Studiens syfte är att ur professionellas perspektiv undersöka hur personer med kognitiva funktionshinder är delaktiga i beslut gällande flytt till egen bostad samt hur professionellas handlingsutrymme påverkar besluten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats och kvalitativ innehållsanalys som bearbetningsmetod. Intervjuer gjordes med fem anställda, de flesta av dem socionomer inom en offentlig organisation som producerar tjänster för personer med kognitiva funktionshinder. Resultatet visar att personer med kognitivt funktionshinder har begränsad delaktighet och få valmöjligheter i beslut gällande flytt till egen bostad. Delaktigheten påverkas av klientens och socialarbetarens förmåga att kommunicera med varandra men trots det användes inga kommunikationshjälpmedel i utredningen. Anhöriga antar ofta rollen som klientens tolkningsföreträdare och när det gäller beslut om flytt till egen bostad är det anhöriga som tar beslutet oberoende klientens grad av funktionshinder. Socialarbetarna upplever sig styrda av överordnade men det hindrar dem inte från att ibland överskrida det formella handlingsutrymmet för att göra det som de anser vara det bästa för klienten.

When society is viewed in a social constructive manner, the social worker is as affected as the general population by the media and the image it portrays. A prejudice or bias social worker will not be as effective in his work as his intentions are.

The purpose of this thesis was to discover if there are any visible cultural differences in the usage and description of the concept of psychopathy or a psychopath himself in the media, more specifically, daily newspapers. There are three American newspapers and three Swedish newspapers examined in this study.

The study is based on a quantiative content analysis of articles published between 1st of January 2008 and 1st of July 2012. The collected data is categorized where the articles can fall under one or more of five available categories. Even though no clear results occurred, some interesting indications are visible between American newspapers and Swedish newspapers, but more so between different American newspapers. Psychopaths, people with an Antisocial Personality Disorder, are most frequently mentioned as criminals or maniacs/madmen in both countries with a modestly higher percentage for the United States of America.

This study aims to examine risk- and protective factors connected to juvenile delinquency. To accomplish this, data from the research project LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) will be examined, and the results will then be compared with the results from the school study done by BRÅ (The Swedish National Council for Crime Prevention). The theoretical framework of this study is based on social development theory. LoRDIA:s study is carried out on 1441 adolescents attending grades 8 and 9 between the ages of 13–17 (with an age average of 14,8 years). Also, parental monitoring and its effect on risk- and protective factors are examined. Comparisons between the two studies show that there are similarities in general, where boys as well as if the parents of the adolescent are divorced/separated exhibit greater risk associated with delinquent behaviour. Both of these risk factors are connected to a lack of parental monitoring. An insufficient parental monitoring where mainly connected to if the adolescents parents were divorced/separated and the adolescent alternated between living with its parents. The study also show that the crime rates differ between the municipalities participating in the LoRDIA:s study. All results generated by this study are of value for crime prevention in social work. Further research are however required in order to concretely implement the findings in practice.

Sammanfattning

Titel: I vilken utsträckning tar nordisk forskning hänsyn till barn som upplevt våld? – En Scoping review om konsekvenser för barn som upplevt våld i nära relation utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv.

Författare: Sandra Adam & Rebecka Göransson

Handledare: Nina Åkerlund

Examinator: Tina Olsson

Följande uppsats är en litteraturstudie i form av en scoping review på redan befintlig forskning om barns konsekvenser av att ha upplevt våld i nära relation.

Bakgrund: Var tionde barn i Sverige har upplevt våld i nära relation. Våld mot barn i nära relationer är ett relativt nytt forskningsområde och ett utbrett folkhälsoproblem. I flertalet fall av våld i nära relation finns det barn i hushållet. Forskning visar på att barn är sårbara och att våldet leder till psykiska, beteendemässiga och sociala konsekvenser. Våld mot barn går även att ses som en försvårande omständighet när det dessutom sker av barnets omsorgspersoner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån barndomssociologin och det intersektionella perspektivet studera forskning från Norden som involverar barn som har upplevt våld i nära relationer. Metod: En sammanställning av 17 vetenskapliga artiklar gjordes genom en scoping review utifrån Arksey & O´malleys modell. Artiklarna togs fram genom sökningar i två olika databaser och därefter gjordes en kvalitetsgranskning av alla 17 artiklar. Analysen är teoridriven, vilket innebär att resultatet analyserades utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv som därefter delades in i över- och underteman. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Det första huvudtemat belyser synen på barn i nordisk forskning; hur barn beaktas och hanteras. Analysen visar att barn hanteras en homogen grupp i flera avseenden. Det andra huvudtemat är konsekvenser av våld vilket belyser olika våldsformers lång- och kortsiktiga konsekvenser för barn. Olika våldsformer påverkar barn på olika sätt, men tenderar att överlappa varandra i flesta fall. Det tredje temat handlar om hur våldet får olika konsekvenser för olika barn. Här lyfts forskningens representation av kön och ålder, närmare bestämt pojkar, flickor, små barn och ungdomar. Slutsats: Barn som utsätts för våld i nära relation är olika och bör därför hanteras som en heterogen grupp både i forskning och praktiskt socialt arbete. 

Objective:This study explored how professionals in interdisciplinary teams perceived the implementation of the World Health Organization’s International Classification of Functioning, Disability and Health, version for Children and Youth (ICF-CY) in Swedish habilitation services.

Design:Descriptive longitudinal mixed-methods design.

Methods:Following participation in a 2-day in-service training on the ICF-CY, 113 professionals from 14 interdisciplinary teams described their perceptions of the implementation of the ICF-CY at 3 consecutive time-points: during in-service training, after 1 year, and after 2.5 years.

Results:Implementation of the ICF-CY in daily work focused on assessment and habilitation planning and required adaptations of routines and materials. The ICF-CY was perceived as useful in supporting analyses and in communication about children’s needs. Professionals also perceived it as contributing to new perspectives on problems and a sharpened focus on participation.

Conclusion:Professionals indicated that the ICF-CY enhanced their awareness of families’ views of child participation, which corresponded to organizational goals for habilitation services. An implementation finding was a lack of tools fitting the comprehensive ICF-CY perspective. The study points to the need for ICF-CY-based assessment and intervention methods focusing on child participation.

Crime victims in Indicatorland – Open comparisons in the social services’ work with victim support

Since the 90s there have been extensive changes in the public sector, such as rationalization and increasing demands for documentation and review. The changes have also affected the social services’ victim support work that has increasingly been subject to various forms of regulation, such as requirements for monitoring, evaluation and quality assurance. This article aims to examine one of the monitoring systems applied in the victim support work: the instrument of open comparisons. This article is based on an exploratory study of the local organization of crime prevention in two municipalities and analyses how the processes of open comparisons are organized at local, regional and central levels. The empirical data consists of documents such as legal sources and handbooks from e.g. the National Board of Health and Welfare and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, as well as documents obtained locally in the two municipalities. Furthermore, interviews were conducted with professionals working on different organizational levels. 

Analytically the study has been inspired by programme theory, which made it possible to concentrate on clarifying the operational idea in which open comparisons are based and capturing the consequences in the two cases. 

The study shows that open comparisons have been implemented without support from existing research. However, strong normative support for open comparisons exists within governmental agencies and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. They are included as one of many elements of New Public Management and result in changes in the victim support work. In contrast to present visions, the performance is not affected to any significant extent. In contrast, a comprehensive administration is created, where employees of municipalities are supposed to collect data, register information and analyse the results generated by the open comparisons.

Men's violence against women is a widespread global problem and a serious threat to women's health. This symposium will report from a study in Sweden that studies mechanisms that influence the design of interventions contesting domestic violence in two cities.

The symposiums three presentations will answer the following questions:

1. Given the fact that the organizations face many different views and ideologies; how does this affect the ways the problem of domestic violence is represented?

2. In what way affects ideas from performance measurement and new public management the interventions?

3. In what way are the social services organizing towards an evidence-based practice in this field?

Presentation 1 Interpersonal violence-From policy to local practice

Presentation 2 Open Comparisons in social work

Presentation 3 Negotiating in risk assessment practices

Idén om mål- och resultatstyrningen har fått stort genomslag i offentlig förvaltning. Det brottsofferstödjande arbetet som riktas mot våldsutsatta personer har liksom andra ansvarsområden inom socialtjänstens verksamhetsfält mött ökade krav på att säkra och redovisa kvalitet. Öppna jämförelser är ett instrument som används inom offentlig verksamhet för att mäta, offentliggöra och jämföra kvaliteten av det arbete som bedrivs. År 2012 lanserades för första gången öppna jämförelser inom brottsofferområdet. I studien analyseras Öppna jämförelsers programidé och dess implementering inom brottsofferområdet. Empirin utgörs av för studiens syfte, relevanta styrdokument samt intervjuer med aktörer på central nivå (Socialstyrelsen och SKL), regional nivå (Länsstyrelsen) samt lokal nivå (två fallkommuner i södra Sverige) Fokus riktas mot hur de har arbetat med Öppna jämförelser och vilka erfarenheter de har gjort. 12 I presentationen av studien visar författarna hur Öppna jämförelser avseende stöd till brottsoffer inte fått det genomslag som regeringen förutsatt. Den politiska styrningen är tydlig samtidigt som de olika ”intressenter” som Öppna jämförelser är tänkt att vara till för i praktiken givits en marginaliserad position

Increased concern was raised globally at the outbreak of COVID-19 that victims of domestic violence would be even more at risk when isolated with a violent partner and out of reach of support due to restrictions. Swedish staff in violence against women services prepared for increased calls for help. Instead, a worrying silence arose in a time and place of high uncertainty. This article analyzes the narratology of risk, when staff members in violence against women services, reflect upon their accounts, responses, and experiences, during the pandemic. The analysis is based on three themes, accounting for expected increased influx, making sense of silence and accounting for mobilization. The findings are discussed by applying the relational theory of risk.

Socialtjänsten har i uppdrag att förebygga våld i nära relationer (VNR) genom stöd till våldsutsatta, barn som bevittnat eller utsatts för våld och våldsutövare. Nutidens syn på våld i nära relationer är sprunget ur jämställdhetspolitiken som är influerat av könsmaktsperspektivet, vilket ytterst förklarar VNR som ett problem kopplat till ojämlikhet mellan könen. Synen på vad som klassas som våld i nära relationer har dock varierat genom tiderna. I ljuset av ny lagstiftning 2021 och socialtjänstens utökade ansvar för våldsutövare ämnar studien kartlägga hur socialsekreterare som möter barn, unga och familjer upplever sin kunskap och kompetens att arbeta med våld i nära relationer och våldsutövare. De kunskaper och kompetenser som undersöks utgår från kunskaper och färdigheter som anges i Socialstyrelsens allmänna råd och riktlinjer för våld i nära relationer samt tidigare studier. Studien utgår från kvantitativ metod med webbenkät som datainsamlingsmetod och redovisar en sammanställning av svaren från de 55 socialsekreterare som deltog.

Studiens resultat visar att socialsekreterarna skattar sin kunskap och kompetens att upptäcka våld och arbeta med olika målgrupper av våld i nära relationer relativt samstämmigt. Dock sågs skillnader i upplevd kunskap för olika delar av VNR och mellan olika kompetenser och färdigheter att arbeta med våldsutsatta, barn och våldsutövare. De socialsekreterare som ofta eller alltid frågade om våld, skattade sin kunskap och kompetens högre om våld i nära relationer och våldsutövare jämfört med de socialsekreterare som sällan frågade om våld i ärenden. Av studiens resultat framgår även att de socialsekreterare som haft en eller flera dagars utbildning om våldsutövare upplevde sig ha högre kompetens än de som fått lite eller ingen utbildning. Studiens resultat diskuteras utifrån socialtjänstens ansvar för våld i nära relationer och våldsutövare samt den kunskap och kompetens socionomer bör besitta enligt Socialstyrelsens allmänna råd och riktlinjer. Vidare lyfts tidigare forskning, Abbots professionsteori och socionomers kunskapsutveckling.

In Sweden adults with major and sustainable disabilities can be granted publicly financed support in the form of personal assistance after assessment and decision-making in accordance with government rules. The purpose of the present study was to explore more deeply the encounters in close care relations between personal assistants and disabled persons of working age, as well as the prerequisites for and obstacles to the success of such encounters, this from the perspective of the personal assistants. Thirty-two personal assistants (22- to 55-year old) who worked for 32 persons with serious neurological diseases living at home were interviewed. The transcribed unstructured interviews were qualitatively analysed using latent content analysis. The analyses resulted in five main themes: Perceptive awareness, Entering into the other's role, Mutuality, Handling the relationship and Personal difficulties facing the assistant. These themes illustrated that a prerequisite for the encounter's being meaningful is that the assistant should be able to observe and understand the unique needs of the disabled person. The assistant must furthermore be able to put herself/himself into the other person's position. It is also important that the personal chemistry between the assistant and the disabled person should be good. Being able to share feelings and interests with the functionally impaired person provides the assistant with positive emotional confirmation of a good relationship. A distressing dilemma the assistant faces is that of distinguishing between the working relationship and the personal friendship. In this borderline area are found experiences, feelings and events that the assistant may view as negative or even unacceptable. This study contributes to the understanding of the complexity underlying the daily community care of disabled persons with an extensive need for care and assistance.

The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”.

Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement 

Bostad först-verksamheten är inte en isolerade ö

I denna studie undersöks och analyseras implementering av Bostad Föst (BF)-modellen utifrån perspektivet av implementeringsteori, genom beskrivningar av intervjupersoner. Studien har genomförts med kvalitativa forskningsmetoder och innefattar tolv semistrukturerade intervjuer med representanter från elva svenska kommuner samt en utredare från Socialstyrelsen. 

Resultaten från studien har analyserats och diskuterats utifrån två huvudteman: kärnkomponenter och kompletterande komponenter. Enligt implementeringsteorin av Fixsen et al. (2005) innefattar kärnkomponenter faktorerna som anses vara viktiga inom implementering av modellen. Dessa inkluderar rekrytering av personal, utbildning och kompetensutveckling, kontinuerlig rådgivning och handledning, utvärdering av personal och program, administrativt stöd och systeminterventioner. Kompletterande komponenter innefattar tankeskifte och lokala anpassningar, två viktiga faktorer som identifierats genom vår datainsamling och även stöds av tidigare forskning. Temat belyser faktorer som spelar en viktig roll i implementering av BF-modellen, men inte behandlas tydligt inom implementeringsteorin av Fixsen et al. (2005).

Nyckelord: Bostad först-modellen, nationella hemlöshetsstrategin, svenska kommuner, socialtjänst, Socialstyrelsen, implementering, implementeringsteori, domänteori.

Background: Adolescent health is regarded as central to global health goals. Investments made in adolescent health and health services protect the improvements witnessed in child health. Though Saudi Arabia has a large adolescent population, adolescent health-care only began to emerge in recent years, yet widespread uptake has been very limited. Health-care providers are key in addressing and providing the necessary health-care services for adolescents, and so this study was conducted with the aim of identifying opportunities for the advancement of knowledge transfer for adolescent health services in Saudi Arabia.

Methods: This Web-based, cross-sectional study was carried out at four hospitals in Saudi Arabia. Physicians and nurses were invited to participate in an online survey addressing their contact with adolescent patients, and training, knowledge, and attitudes towards adolescent health-care.

Results: A total of 232 professionals participated. The majority (82.3%) reported sometimes or always coming into contact with adolescent patients. Less than half (44%), however, had received any sort of training on adolescent health during their undergraduate or postgraduate education, and only 53.9% reported having adequate knowledge about the health-care needs of adolescents. Nurses perceived themselves as having more knowledge in the health-care needs of adolescents and reported feeling more comfortable in communicating with adolescents as compared with physicians. The majority of participants were interested in gaining further skills and knowledge in adolescent health-care and agreed or strongly agreed that adolescents have specific health-care needs that are different than children or adults (82.3% and 84.0%, respectively). With respect to health services, the majority (85.8%) believed that adolescents should be hospitalized in adolescent-specific wards. Only 26.7% of health-care providers believed that patients should be transferred from child to adult health-care services at 12-13 years of age, as is currently practiced in the country.

Conclusion: A gap exists between the training, knowledge and skills of health-care providers, and the needs to address health-care issues of adolescents in Saudi Arabia. This coupled with the fact that health-care providers are interested in gaining more knowledge and skills and are supportive of changes in the health-care system provides an opportunity for building local capacity and instituting medical and nursing education and health-care reform that can better serve the needs of the country's young population.

This article presents various forms of activities performed by locally based social welfare research and development (R&D) units in Sweden. The authors argue that these units are vital actors in the field of encouraging and strengthening evidence-based social work practice. They are close to social services organisations and have the ability to use flexible methods in order to bridge the gap between research and practice in a local context. The theoretical framework for the article is the organisational excellence model – an archetype for how research can be used in practice.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala. Det första temat, flexibilitet, handlar om hur socialsekreterarna anpassar sig efter barnet, syftet med mötet och barnets ålder. Det innebär att de måste vara flexibla i hur de informerar och blir informerade. Andra temat, relation, handlar om hur socialsekreterarna ser på relationens betydelse för barns delaktighet. Några socialsekreterare tycker att relationen har en stor betydelse medan andra inte har lagt stor vikt vid det. Det sista temat, påverkansfaktorer, handlar om hur barns möjlighet till delaktighet i utredningar har ökat med tiden och tar upp faktorer som kan påverka. Alla teman handlar om socialsekreterares perspektiv på barns delaktighet och hur det skiljer sig från fall till fall i olika möten med barn.

Syftet med denna studie var att undersöka socionomers uppfattning om förhållningssättet i arbetet med lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Studien syftar även till att undersöka om variationen i förhållningssättet är kopplat till organisation och yrkesroll. Materialet bestod av sex semistrukturerade intervjuer med socionomer från tre olika organisationer som arbetar med föräldrar som har lindrig utvecklingsstörning. Dessa var Vuxenhabiliteringen, LSS- verksamheter och Individ- och familjeomsorgen. I studien genomfördes en telefonintervju med en forskare som har expertkunskaper kring utvecklingsarbetet för föräldrar med lindrig utvecklingsstörning.  Forskarens fokus kopplas till socionomernas upplevelser av arbetet, organisationens roll i arbetet samt betydelsen av samverkan.  Studien syftade till att analysera resultatet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa är Gräsrotsbyråkrati samt Människobehandlande organisationer.  Resultatet i studien visar på att socionomerna i dessa organisationer har olika förhållningssätt beroende på den verksamhet som de arbetar i samt den yrkesroll de har i organisationen. Studien indikerade även hur dessa organisationer påverkar föräldraskapet hos lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. 

Syftet med studien är att på en kommunal nivå undersöka hur arbetet och kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ser ut inom socialtjänsten. Fokus är på socialarbetares upplevelser och resonemang kring hedersrelaterat våld. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftet har uppnåtts genom semistrukturerade telefonintervjuer med socialarbetare i 15 kommuner, fördelat på två län. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjudeltagarnas uttalanden har tolkats med hjälp av Michael Lispkys teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt med begrepp som kulturessentialism och postkolonial teori. 

Resultatet visar på att det finns särskild kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck inom de flesta kommuner men att den ofta är knuten till enskilda handläggare. Det har även framkommit hur viktigt kunskap är för att identifiera och ge rätt stöd i hedersrelaterade ärenden. Gemensamt för de insatser som erbjuds offer, familj och förövare är att få av dem är anpassade för hedersproblematik. De insatser som erbjuds utsatta individer tycks tillgodose deras behov av skydd men tvingar också individen att genomgå stora uppoffringar, därmed finns ett behov av att utveckla och förbättra dessa insatser. Vidare framgår att det finns delade meningar om vad hedersrelaterat våld och förtryck antas bero på samt inom vilka familjer det förekommer. Vissa uttrycker att hedersrelaterat våld endast förekommer inom vissa kulturer och grupper, medan andra menar att så inte är fallet. 

The purpose of the study is to get the professional care-givers comprehension and awareness of constraining acts towards elder individuals within a nursing home. On what basis these acts are justified by the care-givers according to law. The professional’s approach towards the usages of constraining acts on an individual level but also in the role of the inter-professional team. This purpose is achieved through a qualitative research method with semi-structured interviews. The result from the interviews has been thematically analyzed and linked to Foucault’s ideas of normalization power and previous research. Our research shows that there is a complexity in the usage of constraining acts from professional care-givers in respect of the Elders autonomy. This complexity is based on that the acts within the constraining spectra doesn´t cover the Elders right to self-determination within the context. The results reveal that the care-givers within the inter-professional team use their professionalism to create alternate strategies to avoid or limit the usage of constraining acts within the nursing home.  In our analysis based on Foucault’s ideas on normalization and power the alternate strategies from caregivers can be viewed as a productive exercise of power. This because the ideas are based on the terms from the caregiver who is in control. Constraining acts are viewed by the professional care-givers as dark necessity in that sense that the acts lacked a legal basis and simultaneously were necessary to address the inevitable issue. The lack of legal basis causes the professionals to end up in ethical dilemmas where the results of the acts doesn´t always end up so well. In the usage of constraining acts the professional strives to act according to what is believed to be in the Elders best interest and to preserve the individual’s self-determination as far as possible.

This study examines the relation between adolescents' perception of their relationship with their closest friend regarding the level of support and conflict and their perceived parental support. Further it explores whether the relation is moderated by the adolescents’ gender or the parents’ gender. The study also examines if the relations are moderated whether the adolescents have externalising or internalising behavioural patterns. The data consisted of 1408 adolescents in various municipalities in Sweden and is part of the research programme Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). The adolescents have completed questionnaires in a classroom setting and the data was analysed with univariate and bivariate analyses. This study's main conclusion is that there is a significant relation between the adolescents’ perception of their relationship with their closest friend and their perceived parental support. The results also showed significant gender differences, girls had a stronger relation between perceived parental support and support and conflict level in their friendship. Adolescents experienced a stronger perceived parental support from their mothers and that relation was also stronger for girls than for boys. Lastly the adolescent’s own behaviour also showed a significant difference for those with a risky externalising or internalising behaviour pattern as they had a weaker relation between their perceived parental support and support and conflict in their friendships. The results are then discussed in relation to Banduras social cognitive theory and previous research.

Titel: Alkoholbruk hos ungdomar i årskurs 8 och 9 - Påverkande influenser från föräldrar och vänner

Ungdomars alkoholbruk är globalt sett en stor fråga inom socialt arbete. Forskningen på området är under ständig utveckling och har gått från att historiskt enbart sett till relationen mellan föräldrar och ungdom till ett helhetsperspektiv där ungdomen ses som en individ med aktiva val samt att han eller hon påverkas av de sammanhang ungdomen rör sig i. Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa sambandet mellan ungdomars alkoholbruk, föräldrars förhållningssätt till detta och ungdomars vänners alkoholbruk utifrån ett perspektiv på de influenser ungdomen får från sina olika relationer samt hur ungdomens alkoholbruk påverkas när dessa är i linje alternativt i konflikt med varandra. Den aktuella studien har fått sitt material från forskningsprogrammet Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA), vilket har finansierats av FORTE, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Formas, Stiftelsen Säfstaholm, Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond och Forum region Jönköping. Kvantitativ data insamlad av LoRDIA från 1 324 ungdomar i årskurs 8 och 9 har analyserats. För att utröna hur ungdomars alkoholbruk påverkas av influenser från föräldrar och vänner har datan analyserat med Pearson’s korrelationsanalys, t-test, Welch’s ANOVA-test och Dunnet’s T3 Post-hoc-test. Resultaten visade att positivt samband föreligger mellan ungdomars egna alkoholbruk och influenser på detta från föräldrar och vänner vilket går i linje med tidigare forskning. Aktuell studies huvudfynd var att olika influenser har varierande stark inverkan på ungdomars egna alkoholbruk beroende på hur den andra gruppens influenser ser ut, vilket pekar på en ytterligare komplexitet. Aktuell studie tillför en vidare helhetsbild av hur ungdomar påverkas i sitt eget alkoholbruk av omgivande influenser.

The International Classification of Functioning Disability and Health (ICF) is meant to be a universal language for professionals working with functioning and health in children and adults. So far most applications of ICF have been in the field of health sciences. Is it also applicable to education? This paper aims to present the outcome of a systematic literature review in the fields of education, more specifically education of children with disabilities or special educational needs and the ICF. Devised as a complementary classification of health and functioning by the World Health Organisation (WHO) in 2001 with a child and youth version (ICF-CY) published in 2007, the ICF appears to be mostly used in the medical field with reviews highlighting its use and applications (Bruyère, Van Looy, & Peterson, 2005). Thus, this literature review intends to situate the current debates in education which relate to the ICF and its concepts, and also to report the extent to which it is being used. The major interest is to explore how the ICF/ICF-CY, are currently situated in the field of education.

Method

This study uses a systematic review of the literature using database keyword searches. The keywords used to search in the databases were applied after qualitative test searches were carried out to establish the suitability of the terms. The selection of studies was then refined further using inclusion and exclusion protocols. The protocols  investigated the paper contents at different levels: abstract, full -text, and full-text quality level. In addition an extraction protocol is also used on the included documents to draw on the points which arise from the research questions and provide the basis for the main discussion. Studies exploring the relationship between education, the ICF and its related concepts: participation, environment, and personal factors were reviewed.

Bruyère, S. M., Van Looy, S. A., & Peterson, D. B. (2005). The International Classification of Functioning, Disability and Health: Contemporary Literature Overview.   Rehabilitation Psychology 50(2), 113-121.

WHO. (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva: WHO. WHO. (2007). International Classification of Functioning, Disability and Health, Version for Children and Youth, ICF-CY. Geneva: WHO.

This study is an enquiry into the processes shaping rural livelihoods in peripheral areas. The study is situated in the field of livelihood research and departs in the persistent crisis within African smallholder agriculture and in rural policy debates during the postindependence era. The research takes a critical stance to the way that people-centred and actor-oriented approaches have dominated livelihood research, thereby over-shadowing structural and macro-oriented features.

The aim of this study is to, through a historical perspective on rural livelihoods and policy regimes, uncover the political and economic processes, with their discursive foundations, that shape contemporary rural livelihoods in peripheral areas. The analytical framework emphasises four key factors: ideas of development and modernity; the terms of incorporation into the global economy; rural policy regimes; smallholders’ ways of making a living. Inspiration is gained from critical political geography, world-systems analysis and different perspectives on rural livelihoods and development.

The empirical study is based on fieldwork in Chipata District in Eastern Zambia, investigations at the National Archives of Zambia, the British National Archives and library research. The findings are presented in three parts. The first part looks into contemporary policies and the situation among smallholders in Chipata District. The second part examines the history of the area up to independence in 1964. The third part examines the post-independence period which links colonial experience to the contemporary situation.

The findings suggest that smallholders’ livelihoods are shaped by long-term politicaleconomic- discursive processes, rooted in the terms of the study area’s integration into the world-economy in the colonial period. Colonial policies peripheralised the area through tax, labour, and market policies and the creation of native reserves, all of which have led to contemporary problems of food insecurity, soil depletion and a marginal role in agricultural markets. Since the inception of colonial rule, semi-proletarianisation has been a dominant process in the area. Current diversified livelihoods are more a contemporary expression of this semi-proletarianisation than a consequence of postcolonial policies. The households in the study area show preference for a farming way of life. However, the development goal of modernity has since long led to an ‘othering’ of smallholders, labelling them backwards and resistant to change. In the early twenty-first century this ‘othering’ has been played out through a development programme aimed at changing attitudes and mindsets among the farmers in line with individualistic and entrepreneurial behaviour. The ‘othering’ discourses of contemporary and colonial policymakers display striking similarities in this case.

The overall aim of this thesis is to investigate adolescent drinking to drunkenness and connected contextual factors. The thesis is based on four studies, addressing different aspects: The first explores arenas of adolescent drunkenness, and the meaning the adolescents attribute to them. The second investigates Swedish adolescents discourse on alcohol and parties, as well as positive and negative effects of alcohol consumption. The third reports on early onset, i.e. before the age of 14, in substance use, including alcohol drinking and drunkenness, and predicts this from various psychological and social factors. The forth examines contexts of drunkenness, i.e. where and with whom 15-year olds in Sweden get drunk. Furthermore, the importance of the place and social context for drunkenness in adolescence, and what importance and strategies young people themselves associate with their alcohol consumption are examined.

The studies derive from two data samples. Articles I and II utilise qualitative methods and explore Swedish changing arenas for adolescent drunkenness and adolescent discourse on drunkenness and the importance of place and space. Article I stems from a qualitative interview-material with an ethnographic approach. Twenty-three adolescents (7 females and 16 males) from three small communities in the south of Sweden in the ages of 16 to18 were interviewed. The material also included contacts with outreach social workers on local, regional and national level as well participating observations. The data for Article II stems from the interviews with twenty-three adolescents. Article I was analysed through text-analysis and Article II through thematic analysis.

Articles III and IV conduct quantitative analyses, and stems from the multidisciplinary research programme, Longitudinal Research on Development In Adolescence (LoRDIA) which follows adolescents from the age of 12 and 13 until they are 18 years old, focusing on substance use and misuse, health and ill-health, peer relations and school functioning through self-reported questionnaires. Different data collection waves were used, and combined them two and two, for cross-sectional analyses. Article III combined the first two waves and by doing so, covered 91 percent of the study population of 1896 students aged 13-14. Article IV combined all 1355 grade 9 students from waves 3 and 3b. Article III investigated early onset in substance use and was analysed with bivariate and multivariate logistic regression models. Article IV investigated frequency of drunkenness and different outcomes from drunkenness in different contexts, as well as with whom adolescents got drunk together with and the negative consequences of getting drunk.

The result indicates a change from drinking to drunkenness at outdoor places. The outdoor places, both public and hidden, that has been used for adolescents socializing and drinking to drunkenness were empty. Homes, without present adults are the most common places for parties. The parties stand for mainly positive experiences and a break in everyday life. Being in a home arena allows for increased control, both over own drunkenness but also over who is allowed at the party and who is not. The dissertation also investigates early onset in use of alcohol and drunkenness and shows that delinquency, perceived parental permissions and availability of substances are the strongest factors predicting onset among 13-14-year-olds. The dissertation shows that most drunkenness experiences are reported in homes without adults present, not in outdoor and hidden places. Drinking in homes did not lower the association with high frequency of drunkenness, negative consequences or peer problems.

The conclusion shows the importance of place and space in understanding adolescent drunkenness and partying.

AIM – The study explores arenas of adolescent binge drinking in small Swedish towns and the meanings these have for young persons. The focus is thus on space and place, and on the geography of underage drinking.

DESIGN – An ethnographic approach was used, including direct observations, document studies and contacts with youth workers on local and national levels, and interviews with 28 underage binge-drinking adolescents chosen as informants.

FINDINGS – Adolescent binge drinkers seem to have moved away from street and other outdoor drinking arenas to home environments, where they feel they have more control over their party location and participants.

CONCLUSIONS – One consequence of outdoor drinking moving indoors is that professional youth workers and police cannot enter party arenas and the only adults who can do so are the parents. This has implications for preventive alcohol strategies and outreach social work. Measures should be directed to parents to make them fully aware of the importance of the party location in their homes.

Problem: Early onset, prevalence, and predictors of substance use - tobacco, alcohol-drinking, alcohol-drunkenness, and drugs - were studied in 13 and 14-year-old boys and girls in Sweden.

Methods: Self-reported data in four communities were used (n = 1,716). A large set of psychological and social factors were tried as predictors of early onset use (n = 1,459).

Results: There were few gender differences and low prevalence. Primary predictor for early onset in tobacco use was availability; perceived parental approval for alcohol use, and delinquent behaviors for alcohol-drunkenness and drug use.

Conclusions: Individual behavioral factors and parental norms seem to be most important in this age.

This article applies the concepts of place and space to understand youth and their engagement in risky behavior, such as drunkenness. It is based on the prolonged engagement with 23 underage youth coming from smaller municipalities in the south of Sweden. The study was comprised of semi-structured interviews, field visits, and observations at sites relevant for youths. In the stories narrated by youth, drunkenness is no longer an ad hoc activity conducted somewhere at the margins of society. The construction of drinking spaces was accomplished through highly managed, monitored, and organized practices, such as sending out invitations in advance, planning how much alcohol to drink, designating drivers, and securing transport means. Crucial to this was that spaces were products of relations existing between various youth, with no adults present. Spaces of drinking changed as those who participated in their construction changed. In addition, certain rules and codes of conduct (e.g. taking care of friends who drunk too much) were enforced to assure that the constructed spaces provided a sense of safety and enabled having fun. We conclude this article by arguing that a focus on place and space brings forward vital aspects in understanding the role of transforming party spaces that would otherwise remain obscure to social work knowledge and practice.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de möjliggör för de yngsta barnen i förskolan att få inflytande i planerad undervisning. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur möjliggör förskollärare för de yngsta barnen i förskolan att få inflytande i planerad undervisning? Vilka utmaningar beskriver förskollärare att det finns med att möjliggöra de yngsta barnens inflytande i förskolans planerade undervisning? Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats och har genomförts med semistrukturerade parintervjuer med förskollärare. Studien utgår ifrån en utvecklingspedagogisk teori och den insamlade empirin har analyserats och bearbetats tematiskt.

Tidigare forskning visar att det finns utmaningar med att ge de yngsta barnen i förskolan inflytande i planerad undervisning. Förskollärares förmåga att tolka de yngsta barnens uttrycksätt, tillvarata barns intressen och att vara flexibel i planering har visat sig vara faktorer som påverkar de yngsta barnens inflytande. Resultatet i vår studie visar att förskollärare både har möjliggjort och antytt att det funnits utmaningar med att möjliggöra de yngsta barnens inflytande i planerad undervisning. Förskollärares dokumentation, reflektion och planering har varit centrala arbetsmetoder för detta möjliggörande. Närvaro, lyssnande och tolkande har varit andra avgörande aspekter som möjliggjort de yngsta barnens inflytande i planerad undervisning. Däremot har det visat sig att tidsaspekter, personalbortfall, färdigställda undervisningsmodeller och ännu inte utvecklat verbalt språk har varit faktorer som utmanat förskollärarna i sitt arbete med att möjliggöra de yngsta barnens inflytande i planerad undervisning.

The use of internet for sexual activities among adolescents has not always been well received by society, due to the risks that it is associated with. The following thesis examines the attitudes and approaches of counselors at youth clinics and STI-clinics, when encountering adolescent’s questions pertaining to sexuality on the internet. Data was collected through a qualitative survey using semi-structured interviews. Counselors from different regions in Sweden were approached whereof 3 from STI-clinics and 7 from youth-clinics chose to participate. A social constructive theory was used to analyze the result. The results of this study showed that counselors experience the internet as an implement for adolescents when learning about sexuality. It can provide a sense of not being alone by allowing them to get in contact with like-minded and share experiences. Internet can further function as a gateway to reach out to groups of clients that would not come to a physical meeting. Adolescents exploring their sexuality on the internet has resulted in a renewed professional approach, wherein a heavier emphasis than before is laid upon: (A) inquiring about internet-usage among their adolescent clients, (B) supporting them without condeming, (C) examining the prior knowledge of the clients in the meeting. Well-known social problems are taking place in new forms of expression over the internet, thus it’s crucial for professionals and adults to understand this development.  

Syftet med denna studie har varit att titta på hur alternativmedia i Sverige skriver om ensamkommande barn. Vår studie visar inte huruvida det som vald media har skrivit är sant eller inte, utan syftet är att visa på hur de ensamkommande barnen framställs av Samhällsnytt.  

Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi har gått igenom artiklar från alternativmediet Samhällsnytt. Analysen har skett från ett urval av artiklar under september – oktober 2017, där vi läst igenom alla artiklar som kommit fram efter sökning på ordet “ensamkommande”. Vår studie bygger på manifesta tolkningar av Samhällsnytts artiklar, i vilka vi har valt ut citat.

 Teorier som har använts för att underbygga våra resonemang har varit Agenda setting theory och moralpanikteorin. 

I vår studie kommer vi fram till att alternativmediet Samhällsnytt under den tidsperiod som vi valt ut tenderar att använda ord och uttryck som framställer de ensamkommande barnen på ett negativt sätt. Vi kan dock inte i vår studie säga att detta är gällande för all alternativmedia då vi endast har granska just Samhällsnytt och under en kort period. 

Forskning visar att risken för våld och utsatthet i hemmet för barn ökar som en konsekvens av ”nedstängningar” under våren 2020 i samband med covid-19. Personal vid förskola och socialtjänst mister insyn i förskolebarns liv när vårdnadshavare håller barn hemma. Utsatta barn hamnar således i – vad i studien benämns vara – ett ingenmansland. Studien syftar till att undersöka hur personal inom förskola respektive socialtjänst uppfattar pandemin påverkat förskolebarns frånvaromönster i relation till upprättade orosanmälningar gällande barn i förskoleålder våren 2020. Data insamlades från förskolerektorer samt socialsekreterare. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys utifrån Becks teori om risksamhället. Resultaten visar att förskolan i jämförelse med innan pandemin, har lägre grad av insyn i barns liv samtidigt som socialtjänsten inte ser ett pandemirelaterat ökat antal orosanmälningar, snarare ett minskat eller stagnerat inflöde. Resultaten visar att barns utsatthet i hemmet därmed har ökat. Förskolebarn är  hemma i högre utsträckning än tidigare, särskilt barn med annat modersmål än svenska, samtidigt som förväntad ökning av orosanmälningar till socialtjänsten uteblivit. Rektorer gjorde inte i högre utsträckning orosanmälningar, trots att de uttryckt en direkt och indirekt ökad oro för barn. Barns hemsituation osynliggörs på så sätt för professionella vuxna, och barnen hamnar mellan skyddsnätet förskola och socialtjänst.

Samhället använder media alltmer idag jämfört med förr och nyhetspubliken matas dagligen av information från olika tidningsartiklar. Äldreomsorg är ett aktuellt ämne i svenska tidningar, både sett till finansiering, personalfrågor och åldrande befolkning med ökade behov av vård och omsorg. Syftet med studien är att undersöka hur media framställer två utvalda problemområden, personalbrist och bristande språkkunskaper, inom äldreomsorgen och hur denna framställan kan påverka samhällets inställning till äldreomsorg. Med en kvalitativ innehållsanalys har totalt 19 tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserats för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Av analysen framkommer det att media har en negativ framställan om äldreomsorg och det har gått att urskilja fyra olika framställningar om varje problemområde från tidningarna. Analysen visar även att den negativa bevakningen av äldreomsorg kan påverka nyhetspublikens åsikter och inställning till äldreomsorg. Personalens dåliga arbetsvillkor på arbetsplatsen har varit dominerande genom tidningsartiklarna, kopplat till dåliga löner och låg status. Studien redogör även för betydelsen av hur media väljer att framställa olika ämnen, genom lockande rubriker och att endast vissa aspekter av ett ämne lyfts fram. Åldrande befolkning har visat sig vara en befintlig och kommande utmaning inom äldreomsorgen och medias framställan om äldreomsorg kan påverka undersköterskor och socionomers yrkesval. Därmed kan medias negativa framställan om äldreomsorg bidra till ökad personalbrist, vilket blir problematiskt när landet står inför en åldrande befolkning och behovet av undersköterskor och socionomer förväntas öka.

Då en person är dömd till att avtjäna ett fängelsestraff är denne intagen på en anstalt och placerad på en avdelning bestående av en grupp med andra dömda individer. Kriminalvården arbetar med att minska återfall i brott. Kriminalvårdens vision är således att den intagne genom den behandling som bedrivs på anstalterna, ska vara bättre rustad till att leva ett liv fritt från droger och kriminalitet efter avtjänat fängelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna på anstalten kan påverka den enskilde intagne på olika sätt och inte sällan kan man se hur den enskilde påverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna.

Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) är två teoretiker som har forskat kring denna problematik. Den förstnämnde menar att mer eller mindre alla intagna genomgår en prisoniseringsprocess vid en fängelsevistelse vilken leder till att den intagne anpassar sig till en rådande fängelsekultur som är antisocial och prokriminell. Vidare innebär kulturen att det råder entydlig distans mellan intagna och personal vilka bildar två olika grupper, där gruppen medintagna, är det viktiga att förhålla sig till för den enskilde intagne.

Genom en kvalitativ studie innehållande sju intervjuer med individer som tidigare avtjänat fängelsestraff på hög säkerhetsklassad anstalt och levt i en kriminell livsstil undersöks; hur gruppen medintagna kan möjliggöra för den enskilde i dennes arbete med att lämna sin kriminella livsstil på anstalt. I studien används grounded theory som analysmetod, och resultatet konstaterar hur prisoniseringen samt klyftan mellan intagna och personal försvårar ur en behandlingssynpunkt men att detta upplevts vara något bättre på behandlingsavdelningar samt behandlingsanstalter. På en behandlingsavdelning/behandlingsanstalt upplevs det lättare för den enskilde individen att öppet visa sin motivation till att vara drogfri och att arbeta med sin kriminella livsstil, vilket har upplevts vara ett stort problem som intagen på en normalavdelning. Känslan av att tillhöra gruppen medintagna visar sig vara väldigt stark för den enskilde under dennes anstaltsvistelse och de normer och de förhållningssätt som råder på avdelningen för tillfället tar den enskilde individen således efter i sitt agerande vilket genom analysarbetet av intervjuerna visat sig kunna vara både positivt och negativt.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur utredande socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till insatsen kontaktfamilj och vad som påverkar deras bedömning av den. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med barn och unga. De teoretiska perspektiv som använts i studien är utvecklingsekologi och gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att kontaktfamiljsinsatsen är en insats med blandade åsikter och erfarenheter av. Det skiljer sig emellan socialsekreterarna vad som bedöms vara barnets bästa och det finns även en delad bild gällande om barnen har nytta av insatsen om den är riktad till barnets vårdnadshavare. Resultaten visar också att det saknas kriterier för när insatsen ska användas samt att de få riktlinjer som finns belyser när insatsen inte ska användas.

There is some research that indicates that there is a difference being made between men and women in many different contexts in Swedish society, including in social services. The differences being made can be anything from how social workers think about men and women to the adaptation of the language according to the client’s gender, and what kind of help the clients are being granted, based on their gender. There is however limited research in regard to how social services treat women and men according to their gender, and there are reasons to believe that there is room for more research in this field. A lack of gender awareness and reflection can cause harm for the individual, hence he or she does not receive adequate help. More research in this field could contribute to increased understanding of the problem and hopefully a disclosure of the gender awareness.

The intention of this vignette study has been to examine whether these differences are being made within the social services for children and youth, and how these differences are being expressed in the work field. The choice fell on examining social workers within the field from all cities with a population of between 100,000 and 150,000 citizens, thus a total sample of the chosen population. The number of the cities that are corresponding with the intended selection is eleven. However, the results in this study cannot be generalized to the entire selected population, due to the great lack of participation. Four cities participated in this study and 57 social workers answered the questionnaire. Regarding the question whether the youth should be granted any service, the results point at no significant difference between genders of the clients. On the other hand, there is a significant difference regarding which type of service would be granted for the youth social workers considered being in need of service. More respondents granted family treatment for the boy than for the girl. Regarding other types of services being granted there were no significant differences. Regardless of these findings, tendencies can be distinguished that more boys than girls are granted services. The possible explanation is that this has to do with clients’ gender, inclination of the vignette or loss of participants.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet. Resultaten analyseras utifrån begreppen empowerment, paternalism och självbestämmande. Uppsatsen visar att både empowerment och självbestämmande är svåra att definiera i en kontext av soci-alt arbete inom myndighetsutövning. I de kommuner vi har intervjuat verkar det finnas ett samband mellan introduktionsersättning och ökat självbestämmande. Självbestämmandet be-gränsas dock till det som de yrkesverksamma socialarbetarna anser är realistiskt och rimligt. Det finns här också en tydlig koppling till det begränsade handlingsutrymme som lagarna an-ger.

Partnervåld innefattar våld i nära relationer i en partnerrelation. Tidigare forskning kring partnervåld fokuserar främst på våldet gentemot kvinnor, med manliga förövare. Manliga offer utsatta för partnervåld diskuteras sällan, och forskningen om ämnet är begränsat. Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i attityder och bedömningar gjorda av socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med partnervåld, och om dessa påverkas beroende på om den våldsutsatta personen är en man eller en kvinna. För att undersöka skillnader användes en kvantitativ vinjettmetod med tillhörande enkätfrågor. Två separata respondentgrupper har besvarat enkätfrågorna utifrån vinjetter som är uppdelade i två delar. I vinjetterna introduceras varje respondent för ett heterosexuellt par med en problematik av partnervåld. Vinjetterna är identiska med undantaget att karaktärernas kön är utbytta. Resultatet visar att i den våldsutsatta mannens situation bedöms våldet vara mindre allvarligt, att det finns mindre risk för fortsatt våld i relationen samt att den våldsutsatta mannen i lägre utsträckning är i behov av individuella insatser. Respondenterna ansåg även oftare att den våldsutövande kvinnan är i behov av individuella insatser jämfört med den manliga våldsutövaren. Teorier använda för att tolka resultatet innefattar socialkonstruktivism och genusteori. Studien kan tillföra perspektiv för ämnet om våldsutsatta män, och belyser att bedömningar om våldsutsatta kan skilja sig åt beroende på genus.