Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 284
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ahlskog, Christian
    En evig svensk idol [recension av Anders Dybelius doktorsavhandling Ett hållbart minne? Historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009]2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2. Ahmeti, Marigona
    Hur tidigare forskning har beskrivit den transatlantiska slavhandeln från 1940-tal fram till 2000-tal2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Almroth, Klas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Vilken underbar värld vi förstörde...: Historiebruk i postapokalyptisk fiktion, exemplet Metro 20332014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia. Uppsatsen visar också att ett av textens huvudsakliga budskap, uppmaningen till mänskligheten att sluta konstruera och demonisera den andre, medvetet förstärks genom bruket av historia eftersom den historiska dimensionen ger kontinuitet till den framtida visionen.

  • 4.
    Andersson, Emma
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Hädanefter får ni kalla mig Asteroiden Lindgren: En undersökning om historiebruket kring Astrid Lindgren2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Astrid Lindgren är en av vår tids största författare och har böcker som läses runt om i hela världen. Genom undersökning av olika artefakter som tillkommit de senaste 12 åren kan en inblick, i hur stor hon faktiskt är denna Astrid, ges. Genom att placera artefakterna i de olika kategorierna: populärkultur, utbildningskultur och minneskultur för att sedan analysera vilka historiebruk som används när det talas om Astrid framkommer i undersökningen att det framförallt är inom det existentiella historiebruket samt det lokal-ideologiska historiebruket vi finner Astrid. Astrids namn och person används för att få människor att minnas samt att locka dem till olika turistmål som visar upp Astrid och hennes många karaktärer. Samtidigt som man kan se en skillnad i framställningen av Astrid inom populärkulturen, utbildningskulturen och minneskulturen. Inom populärkulturen samt utbildningskulturen påvisar man en stark Astrid med båda fötterna på jorden, som trots möte av hinder under åren kommer ut starkare och mer rakryggad än innan och som fortsätter att hyllas trots sina inlägg i samhällsdebatten. Inom minneskulturen däremot ser man framställningen av författaren Astrid. Den Astrid vi kände till när hon levde och den Astrid vi saknar.

  • 5.
    Arlebrand, Jonas
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    En sida av idrottsrörelsens utveckling i Jönköping mellan 1950-65: En komparativ studie av den sociala sammansättningen samt kvinnors representation i idrottsföreningarna Jönköping Södra Idrottsförening, KFUM Idrottsförening Jönköping samt IK Reif2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Bengtzelius, Arthur
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Nomader som nomader?: En komparativ studie på bilden av samerna och utomeuropeiska nomader i läroböcker mellan 1868-19542018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att undersöka bilden av de nomadiska samerna så som den framstår i ett urval av svenska läroböcker tryckta mellan 1868-1958 och jämföra den bilden med en mer allmän bild av utomeuropeiska nomader. För att uppnå detta syfte utgår undersökningen från Kenneth Nygrens bildbegrepp som innebär att alla beskrivningar och värderingar som förmedlas i materialet, det stereotypa och enkla och det nyanserade och komplexa, betraktas för att synliggöra en mer fullständig bild av samerna i svenska läroböcker. Exempel är hur familjerelationer beskrivs, vilka egenskaper folket tillskrivs och deras relation till andra folk-, och till naturen. Genom att jämföra flera bilder över en längre tidsperiod kan förändringen i synen på samerna intill grundskolans införande synliggöras. Bilden av de nomadiska samerna jämförs med den av de utomeuropeiska nomaderna för att tydligare belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan bilderna. Resultatet av undersökningen visar att46det finns några gemensamma element som står sig stadigt över tid. Men bilden av samerna framstår i ett fredligare, och trevligare ljus, samt att bilden av samerna också är mer nyanserad.

  • 7.
    Berntson, Martin
    Institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Brynolf Gerlaksson - politikern2005Ingår i: Hielp Maria. En bok om biskop Brynolf Gerlaksson / [ed] Johnny Hagberg, Skara: Skara stiftshistoriska sällskap , 2005, s. 43-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Berntson, Martin
    Institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Gabrielle Spiegel och den postmoderna utmaningen2002Ingår i: Kors och tvärs i teorierna. Ett undervisningsexperiment vid Göteborgs och Karlstads universitet / [ed] Hans Abelius, Thomas Småberg, Sune Åkerman, Göteborg: Göteborgs universitet , 2002, s. 106-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Berntson, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Kyrkohistoria som en del av religionskunskapsämnets identitet - Reflektioner över läroplan och tillämpning2014Ingår i: 14 röster kring samhällsstudier och didaktik / [ed] Hans Albin Larsson, Jönköping: Samhällsstudier & Didaktik , 2014, s. 15-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Berntson, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Reformationsmotstånd och en kyrkosyn i förändring2012Ingår i: Auktoritet i förvandling. Omförhandling av fromhet, lojalitet och makt i reformationstidens Sverige / [ed] Eva-Marie Letzter, Uppsala: Historiska instiutionen, Uppsala universitet , 2012, s. 33-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Berntson, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Skara stift och vägen mot konfessionalisering2014Ingår i: Vägen mot bekännelsen: Perspektiv på organisation, bekännelsebildning och fromhetsliv i Skara stift ca 1540-1595 / [ed] Martin Berntson, Skara: Skara stiftshistoriska sällskap , 2014, s. 19-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Berntson, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Striden om herr Ambjörn: En ingång till liturgisk förändring i Skara stift under 1540-talet2014Ingår i: Vägen mot bekännelsen: Perspektiv på organisation, bekännelsebildning och fromhetsliv i Skara stift ca 1540-1595 / [ed] Martin Berntson, Skara: Skara stiftshistoriska sällskap , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Berntson, Martin
    Institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet.
    ’Västgötaherrarnas uppror’. Ett försök till nytolkning2000Ingår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 100, s. 97-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Berntson, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Nilsson, Bertil
    Göteborgs universitet.
    Wejryd, Cecilia
    Uppsala universitet.
    Kyrka i Sverige – introduktion till svensk kyrkohistoria2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Blixt Gustavsson, Jennifer
    Högskolan i Jönköping.
    Florence Nightingale: Administratör, sjuksköterska och politiker2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur Florence Nightingale framställs i biografier. Tre biografier har valts om Florence skrivna av olika författare, dessa är utgivna 1952, 1990 och 2007. För att besvara syftet och frågeställningarna valdes en kvalitativ innehållsanalys och en tematisering gjordes. Temana var administratör, sjuksköterska och politiker. Syftet var att undersöka hur Florence framställts utifrån dessa teman samt se hur framställningen har förändrats över tid.

    Resultatet visar på att Florence framställts som en ung kvinna som inte passar in i tillvaron och kämpar mot både sig själv, sin familj och sina omständigheter för rätten att själv välja sin väg. Biden av henne förändras och man möter kvinnan som tjänstgör på fältsjukhusen på Skutari och här presenteras bilden av en stark kvinna med skin på näsan som vet vad hon vill. Den sista bilden av Florence är den efter hemkomsten när hon ägnar resten av sitt liv med att reformera och förändra samhället och det är en ytterst målmedveten kvinna läsaren möter.

    Framställningen av Florence Nightingale har förändrats vad gäller innehåll och vilket utrymme dessa ges. Förändringen ligger även i att senare författare utgår mer från olika teman för att närma sig Florence. Det finns en tydligare agenda bakom senare författare som att Moberg gärna vill lyfta fram Florence som en av tidens föregångare i kvinnokampen.

  • 16.
    Bref, Sara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Anders Dybelius har skrivit krigarkungens berättelse på ett nytt sätt2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Bref, Sara
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Boktips med Encells senaste medlem2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Broman, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    "Kom in! För här kommer ingen ut...": En mikrohistorisk undersökning av Pontus Wikners liv som homosexuell.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    During the 19th century, the Swedish society implemented a new criminal law which made homosexual

    acts punishable with hard labour for up to two years. What’s even more notably is that the penal formulation

    equated these homosexual acts with bestiality. Contemporary with this implementation, an academic

    man named Pontus Wikner lived. Professor of philosophy, married to a girl named Ida and with

    two baby boys he carried a huge secret with him for his entire life - he was a homosexual.

    The purpose of the study was to figure out how Pontus Wikners self-image as a homosexual was in his

    lifetime in relation to the current laws and norms within the society, but also in relation to topics such

    as personal beliefs and his close relations. In order to fulfil the purpose, a qualitative, micro historic

    study has been implemented - with a thematic structure in order to answer the questions.

    What emerged as the study took shape was that Pontus Wikner did by no means life a simple or nonproblematic

    life. In the public sphere he was an highly regarded academic within the area of philosophy

    and religious philosophy. In the private sphere, Wikner lived a different life. In his confessions and diares,

    Wikner told the story that not many knew about his life in the private sphere. These writings were

    given out posthumously, and told the story of Wikners hidden life. Wikners self-image as a homosexual

    seems to be pretty clear. Never did Wikner feel as much love as he did in his close relations with other

    men. It was within these relations that he found himself dearly happy. His writings showed an internal

    struggle of large proportions.

    In relations to current theories wihtin masculinity and queer theory, the analysis has lit an old problem

    with new perspectives. The definition of homosexuality as we know it today did not yet exist, therefor

    the concept of queer and masculinity helped to show how Pontus Wikner was not only a homosexual.

    He was also in some definitions a queer persona as he showed a deep insight within his confessions and

    diaries with his own problems, but also a will to help, guide and protect his peers within the society to

    give them a more worthy life than he lived.

  • 19.
    Broman, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Serrander, Rickard
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    "Må herrar mördare göra början": En studie av argumentationen kring dödsstraffet i Sverige åren 1912 och 19212016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, ESOL (Entrepreneurship, Strategy, Organization, Leadership). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Melander, Anders
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, ESOL (Entrepreneurship, Strategy, Organization, Leadership). Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Family-Firm Identity Across Generations: The Swedish Pulp and Paper Firms MoDo (1872-1990) and Korsnäs (1855-2011)2013Ingår i: History by Generations: Generational Dynamics in Modern History / [ed] Hartmut Berghoff, Uffa Jensen, Christina Lubinski, Bernd Weisbrod, Göttingen: Wallstein Verlag, 2013Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The chapter builds on a longitudinal study of two family-owned Swedish pulp and paper firms: MoDo and Korsnäs. Drawing on the concept of "family firm identity" we investigate how the character of the two firms as family businesses has been sustained over generations and through changes in the firms' startegies and business contexts. We conclude that the concept of family firm identity needs to be applied in a differentiated manner in order to capture the reality of family busineeses. Based on our cases we identify three dimensions along which family firm identity differs: 1) explicit vs. implicit family firm identity, 2) owbership vs. management oriented family firm identity and 3) general vs. specific family firm identity.

  • 21. Cakic, Marino
    Den föränderliga samtidshistorien: En analys av historieläroböckernas beskrivning av orsakerna till Jugoslavienkriget 1991-1995 och Kosovokriget 1998-19992015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Cavallin, Jacob
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    När Italienarna kom till staden: En studie av den italienska arbetskraftsinvandringen till SKF i Göteborg 1947 – 19722015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har som syfte att studera efterkrigstidens italienska arbetskraftinvandring till SKF och Göteborg. Genom att genomföra denna form av studie kan man få en inblick i italienska arbetskraftsinvandringen och även få ett exempel på hur efterkrigstidens arbetskraftsinvandring skedde i Göteborg. Det finns ett hålrum i den svenska historieforskningen gällande arbetskraftinvandringen och dess berättelser samt minnen. De har en viktig funktion men har blivit en osynlig del av den svenska historien trots att det är en viktig del av det moderna Sveriges utveckling.

  • 23.
    Cederwall, Anthon
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Bilden av den amerikanska kvinnan: En studie av svenska reseskildringar från 1850-talet om Amerika och hur författare beskrivit kvinnorna i landet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar en del av historien med ett nytt perspektiv. Den handlar om hur kvinnor i Amerika/USA skildras utifrån reseskildringar av Fredrika Bremer och Lovisa Mathilda Nettelbladt. Detta skede genom att undersöka dem genom att analysera reseskildringarna utifrån genusperspektiv och den svenska kulturmötens-perspektiv som innebar att svenskarna var mer tillvägagående i möten med andra kulturer. Genom att lyfta ut de amerikanska kvinnornas situation, författarnas attityder om kvinnorna och egenskaper kunde denna analys ske och dessutom även se vilka skillnader det fanns mellan amerikanska kvinnor och europeiska. Även en jämförelse sker mellan författarnas reseskildringar.

         Syftet var att utveckla och fördjupa den svenska synen på 1800-talets Amerika och genom de tre frågeställningarna uttyda beskrivningen av kvinnor i Amerika på 1850-talet samt en jämförande fråga mellan materialet för att svara på syftet. Metoden som användes under läsningen och som strukturerade undersökningen var en kvalitativ analysläsning med hjälp av Eva Blocks bild-begrepp. Teorierna som används är en konstruerad utifrån tidigare forskningens Kenneth Nybergs och Björn Moens arbeten samt ett genusteoretiskt utifrån Joan Scott.

         I den tidigare forskningen har det studerats svenska folkets åsikter om Amerika med stora undersökning som tidningsstudier och emigrationsstudier i formen av platsspecifika undersökningar. Två arbeten i den tidigare forskningen, Kenneth Nybergs Bilder av Mittens rike och Eva Blocks Amerikabilden i svensk dagspress 1948–1968, var extra betydande då de gav analysverktyget med bild-begreppet och en grund för hur tidigare studier av andra kulturer utförts. I slutändan saknades det tidigare forskning som undersökt kvinnan i Amerika utöver vad Bremer skrivit om dem och ingen använde någon teori kopplad till kulturmöten och genus.

         Efter att undersökningen var utförd var resultatet en mycket positiv bild av kvinnan i Amerika. Hennes situation tillät henne ha stora friheter, som att bli undervisad i alla skolämnen, vänta med giftermål till senare i livet och kunna resa ensam utan en make eller far som skydd. Kvinnan hade också stor respekt i många städer, däribland Columbia där om man endast sa det minsta illa om en kvinna fick man vara bered på att stå för orden i dueller eller slagsmål. Bremers och Nettelbladts attityder mot kvinnorna var mycket positiva, vanligen på grund av egenskaperna de besatt och deras utbildning. Det fanns flera exempel på när de båda ogillade kvinnorna, men överlag var dessa tillfällen små och obetydliga jämfört med den stora bilden. Egenskaperna som de amerikanska kvinnorna besatte var kopplat både till det yttre och inre, däribland att de alla tycks vara vackra, trevliga, arbetsamma och självständiga. Bremer som träffade indianer i Amerika beskriver även dessa kvinnor med positiva attribut inom de tre kategorierna, men att de ändå hade svårare än resten utav de amerikanska kvinnorna.

         Slutligen avslutas uppsatsen och arbetet med en diskussion mot den tidigare forskningen och en del andra tankar. Bland dessa bekräftar uppsatsen att författarna till reseskildringarna var mer tillmötesgående mot kvinnorna och i slutänden mot kulturen som de mötte i Amerika. Bremer och Nettelbladt uttrycker att kvinnorna i Amerika har flera inre och yttre attribut som är positiva. De vanligaste var bland annat att kvinnan var självständig gentemot mannen och inte hade kravet på att gifta sig ung eller att göra sig fin för mannens skull. Ett andra uttryck var att kvinnor innehade generellt stor respekt, vilket gav uttrycktes genom olika berättelser där mannen skyddade kvinnans värdighet ifall hon fick höra onda ord om henne eller att kvinnan kunde utan problematik studera flera områden som fysik och medicin. Mot teorin om kulturmöten bryter detta inte mönstret, Bremers och Nettelbladts beskrivningar visar på att svenskar var mycket tillmötesgående.

         Genusteoretiskt tycks kvinnorna i Amerika haft en starkare ställning att bryta maktförhållandet mellan man och kvinna samt i Scotts fyra aspekter påverkar dessa på ett eller annat sätt. Undersökningen visar att kvinnan i Amerika tycks bryta maktförordningen enklare än i Europa då Bremer och Nettelbladt ger uttryck för detta genom deras observationer. Ett exempel är att kvinnan studerar många ämnen enligt Bremer och Nettelbladt, Bremer anmärker på att lärarinnor får lära ut till även pojkar i de högre skolorna. Utifrån de fyra aspekterna fanns ändå hindren för att fullt utveckla jämställdheten, som att kvinnor inte hade lika lön inom visa yrken (ett uttryck för Scotts institutionella aspekt), kvinnan blev lärd att vara ”en lyxartikel” för mannen och inte någon arbetande kvinna (ett uttryck för Scotts reproducerande aspekt).

         Om den amerikanska ursprungsbefolkningen uttrycks inte för mycket på grund utav bristen i att endast ett material skriver om dem. Genusteoretiskt dock kan man uttrycka att kvinnornas levda världar var skilda likt natt och dag. Amerikanska kvinnan levde fritt och var väl respekterad medan ursprungsbefolkningens kvinna liknades av Bremer med slaven, där kvinnan gjorde allt arbete och mannen styrde över henne. Scotts teori uttrycker detta som att de institutioner och den uppfostran som de olika samhällena bygger på skiljer sig mycket ifrån varandra. De två andra aspekterna kommer inte i uttryck här, då de är språkliga och Bremers beskrivningar inte tillåter dessa tolkningsaspekter.

         Slutligen föreslås i en didaktisk reflexion att elever kan utveckla sina kunskaper med denna uppsats, fördjupa dem om kvinnors ställning och om det förflutna. Författaren till uppsatsen föreslår att flera uppsatser kring ämnet ”Bilden av Amerika” utförs för att skapa en fullständig bild av 1800-talets Amerika och om andra kulturer för att utvinna mer om dåtidens förståelse av den andre och des kultur.

  • 24.
    Cera, Patrik
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    "Balkannibalism": En mikrohistorisk studie av ögonvittnesskildringar från kriget i forna Jugoslavien under 1990-talet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The war in the Balkans is a conflict that we rarely learn about in school and that might have something to do with the fact that the conflict still can be seen as ”fresh” although it took place more than 20 years ago. During this time Sweden received about 100 000 immigrants from former Yugoslavia and there are a lot of them still living in Sweden as first och second generations of immigrants. This essay will examine four persons personal experience from the war from a micro historical perspective.

    The purpose of the essay is to highlight how different individuals own stories about the war can deepen the view given by the historical research. Is it possible to find similarities and differences in an American journalist Roy Gutman, a Slovenian writer Slavenka Drakulic, a twelve-year-old Bosnian girl Zlata Filipovic and a Swedish reporter Kjell Albin Abrahamsson’s journey in the war- filled Balkans?

    What emerged during the research of this study and the thematic analysis was that people from the Balkans had a more impartial view on the matter than those who came to the conflict from other countries. While Drakulic and Filipovic choose not to point out the ”bad guys” in the conflict Gutman and Abrahamsson had a more partial opinion.

    The study also showed that Drakulic and Filipovic, along with Abrahamsson viewed the conflict as a political one where the conflict emerged as a nationalistic clash between the former states of Yugoslavia. Gutman on the other hand pointed the conflict out as an ethnic one where the Serbs tried to get rid of other ethnical groups from serb-dominated areas.

  • 25.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Arvsrätt som historiskt problem2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Arvsrätt som politiskt problem: laglott, tvångsarv och pliktdel i historisk belysning2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Bonden från Lösen som blev en av Sveriges mäktigaste män2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-02, s. 22-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Den agrara revolutionens fortsättning – jordbruk före och efter sekelskiftet 19002017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Egen jord eller annans? Jordägare och arrendatorer i Ekby 1845-19452014Ingår i: Att bruka men inte äga: Arrende och annan nyttjanderätt till mark i svenskt jordbruk från medeltid till idag / [ed] A. Wästfelt, Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien , 2014, Vol. s. 123-131, s. 123-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    En adel ovan Dalälven? Släktgårdsinventeringar i 1930-talets Dalarna2014Ingår i: Barn & unga / [ed] E. Arrhén, Falun: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund i samarbete med Dalarnas museum , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Familjejordbruk utan familjer? Syskonjordbruk på svensk landsbygd2017Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 35, nr 73, s. 29-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Från himlajord till handelsvara  - men sen?: Släkt och jord i Sverige under 1900talet2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Dackling, Martin
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Göteborgska kårhus2014Ingår i: Frihetens och upproriskhetens bakterier: Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år / [ed] M. Dackling, L. Söderström & C. Tigerberg, Stockholm: Premiss förlag, 2014, 1, s. 126-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Ingvald Toresson och Blekinges lott i den agrara revolutionen2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-09, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Dackling, Martin
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Inledning2014Ingår i: Frihetens och upproriskhetens bakterier: Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år / [ed] M. Dackling, L. Söderström & C. Tigerberg, Stockholm: Premiss förlag, 2014, 1, s. 7-9Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Dackling, Martin
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Instead of Marriage? Sibling Farm Partnership in 20th Century Sweden2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Istället för äktenskap: att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Trots att landsbygden förändrades i grunden framställs ofta själva bondefamiljen – bestående av man, hustru och barn – som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta. Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval?

    Med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istället för äktenskap för första gången historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor från ett äldre bondesamhälle. Från att tidigare knappt ha existerat blev det från slutet av 1800-talet allt vanligare att bröder och systrar drev gårdar ihop och under 1930- och 1940-talet var de ett mycket vanligt inslag på svensk landsbygd. Efter 1950 blev de dock successivt allt ovanligare. I boken förs en diskussion om varför syskonjordbruken uppstod och Dackling pekar både på kulturella, sociala och ekonomiska delförklaringar. En viktig omständighet var också att de flesta syskonen förblev ogifta. Kärleksrelationer saknades inte, men giftermål var svårt att kombinera med flera hemmaboende syskon. Kärleks- och syskonrelationerna stod i ett komplicerat förhållande till varandra och på många gårdar blev syskonjordbruk ett alternativ till äktenskap.

  • 38.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Martin Larsson i Tranemåla och släktgårdarna i Blekinge2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-23, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Mathilda Svensdotters öde och emigrationen från Blekinge2012Ingår i: Blekinge läns tidning, ISSN 1103-9086, Vol. 2012-07-16, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Ogifta syskon på svensk landsbygd2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för historiska studier.
    Recension av Ingar Kaldal, Minner som prosesser – i sosial- og kulturhistorie (Oslo, Cappelen Damm Akademisk 2016) och Paul Knutsen, Å forstå historie: Vitenskapsteori og forskningspraksis (Kristiansand: Portal förlag 2016)2017Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 137, nr 4, s. 710-713Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Dackling, Martin
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Släktgården som myt och verklighet2015Ingår i: Släktforskarnas årsbok 2015 / [ed] E. Johansson, Solna: Sveriges Släktforskarförbund , 2015, s. 25-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Dackling, Martin
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Släktjordsfrågan i Sverige och och Norge 1810-18602017Ingår i: Reformer og ressourcer / Reforms and Resources : Rapporter til det 29. Nordiske Historikermøde / Proceedings of the 29th Congress of Nordic Historians / [ed] M. Dackling, P. Duedahl, B. Poulsen, Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2017, s. 43-72Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Syskonen som blev kvar2019Ingår i: Jönköpings-Posten, Vol. 2 majArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Dackling, Martin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    The land-family bond in parliamentary debates in Norway and Sweden, 1810-18602019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Dackling, Martin
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Alexandersson, Henrik
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, Göteborg, Sverige.
    Kvinnan med ostronen eller utan en tråd genom historien2011Ingår i: Bildligt talat: kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år / [ed] M. Sjöberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2011, Vol. s. 207-224, s. 207-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Dackling, Martin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Lärandepraktiker i och utanför skolan (LPS), Plats, Identitet, Lärande (PIL).
    Bengtsson, Erik
    Lunds universitet.
    Olsson, Mats
    Lunds universitet.
    Bondeståndet och bördsrättens fall2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Dackling, Martin
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Duedahl, Poul
    Poulsen, Bo
    Inledning2017Ingår i: Reformer og ressourcer / Reforms and Resources : Rapporter til det 29. Nordiske Historikermøde / Proceedings of the 29th Congress of Nordic Historians, Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2017, s. 5-9Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Dackling, Martin
    et al.
    Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier.
    Duedahl, PoulPoulsen, Bo
    Reformer og ressourcer / Reforms and Resources: Rapporter til det 29. Nordiske Historikermøde / Proceedings of the 29th Congress of Nordic Historians. Nordisk historikermøde - AAU, Aalborg, Danmark 15 -18 august 20172017Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Dackling, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap.
    Söderström, LinaGöteborgs universitet.Tigerberg, CarolineGöteborgs universitet.
    Frihetens och upproriskhetens bakterier: Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För första gången har Göteborgs studentkårer fått sin historia på pränt. Frihetens och upproriskhetens bakterier är titeln på en ny bok om studentrörelsen i Göteborg de senaste 60 åren.

    Hur var det att vara student på 1950-talet? Hur växte kårerna fram? Och hur har det egentligen varit med bostäder för studenter under de senaste 60 åren? I boken, vars fulla namn är Frihetens och upproriskhetens bakterier – Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år, skriver tjugo före detta studenter, kåraktiva och anställda vid Göteborgs universitetet om hur det har varit förr och vad det lett fram till idag.

    År 1954 fördes Göteborgs högskola och Medicinska högskolan samman och bildade tillsammans Göteborgs universitet. Följaktligen finns det i år anledning att fira och se tillbaka på 60 år som universitet. Historiska framställningar som skildrar universitetets framväxt och utveckling finns emellertid redan. Mindre känt är dock hur de senaste sextio åren tett sig för de som faktiskt utgjort den största och viktigaste delen av universitetet – dess studenter – och för deras organisationer – studentkårerna. Hur har studentvardagen förändrats? På vilka sätt har studentkårernas uppdrag och roll förändrats? Vilka studentrelaterade frågor har varit aktuella över tid?

    Med utgångspunkt i sådana frågor har Göteborgs universitets studentkårer tagit fram en jubileumsbok. I Frihetens och upproriskhetens bakterier – Studentrörelse vid Göteborgs universitet under 60 år tecknas en bred bild av studenternas och studentkårernas historia under de gångna decennierna. Boken innehåller tjugo artiklar som tillsammans berör ett stort antal teman, däribland studentbostäder, hur det var att vara student under 1950-talet, studentkårernas organisatoriska framväxt, idén om studentstaden Göteborg, studentspexen, studentlivet under 1960-talet, olika studentgruppers förändringar och kår- husens historia. Skribenterna utgörs av före detta studenter, kåraktiva och lärare vid universitetet. Artiklarna kompletteras av ett tiotal personporträtt.

123456 1 - 50 av 284
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf