estetiska uttrycksformer i undervisningen, men att de trots det har en underordnad roll i jämförelse med skriften. Detta tycks bero på att de estetiska uttrycksformerna upplevs som svårbedömda, vilket leder till en osäkerhet bland lärarna och ett minskat utrymme för estetiska uttrycksformer i undervisningen. 

Ett flervalstest av receptivt ordförråd, baserat på information om ordfrekvens, konstruerades och provades ut i en pilotstudie. Orden samplades ur en svensk korpusderiverad basordlista från frekvensnivåerna 2000, 3000, 5000 och 8000 (definierade som frekvensband med 1000 ord vardera). Studiens deltagare utgjordes av 290 personer med svenska som främmande- eller andraspråk. De flesta item fungerade väl och reliabiliteten var god förutom i 2K-nivån, där en tydlig takeffekt gav låg varians i mätdata. I linje med vad tidigare forskning har visat, följde testresultaten ett implikationellt mönster med distinkt progression i svårighet från lägre till högre nivå och detta förhållande kunde iakttas både på grupp- och individnivå. Deltagarnas färdighetsnivå (GERS), enligt lärarbedömning eller kursplacering, visade signifikant korrelation med poängresultat på ordtestet, dock något lägre än väntat. Slutligen föreslås en modell för hur testpoäng kan användas för kvantifiering av receptivt ordförråd.

The purpose of this   quantitative study is to examine the occurrence of the word hen in Språkbankens corpus named   Webbnyheter 2013, thus contributing to research on the use of hen, which today is insufficient. The   corpus contains results from the Swedish newspapers Svenska Dagbladet and   Dagens Nyheter from 2013 which makes the study relevant and up to date. We have specifically investigated the uses of the word, its frequency in several   different text types. The two main differences we have distinguished in the   different uses of hen are hen as referring pronouns and hen to describe people who does not   want to live by a dual gender norm, which we in this essay defines as hen as of a HBTQ-context.

In this study, we have analyzed 206 search results in Språkbankens corpus. The results show that the word hen is primarily used as a referring pronoun with either generic or specific function. The frequency of the word in HBTQ-context is however lower. We have also found that a significant part of the search results employs a use of the word hen in what we call meta-function. This means texts where hen is not used a pronoun but as a means of discussion, along with the gender- and linguistic debates that comes with it. From our results, we interpret that hen is both a pronoun used authentically with a grammatical function but that it also exists as a subject of debate and discussion.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:

• På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?

• Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?

• Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?

Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.

Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.

Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.

The 3D online world Second Life provides ample opportunities for both role-play and social interaction. Moreover, the relative lack of explicit game-rules (at least initially) on the part of the creator, Linden Lab, provided the gamers with a carte blanche to be anyone they want and give them the freedom to do almost anything. It has become clear, however, that Linden Lab has found reasons for making alterations in their legislative framework. Additionally, local game rules are being developed in many places and there are huge differences in how these rules are maintained and enforced.

Using theories of the avant-garde (Greenberg, Poggioli, Bürger) as a stepping stone, as well as Manuel Castells' four-layered theory of Internet cultures (the techno-meritocratic, the hacker, the virtual communitarian and the entrepreneurial culture), my intention is to explore the actions of, and the attitudes towards, the type of digital avant-garde that is exemplified by gamers/hackers/griefers/deviants. I will look at this both on a "global level" and on a local level, where communities and sim owners use different strategies to control their land and gamers' behaviour on it. The global data will be taken from the "Incident Management Report" which is issued by the Second Life Governance Team on violation against Linden Lab rules. Additionally, I will carry out interviews with sim owners and community representatives, as well as with some of those who are labelled grievers. I will also look at blogs and articles that address the issue of grievers and disruptive behaviour in an online world.

Avatars in Second Life Creating a Persona in a Virtual World Researcher like Donna J. Haraway or Sherry Turkle have highlighted the possibility of fluid and flexible online identities, identities that provide opportunities to explore and expand the real world self-empowering, destabilizing and exhilarating. I intend to look at how the residents in Second Life present themselves, how they build their online persona to create an identity of their liking. I will look at their online presentations in order to investigate to what extent they use keywords or pictures to signal their online or offline preferences or perhaps their belonging to an online subculture. Additionally, I will interview a few of the residents in an attempt to find out their reasons for creating the character they have invented.

Drawing upon Gaston Bachelard´s The Poetics of Space and Henri Lefebvre´s The Production of Space, I read both private and public digital 3D spaces made available through SL and examine to what extent they are inscribed in or distanced from the underlying ideology of Second Life. I use textual sources - written codes of conduct, covenants written by the land owners, actual buildings and environments created in Second Life, an interview, as well as blogs and articles - to explore how three different categories of space are constructed and maintained: one where SL is primarily seen as a work tool for profit or teaching, another where the main goal is a detailed, homogenuous and highly visual space, and a third category where a homogenuous space is created in order to enable a more organized fantasy and facilitate game-play. Choice of Theme: Expressions of ideology in design and digital technologies.

This study will examine whether residents in the 3D online world Second Life create their avatars and their online identity to correspond to the theme of the (role-playing group/s) in which they are a member. I will primarily look at one Star Wars group, one Gorean group, and one Victorian Steampunk group. All these three groups are closely linked to social, and highly visual, spaces in Second Life. I will primarily search for cues in the individual avatar profiles often consisting of both text and images created by the residents themselves and available in the SL search engine to find out if their online identities are in line with (or stand in opposition) to the main narrative of the group.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan.

Syftet med uppsatsen är att studera hur synen på det manliga och kvinnliga talspråket utvecklats från 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling även syns i elevers ageranden i skolan. De frågeställningar uppsatsen bygger på är: Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet mäns och kvinnors muntliga språkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare från 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmänna teorierna kring mäns och kvinnors muntliga språkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frågeställningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien är från 2000-talet och representerar såväl samband mellan språk och kön, som samband mellan språk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförändring kring det kvinnliga och manliga talspråket, där de kvinnliga dragen idag värdesätts mer än tidigare. Skillnaderna i mäns och kvinnors talspråk syns även i pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan, dock syns inte samma attitydsförändring kring språkbruket i skolan som i samhället.

This essay seeks to show how different methods of teaching can be applied and used in Swedish schools in order to work against stereotypical thinking towards varieties of the English language. The aim is to investigate in what ways, and with what methods, one can deal with language variation in order to help prevent prejudiced and stereotypical thinking and, by finding these methods, show how they can be applied to the Swedish educational system while still complying with Swedish conditions and the current curriculum. Through a critical literary review of scholarly studies, opinions and results were examined and compared to each other in order to find different methods and ways of teaching against preconceptions. The analysis indicates that there has not been much research done regarding how Swedish teachers should or could teach language variations in order to discourage stereotypical thinking, but that research has been done by scholars with English as their mother tongue, with the intention of showing teachers with English as a second language how they should approach language variation to work against prejudiced thinking. Most of the methods found can be applied to Swedish schools but as English culture is limited in Sweden, schools may have to, for example, rely on educational material that sometimes might be considered stereotypical.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv?

I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering. Motiven jämförs sedan med valda delar ur värdegrunden.  Analysen kan fungera som en grund till värdegrundsdiskussioner i svenskämnet.

De motiv vi fann i Brott och straff är Raskolnikovs människosyn, fattigdom och misär, välgörenhet, synen på kärlek och äktenskap och Razumichins vänskap. I dessa motiv gestaltas fem delar ur värdegrunden. De är alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor män och solidaritet med svaga och utsatta.

Vår slutsats är att värdegrunden tydligt gestaltas i motiv från boken Brott och straff och dessa motiv anser vi går att använda som utgångspunkt för värdegrundsdiskussion i svenskämnet.

My aim with this study is to investigate the teaching strategies applied in teaching English to students with another mother tongue than Swedish.

According to Second Language Acquisition (SLA) theory, factors such as age, language competence and mother tongue influence can affect language acquisition. SLA theory also states that multilinguals tend to select one of their languages as their primary source of information and this language is the language that most resembles the target language; Swedish and English are both Germanic languages and therefore share language closeness. Results showed that regardless of age and mother tongue, equal numbers of students chose to source Swedish only or both Swedish and their mother tongue when translating texts from English; only 3 chose to source their mother tongue only. There is to date little research that directly connects teaching approaches with SLA, particularly when dealing with multilingualism. I believe a potential area for research could be to investigate the possibility of developing teaching strategies that can potentially harness prior language knowledge.

My investigation also showed that English is taught to native and non-native Swedish speakers alike through the medium of the Swedish language; that is to say the course books consist of English text with vocabulary translations and grammatical exercises from Swedish to English. A suggestion would be to reduce the use of the English to Swedish translation methods, particularly for students with a limited knowledge of Swedish, and incorporate into lessons more communicative teaching methods using authentic materials and real situations.

English is one of three core subjects in upper secondary school and it is essential that students

receive a good education in this subject. Since writing and speaking are such prominent parts

of the English language, the teacher is obliged to possess knowledge of how to improve

students’ proficiencies in an efficient way. The question is how to use this knowledge when

the teacher is supposed to compose different methods for lessons, evaluate the exercises and

give proper feedback to the students.

This investigation is based on various literary sources, interviews with teachers and

questionnaires with students and the background information is the basis for the interview

questions and the questionnaire.

There are endless possibilities for appropriate exercises to improve writing and speaking and it

is impossible to investigate every single one there is in a relatively short essay. I have,

however, found a fair number of methods, which will be described in this paper. In order to

evaluate exercises, the teacher needs to be prepared and know what to focus on in the exercise

as it is in progress, but also listen to the students’ opinions since they know if they have

learned anything or not. Correction of spoken errors should be handled cautiously by the

teacher but the students should be made aware of the written mistakes they make.

This essay is about young peoples’ use of swearwords and four-letter words. Through a questionnaire we have examined in what way 102 Swedish high school students use swearwords and four-letter words. We have also examined if there are any differences between girls and boys linguistic usage and what these differences may be. 

Our results show that almost all youths use swearwords and that a majority of them use four-letter words as well. The results also show that there are not any major differences between girls and boys. They use practically the same words in the same way. Our study also demonstrates that swearwords and four-letter words are most frequently used to enhance what someone is saying but that four-letter words are also used when to insult somebody. According to our re-sults the use of swearwords and four-letter words has become a part of young peoples’ daily vocabulary and these words are used no matter what they do or where they are. Of importance is who they are with. Our study point to the fact that girls and boys seem to use these words more frequently when they are together with friends and siblings than with their parents.

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning.

The essay has been written in order to give a picture of culture teaching within the subject of English in upper secondary schools in Sweden. Although earlier research within this field is still not very extensive, a theoretical framework has been based on the results available and the syllabuses for the subject of English in the upper secondary school. A questionnaire with open question has been used as a tool for collecting data. The main focus is put on analyzing the contents of and ways in which teachers deal with cultural studies, considering the goals in the syllabuses. The results support the results of previous scientific investigations concerning culture studies in Swedish schools and show that culture teaching is often dealt with in the traditional ways where culture is viewed mainly as customs, traditions and history of the target language country, and where teachers mainly choose cultural elements from the UK and the US and seldom from other English speaking countries.

Various factors that influence teachers choices in their cultural studies are examined and alternative changes considering the teaching methods, for example ethnographic training, are proposed. The uncertainty about how to approach and what to include in cultural studies is reflected in the testing of students on cultural issues. The survey shows that half the respondents do not test their pupils on culture at all. The conclusion, based on the results of this survey and the previous research, is that no great changes have taken place within this field over the last decade and that further continuous study of culture teaching is recommended.

This essay was written in order to elucidate how the priests-to-be and working priests experience the preparation for preaching during their training and if their identity as preachers depends on their preaching; how they refer to rhetoric and what the preparation training looks like.

There is no Swedish research within this field, and even the existing international studies concentrate mostly on writing preparation within other occupations, e.g. economics, health care and public sectors. These studies also show that there are several discrepancies between the university preparation for professional writing and speaking and the professional discourse.

In order to carry out the investigation the author has interviewed priests-to-be and working priests and examined the syllabi for homiletics and rhetoric. The result of this analysis offers a better insight into the nature of the training in preparing sermons that Swedish priests obtain during their professional education. The author refers to the results of other scientific investigations concerning preparation for professional writing and speaking and concludes that there are similar difficulties within the priest training, e.g. the discourse and the receiver of the sermons produced within the vocational training differ from the ones in the professional live. The investigation shows even that the training has changed during the last decades, from being theoretical towards a more practical one, with a stronger link to rhetoric.

Since both priests-to-be and working priests agree that their professional identity is highly dependent on their preaching, the preparation they obtain within the university training seems insufficient. A possible solution to this problem could be longer practical vocational periods and additional practical training ingrained in the professional discourse.

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;

How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?

How do teachers incorporate media literacy with literature studies?

What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies?

The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources. Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin. Resultatet visar att icke-västerländska författarskap ges skiftande utrymme i de olika läroböckerna. I den lärobok med störst andel icke-västerländska författare utgör dessa 22 procent av den totala andelen författarskap, medan motsvarande andel för läroboken med minst representation är 2,5 procent. De didaktiska utgångspunkterna för hur de icke-västerländska författarskapen enligt läroböckerna ska behandlas i undervisningen skiljer sig också åt. Eftersom det finns stora skillnader både vad gäller innehåll och didaktiska utgångspunkter i olika läroböcker riskerar undervisningen i skolan att inte bli likvärdig, beroende på i hur hög utsträckning lärarna använder sig av läroböckerna i undervisningen.

Syftet med den här studien var att undersöka kopplingar mellan användande av MMO-spel och ökad engelsk språkutveckling hos elever i svensk skola ur ett lärarperspektiv. För att besvara syftesfrågorna i studien användes en kvalitativ metod. Fem lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4-6 intervjuades om sina erfarenheter. Studien har inspirerats av fenomenografi och fokuserar på lärarnas upplevelser och erfarenheter av MMO-spelande elevers språkutveckling i engelska.  Resultatet i studien visar att lärare har följande uppfattningar: elever som spelar MMO-spel har en ökad engelsk muntlig förmåga, mer tillgång till det engelska språket ett naturligt sammanhang för det engelska. Samtidigt finns det nackdelar med MMO-spelens inverkan på elevernas engelska språkutveckling. Dessa nackdelar består av negativt språkbruk, avsaknad av abstraktionsförmåga och svårigheter med att skilja på formellt och informellt språkbruk.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på användning av högläsning som pedagogiskt redskap för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. I studien har fyra lärare som arbetar i årskurserna F-2 intervjuats kring högläsning som pedagogiskt redskap. Studien följde en semistrukturerad intervjuform och lärarna valdes ut genom ett så kallat snöbollsurval. Resultat visar att lärarna, precis som forskning visar att högläsning som pedagogiskt redskap har positiva effekter på elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna poängterar att lärarens förhållningssätt till läsning är en av de bidragande faktorerna till elevers läsintresse men också att högläsning möjliggör en varierad undervisning. I studien framkommer det att lärarna anser att högläsning bidrar till utveckling av ordförråd, grammatik, förmågan att tolka  texter  och göra kopplingar till egna erfarenheter.

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:

• Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?

• Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?

• Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?

För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.

Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär.

The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children’s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are. The questions at issue are:

What kind of folk expressions occur in the children’s books by Astrid Lindgren?

What contextual and pragmatic functions do the expressions have?

How are the expressions integrated into the text?

To be able to answer the questions, folk expressions were excerpted from the books with the help of close reading. The contextual and pragmatic functions of the expressions were determined by analysing the communicative context, the senders and the receivers of the expressions, the senders’ purpose in using the expressions. Furthermore, the changes in the structure of the expressions were analysed in order to determine how the expressions were integrated into the text. The result shows that the 52 folk expressions found in general are used in dialogues between adults as senders and children as receivers. The senders use the expressions mainly to comment on anything or anyone with the purpose to explain, i.e. a didactic purpose. The majority of the expressions have not changed their formulaic standard structure, and the expressions that have changed are used as allusions, paraphrases or ellipses of folk expressions.