Sustainable development has since the mid nineteen- nineties gained a stronger position in Swedish society. School is no exception and Education for Sustainable Development [ESD] is today seen as one of three environmental education traditions in Swedish school. Research within ESD is limited within Swedish grades 4–6, (age 10–12) and the teacher must use methods used teaching students in higher grades and further education within ESD are limited. The purpose of this study is twofold. First the study will assess how teachers conduct teaching ESD as well as how teachers describe their ESD within natural sciences or social studies. Secondly, the study will investigate how teachers gain new information within ESD. Through a qualitative study, 4 teachers within 2 southern Swedish municipalities participate in semi-structured interviews. The teachers’ answers are interpreted with the hermeneutic theory to see if their education reach ESD.

The result shows that the participating teachers’ educations have similarities where discussions, students’ participation and interdisciplinary teaching are part of the education. The study also shows that the teachers asking for more education within ESD to develop their own education since the ESD is based on the teachers’ interest.

All participating teachers describes an ESD education but the students’ participation within education may develop further. Since no further education within ESD have been implemented in the teachers work, school development within sustainable development can lead to new knowledge.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6. 

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare stimulerar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien har haft ett fokus på hur förskollärare beskriver arbetet kring språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Studiens frågeställningar är: Vilka metoder beskriver förskollärare att de använder för att stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling? Hur beskriver förskollärare sina möjligheter att stötta flerspråkiga barns språkutveckling? Det sociokulturella perspektivet som grundas i Vygotskijs teorier om hur barnet utvecklas, lär sig genom språk och tar till sig olika kulturer har förankrats i denna studie. Studien har utgått från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer valdes där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuades för att besvara våra frågeställningar. Resultatet har påvisat att förskollärarna skapar olika strategier för flerspråkigheten att synas i förskolans verksamhet och stöttar barnen till att utveckla det svenska språket oberoende på barnens modersmål. Slutsatsen är att samarbetet med vårdnadshavarna och förskolorna har en betydelsefull roll i att utveckla barnens flerspråkighet, däremot upplever förskollärarna en viss utmaning i hur de ska främja flerspråkighet.

Sustainability, as a concept, is permeating most of today’s human activities, including higher education. The increased importance put on sustainability depends largely on the increased awareness of the huge environmental, social, and economic challenges that humanity is currently facing. As is the case with most complex themes, the route towards the application of appropriate actions starts with enlightenment developed within education, where different engineering programs form important subareas. To address this, CDIO Syllabus 3.0 in general, but optional standard 1 in specific, does now to an even greater extent handle sustainability issues. This paper presents a framework that is built upon several key concepts that are strongly related to education for sustainable development (ESD) at the university level, such as key sustainability concepts (as defined by UNESCO), sustainability development goals (as defined by the United Nations) and constructive alignment (as defined by Biggs and Tang). The framework is applied to two engineering master’s courses where sustainability concepts and development goals are integrated and constructively aligned in the learning outcomes, teaching and learning activities, and assessments. Through the analysis of the two courses concerning sustainability, the framework is shown to provide a means for the analysis of how sustainability is currently incorporated in a course, highlight what possible teaching/learning shortcomings exist, and help identify actions that can be taken to overcome these shortcomings. The objective of the framework is thus to support course managers in the development of appropriate actions related to sustainability.

One of the final courses, if not the last course at university level in Sweden, and especially within the engineering programs, is a thesis course where the students demonstrate their accumulated knowledge and skills. One, or sometimes two students, identifies a topic of interest within his/her main field of study and is guided through the process by a supervisor. Preferably the supervisor has a lot of experience, both within the main field of study and as a thesis supervisor. Many times, however, the latter is not always the case. Hence, some form of recording of the supervisory process would be of importance, to be able to assess the supervisory competence of the supervisor. Through this recording, potential weak supervisory spots can be identified, and a special focus could be put on these.

In literature several supervisory models have been proposed over the years. The goal of this paper is to demonstrate, through a case study, how three of these models can be successfully combined to a hybrid model around the supervisory process building on grounded theory. A combination of the three models together identifies the individual supervisory process of a thesis supervisor. An analysis is then performed, and weak spots in the supervisory process of a novice supervisor can thus be identified and addressed. The results presented in this paper are based on a case where an experienced thesis supervisor was observed during asupervisory session. Hence, the case forms a baseline of what a “good” supervisory session looks like. By applying the hybrid supervisory model on a novice thesis supervisor, possible weaknesses in the process can be identified.

As both students and teachers are involved in a one-to-one teaching-learning activity during the thesis process, CDIO standards such as number 8 (active learning) is important from the students’ point-of-view, but especially standard number 10 (enhancement of faculty teaching competence) is of high importance as the competence of the novice supervisor, or the lack thereof, becomes evident and can be appropriately addressed through especially designed activities.

This qualitative interview study investigates how students in general reading and writing difficulties can be supported within the framework for regular classroom instruction, by summarizing collected data from semi-constructed interviews. The interviews were conducted with five teachers currently working in year 1 – 3 at five different Swedish primary schools. The data has been transcribed and analysed in order for the study’s result to exemplify tools for supporting students in general reading and writing difficulties. The study’s results present four tools in the form of a didactic tool box for the pedagogical practice, which teachers can use when supporting students in general reading and writing difficulties in their classrooms. One of the most prominent tools is a structured variation to the different teaching methods and instructional activities teachers offer to their students. A second tool is for teachers to enhance the student’s strengths and through appraisal promote a strong belief in the student’s own abilities. Thirdly, an effective tool is collecting the student’s texts in a folder to document the development of the student’s reading and writing abilities. The fourth tool identified is the provision of accessible texts as students with general reading and writing difficulties need the teacher’s support to help them approach the text’s content and its’ structure. The study concludes that in order to build students who are able and motivated, teachers need to constantly offer activities at the right level. In school, every student must be given the opportunity to dare failure and be strongly encourage to try again in order to achieve academic success.

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning. 

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem balanserar det dubbla uppdraget att både ansvara för ämnesundervisning och undervisning i fritidshemmet, vilka utmaningar och möjligheter det medför samt hur de ser på sitt uppdrag i framtiden. Forskningsfrågorna är: Hur balanserar lärare i fritidshem det dubbla uppdraget?  Vilka möjligheter eller utmaningar medför det dubbla uppdraget nu och i framtiden? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Totalt har nio lärare i fritidshem intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare upplever komplexitet i hur de balanserar det dubbla uppdraget. Den komplexiteten tar sin utgångspunkt i aspekter som tid, prioriteringar, kvalité i undervisning och stöd från kollegor och ledning. Vidare har resultatet påvisat att trötthet och stress är de utmaningar som lärarna möter när de balanserar det dubbla uppdraget. De möjligheter som det dubbla uppdraget medför är ett unikt relationsskapande med elever och vårdnadshavare. Vidare visade studiens resultat att det dubbla uppdraget har en positiv påverkan på lärare i fritidshems yrkesroll och spelar därmed en statushöjande roll inom yrket. Resultatet av studien betonade vikten av att lärare i fritidshem använder sin dubbla kompetens på ett sätt som utvecklar både ämnes och fritidshems undervisning och gynnar dess kvalité. 

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de arbetar språkutvecklande med elever som har svenska som andraspråk. De forskningsfrågor som ska besvara syftet är följande: 

- Hur arbetar fritidslärare pedagogiskt med olika språkliga förutsättningar hos eleverna?

- Hur agerar fritidslärarna för att stötta eleverna i det språkliga samspelet med varandra?

- Hur arbetar fritidslärarna språkutvecklande på fritidshemmet med elever som har svenska som andraspråk? 

I studien har en kvalitativ metod använts för att undersöka studiens syfte. Tre arbetslag har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog åtta respondenter. Resultatet visade på en mångfald beskrivningar av arbetssätt hos deltagarna där metoder som bildstöd, kroppsspråk och en stöttande roll i kommunikationen hamnade i fokus. Hinder för arbetet med språkutveckling som lyftes fram var tidsperspektivet samt stora barngrupper. 

The aim of this qualitative study is to highlight how the respondents perceive digital tools to be used in differentiated instruction to promote early language development. This aim is intended to be addressed by the following research questions: How do the teachers in the study justify that digital tools can promote language-developing approaches? and what opportunities and challenges do teachers see in using digital tools in differentiated instruction to develop students’ language? This study is based on sociocultural theory and was conducted through semi-structured interviews and a questionnaire with elementary school teachers. The results reveal that there are both opportunities and challenges associated with digital tools in teaching. If used efficiently, digital tools can provide differentiation opportunities, which can lead to students' early language development. The teachers in the study believe that digital tools enable adaptations to the students’ individual needs and conditions. Finally, all teachers believe that successful teaching is conducted through a combination of digital and analog tools. By combining these two approaches, teaching is enabled where students can achieve the same goals, but in different ways.  

Denna studie belyser digitala verktygs påverkan på elevers skrivinlärning i årskurs F-6. Syftet är att belysa forskning kring digitala skrivverktyg och deras påverkan på elevers skrivinlärning i årskurs F-6 samt pedagogers arbete. Studien är uppbyggd på vetenskapliga artiklar som valts fram genom en metaanalys. Valda artiklar resulterade i både internationella och nationella studier. Resultatet visar att digitala verktyg medför både utmaningar och möjligheter. Faktorer som har inverkan på hur väl de digitala verktygen används är bland annat både pedagogers och elevers kompetens kring verktygen samt elevernas motivation. Om eleverna känner sig motiverade bidrar det till ett större intresse för inlärning och vidare kunskapsutveckling. Möjligheten till en effektiviserad undervisning ges när eleverna arbetar mer självständigt om både eleverna och pedagogerna utvecklar den digitala kompetensen. Samtidigt kan inte det ena inlärningssättet utesluta den andra, utan undervisningen måste anpassas utifrån lektionens syfte, elevens behov och användningsområde med det digitala verktyget i undervisningen. Olika studier synliggjorde både för- och nackdelar med undervisning som genomförs med och utan digitala verktyg. En fördel som studierna lyfte var att med hjälp av digitala verktyg ges möjligheten till att eleverna kan lyssna på det de skrivit för att sedan redigera. En nackdel som studierna kom fram till vara att både eleverna och pedagogerna måste ha tillräckligt god digital kompetens för att verktygen ska vara effektiva vilket kan vara en utmaning.

Studiens ämne är språkutveckling med fokus på barn med annat modersmål. Där syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja språkutvecklingen hos de barn som har svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor är: hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling? vilka metoder kan användas för att främja svenska som andraspråk enligt förskollärarna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. För att besvara syftet och frågeställningarna har sex förskollärare intervjuats med hjälp av kvalitativa metoder.   Resultatet visar att förskollärarna arbetar aktivt för att främja barn med ett annat modersmål, där olika arbetssätt och metoder framkom. Arbetssätten var främst TAKK och bildstöd. Polyglutt är ett annat verktyg som nämns av flera förskollärare, som används för att främja både modersmålet, samt andraspråket. I resultatet framkommer att förskollärarna uppmanar vårdnadshavare att tala modersmålet med barnen för att deras språkutveckling ska föras framåt, då modersmålet är en viktig tillgång i förskolans verksamhet. Modersmålet är en bidragande faktor vid inlärningen av ett andraspråk där ingen förskollärare anser inlärningen som negativ. Vikten av att vårdnadshavarna visar intresse och nyfikenhet i arbetet framkommer tydligt i både litteratur och i intervjuerna. 

Denna litteraturstudie inriktar sig på hur den engelska som elever möter utanför skolan påverkar skolundervisningen. I och med engelskans spridning i världen och i det svenska samhället möter samhällsmedborgare engelska mer frekvent, vilken även inkluderar grundskolelever. Av den anledningen är det relevant att undersöka hur detta påverkar engelskklassrummet i den svenska grundskolan. Syftet med studien är att undersöka hur tidigare forskning beskriver effekterna av ”fritidsengelska” på elever, lärare och undervisningen. Datainsamlingen genomfördes systematiskt i två akademiska databaser, vilket resulterade i att 15 vetenskapliga källor identifierades och därefter analyserades tematiskt. Resultatet indikerar att elevers ämneskunskaper påverkas positivt till följd av fritidsengelska i alla årskurser i grundskolan. Elevernas motivation och självförtroende påverkas också, men olika beroende på årskurs. Analysen visar även att olika fritidsengelska aktiviteter påverkar elever olika mycket, vilket har lett till en generell könsskillnad i ämneskunskaper. Ett annat resultat av fritidsengelska är att lärare möter en mer ämnesmässigt heterogen elevgrupp, vilket blir problematiskt. Lärare möter även mindre motiverade elever på högstadiet på grund av skillnaderna mellan engelskan de möter i och utanför skolan. Detta gör att lärare rekommenderas att anpassa engelskundervisningen med mer autentiskt material och användning av informations- och kommunikationsteknik. Slutsatsen är att fritidsengelska påverkar elever och lärare på olika sätt, vilket resulterar i att läraren måste anpassa sin undervisning därefter.

This Swedish study investigates how primary school children’s perspectives on a “good schoolyard” can be illuminated through envisioning workshops using model-making. In addition to advocating for the qualities and affordances of the standard schoolyard equipment, children also suggested and constructed new features affording playing with domestic animals, being in peace and quiet in tree houses, picking fruit, and using digital playgrounds.For the children to go beyond reproducing the features, environmental qualities, and affordances of their current schoolyards, they needed plenty of time for communication and hands-on activities, opportunities to relax, imagine, and receive input and inspiration from others’ experiences.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.

Studiens syfte är att undersöka barns beskrivningar av vad en god förskola kan vara genom att lyssna till hur barn berättar om sina tankar och åsikter om en god förskola. För att besvara frågeställningen används en kvalitativ metod, där 12 barn från två olika förskolor medverkar i semistrukturerade gruppintervjuer. En tematisk analys används i databearbetningen och tar sin teoretiska utgångspunkt ur barndomssociologin. Resultatet visar på fyra teman av vad barnen uttrycker som viktigt för en god förskola; Lek, Kompisar, Omtanke och Vuxna i förskolan. I resultatet framkommer det att kärnan av en god förskola är att det måste finnas god tillgång till lek. Enligt barnen innebär det i sin tur att det finns goda relationer med kompisar, ett rikligt utbud av material och en stor mängd uppsättning av leksaker. Barnen vittnar även om att det måste finnas en struktur, som vuxna i förskolan ansvarar för, vilket behövs för att lek och relationer byggda på samspel och omtanke ska kunna bli till och utvecklas. Centrala begrepp för studien har varit barns perspektiv, barns rättigheter, god förskola och förskola av hög kvalitet. 

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna:

• Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse?

• Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna?

Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval. Studien visar även vilka metoder och strategier lärarna använder i undervisningen för att stärka läsförståelsen, där LTG och Reciprok undervisning är två återkommande metoder.

Essentially, supervision is the act of looking over the work of another person who absences full knowledge of what they are doing, or the concept at hand. The problem of developing PhD students research skills in institutes has become one of the most critical issues related to research institutes, where interest in the scientist’s personality increases, it is noted that it is the individual possessing the basics and skills of a research nature that is capable of self-realization, the creation of new technologies, the transformation of social reality. Supervisory styles, roles, and approaches are related to the responsibilities of a supervisor. It can be divided into four sets: those related to the progress of the candidate, mentoring, coaching in the research topic, research methodology, and how to write the dissertation and sponsorship of the student’s participation in academic or professional practice. Respectable supervisory applies aid students to achieve their potential and add tothe University’s research outline. At many universities, the rapports of a supervisory relationship are missing almost entirely to the pleasure of individual research students and supervisors. Although this approach typically works fit, it irregularly proves inadequate. A good supervisor cannot be a scientific adviser on topics on which he does not have in-depth specialized knowledge. It is possible to find an explanation for the fact that the supervisor leads PhD students in various scientific specialties.

Abstract

Swedish preschool teachers are obliged to work with systematic documentation and assessment of children’s changing knowledge. The aim of this study is to contribute to research on assessment in preschool, by highlighting multiple voices portrayed in a transformative documentation practice, built on systematic work of pedagogical documentation.

Pedagogical documentation refers to two related areas: 1) the process, and 2) content in the process (Dahlberg et al, 2006). Pedagogical documentation is primarily about trying to understand what is going on in pedagogical work, to understand what a child knows and learns, without predetermined expectations (Dahlberg et al, 2006).

Bakhtin’s concept of polyphony is used as a conceptual framework.

The methodology is qualitative text analysis. Preschool teachers’ voices are analyzed in relation to the concept of transformative assessment (Vallberg Roth, 2014), as well as the Bahktinian concepts of dialogicity, the authoritarian word, and unconditional connections.

Informed consent was obtained from all the participants in this study: teachers and parents of the children at the preschool.

The results show a complexity of simultaneously existing polyphonic voices, where the teachers are negotiating their efforts to engage dialogically, in order to connect with the children, and the demands of authoritative voices related to assessment.

By highlighting the complexities and tensions involved in systematic quality work, this research has implications for the development of teacher’s assessment and evaluation practices

Den här boken handlar om hur man kan utveckla en förskola där delaktighet och kollegialt lärande i olika former är drivkrafter för en kontinuerlig vidareutveckling av verksamheten. Författarna tar med läsaren på en spännande resa där utgångspunkten har varit barnens nyfikenhet, fantasi och kreativitet – kombinerat med en strävan att utveckla och involvera all personal i ett kollegialt lärandesystem. Det handlar bland annat om gedigen pedagogisk dokumentation, ett projekterande arbetssätt och att ta in vetenskapliga texter i verksamheten som ett sätt att fortbilda och utveckla medarbetarna.

Här beskrivs en förändringsprocess av ett verksamhetssystem på en förskola där kollaborativt lärande är i fokus. Det pedagogiska ledarskapet åskådliggörs med hjälp en lång rad konkreta exempel, både i aktiviteter med barngrupperna och genom personalens kontinuerliga fortbildning.

The study aims to develop knowledge concerning how children and parents reflect on and make meaning of pedagogical documentation gathered in Reggio-inspired preschool projects. From a pedagogical documentation perspective, children are understood to be knowledge creators, it is therefore important to make children's voices visible (Dahlberg, Moss & Pence, 2001) However,questions have been raised about (a) if and how children are given opportunities to participate in the production of pedagogical documentation (Lenz Taguchi, 2012, Lindgren, 2012), and (b) the ethics of representing children in the documentation (Lindgren2016). Our theoretical framework is based on Biesta's (2006) concept of the rational community and the community-without-community. The study data was gathered through focus groups with eight children and their parents. The children and parents were askedto review samples of pedagogical documentation from the child's time in preschool. The documentation was also used as stimulus material during the interview. Finally, the parents were also asked to discuss with their children their memories regarding how it felt to be documented. Interview transcripts were subjected to narrative analyses. Informed consent was obtained from all study participants. Three themes emerged concerning the experience of working with and being a part of the practice of pedagogical documentation: a sense of context, the sense of participation and the sense of a way to explore life. Our analysis highlights that the children had opportunities to participate in the practice of documentation in a project and therefore their voices were supported in "breaking into the world"

This essay examines the use of literary theory when teaching literature before higher education. The objective isto see how and if the integration of literary theory facilitates students’ engagement with and understanding of literature. The study is conducted with the qualitative method of interviews. Four teachers, certified for upper secondary school, were deemed appropriate to interview about their current use of literary theory, as well as their attitudes towards an increased use of literary theory. Besides the data collected through interviews, this study finds its theoretical foundation in the literary theories feminist, Marxist and postcolonial theory as well as in the Swedish curriculum for English at upper secondary level. Presently, the teachers do not use literary theory distinctly; however, they do consider the use of literary theory together with literature to be beneficial for the students’ understanding of literature and the world around them. Teachers stated that while some students only will grasp the idea of the theories, other students will be able to use and apply them. The curriculum supports the use of literary theory in the core values for students of upper secondary level.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring vilka förutsättningar förskollärare har för attutöva sambedömning i förskolan. Frågeställningarna som besvaras är: På vilka sätt beskriverförskollärare att de använder sambedömning i förskolan samt vilka påverkansfaktorer beskriverförskollärare att det finns för sambedömning i förskolan? Studien har genomförts med kvalitativmetod där fem semistrukturerade parintervjuer med legitimerade förskollärare har genomförts.För att få syn på de påverkansfaktorer som utgör grunden för förskollärares möjligheter försambedömningsarbete har Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori tillämpats somteoretisk utgångspunkt. Utifrån frågeställningarna riktas studiens fokus mot teorins mikro- ochexonivå som innefattar mellanmänskliga relationer samt de miljöer och sammanhang sompåverkar både direkt och indirekt. Resultatet visar att begreppet sambedömning många gångerlikställs med bedömning och att förskollärare därmed väljer att distansera sig då det finns envärdeladdning i ordet. Genom sambedömningens tre inledande bokstäver kom begreppet somsådant att förstås som något ständigt pågående i förskolans verksamhet. Vidare visar resultatetatt det som framför allt påverkar förskollärarnas förutsättningar för sambedömning är tid ochtydligt verksamhetsnära ledarskap.

Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately.

The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare själva ser på betydelsen av den egna relationskompetensen och dess betydelse för relationsskapandet till barnen på förskolan. Ansatsen för studien är kvalitativ och empiriska data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med legitimerade och verksamma förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är relationell pedagogik vilket är ett teoretiskt synsätt där fokus ligger på mellanmänskliga relationers pedagogiska betydelse för utbildning. Resultatet visar att trygghet, aktiv- och emotionell närvaro samt en nyfikenhet för barns intressen, förmågor och tidigare erfarenheter är grundläggande för relationen mellan förskollärare och barn. Resultatet synliggör betydelsen av den pedagogiska relationen i förhållande till barns möjlighet till lärande och utveckling. Samtliga medverkande förskollärare uttrycker i resultatet att relationen mellan förskollärare och barn är helt avgörande för undervisningen och att detta är något som behöver arbetas mer med. Trots detta framkommer att pedagogiska relationer ges en liten- eller ingen plats alls i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:

• Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?
• Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?
• Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?

Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.

Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där. På så sätt använder barnen sin kropp och sina sinnen för att lära sig i skogen. Barnen lär sig faktakunskaper om naturen, att respektera allt levande och utvecklar sina sociala förmågor samt sin motorik. Barnen kan även utveckla sina matematik- och språkkunskaper när de är i skogen. Många lärare använder även skogen för att barnen ska få skapa med hjälp av naturmaterial.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor.

Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver arbetet att inkludera barn med behov av särskilt stöd i undervisningen. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod med standardiserade intervjuer med åtta verksamma förskollärare från olika förskolor inom två kommuner. De frågeställningar som skulle undersökas var hur förskollärna beskriver sitt arbete med att inkludera barn med behov av särskilt stöd i förskolans undervisning samt vilket stöd förskollärarna anser att de får från rektor och specialpedagog. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin då den handlar om hur samspelet tillsammans med andra individer möjliggör lärande och utveckling. I studien kopplas samspel ihop med inkluderingsarbetet. Det görs även en anknytning till Reggio Emilia filosofin då en del av studiens förskollärare arbetar utifrån filosofin. Resultatet visar på att samtliga av förskollärarna är eniga om att dela upp barnen i mindre grupper gynnar inkluderingsarbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att alla barn ska ges möjlighet att bli inkluderade behöver förskollärarna veta hur arbetet bör utformas. Resultatet visar även på att rektorerna ska ansvara för att tillgodose förskolorna med resurser för de barn eller barngrupper som är i behov av extra stöd, det visar dock på att en del kommuner brister i detta utifrån intervjuerna. 

Studien har som syfte att skapa kunskap om vad rastverksamhet kan bidra till utifrån fritidslärares erfarenheter. Rastverksamhet har blivit allt vanligare med tiden och vi ville undersöka hur det kommer sig att det blivit så populärt och vad syftet med rastaktiviteter är. Vi ville även ta reda på vad rastaktiviteter bidrar med, vad gäller barns lärande och utveckling. Studien är konstruerad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. Detta för att undersöka vad fritidslärare säger om aktiviteter på rasten och vad de erbjuder barnen på sina skolor. Detta är en kvalitativ studie gjord med observationer och intervjuer som metod. Vi har genomfört observationer för att se hur fritidslärare förhåller sig till barnen under rastaktiviteter på en skola, för att sedan kunna forma intervjufrågor utifrån observationerna Vi har intervjuat fritidslärare som aktivt arbetar med rastaktiviteter på sina skolor. Resultatet visar att fritidslärare och barns delaktighet i lekar skapar en mer meningsfull och glädjande rast. Rastverksamhet minskar även antalet konflikter som tas med in i klassrummet och lärarna kan påbörja lektionen på en gång. Rastverksamhet och rastaktiviteter leder till att skolorna får ett tryggare socialt klimat.   

The purpose of the study was to examine whether reading motivation affects reading comprehension for a selected group of students in grade 1, as well as what their reading situation looks like. The material has been collected through interviews and has been supplemented with a reading comprehension test and a survey. The material has been analysed on the basis of the subjective theories. Respondents consisted of eleven students and their guardians, as well as two class teachers.

It is possible to see from the results that automated reading has some influence on reading comprehension. However, automated reading does not mean that the learner has reading comprehension. The results show that reading motivation can affect reading comprehension, as the majority of students with good reading comprehension have a positive reading motivation. Through the reading comprehension test it is possible to see which part of the linguistic awareness students have difficulties with. Through the results it is possible to read that the model Reading = Decoding x Understanding x Motivation (Taube, 2007) is correct to some extent.

The conclusions that can be drawn from the results show that the entire students' reading situation is important for a good reading development. Both homes and schools need to create an interest in books and reading and give the students a lot of time that they can devote to reading because the development of good reading capacity takes a long time. 

Vilka kunskaper och färdigheter behöver förskollärarstudenter ha i estetiska ämnen för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser?

          I denna fråga finns olika ståndpunkter och därför är frågan viktig att diskutera, i synnerhet då senaste lärarutbildningsreformen (2009/10:89) minskat utrymmet för de estetiska ämnena (Lindgren & Ericsson, 2013). Å ena sidan finns de som anser att mediespecifika kunskaper är nödvändiga (Marner & Örtegren, 2003). Å andra sidan finns lärarutbildningar som menar att medieneutrala kunskaper är tillräckliga (Lindgren & Ericsson, 2013). Lindgren och Ericsson (2013) har undersökt hur lärarutbildningar sedan den senaste lärarutbildningsreformen (1999) legitimerar den estetiska verksamheten och har identifierat fyra olika strategier för detta:

1)kommunikativ kompetens, 2) praktiska färdigheter, 3) terapi och personlig utveckling, 4) relativisering av kvalitet.

          Olika ståndpunkter påverkar de estetiska kurserna i förskollärarutbildningar både vad gäller innehåll och omfattning. På vilket sätt studenterna möter de estetiska ämnena beror då på vilket lärosäte man studerar på. Med detta i åtanke kan tidigare nämnda strategier vara till hjälp i ett rundabordssamtal för att diskutera vilka kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen förskollärarstudenter behöver för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser. 

Fysisk aktivitet och rörelseglädje är två centrala begrepp i fritidshemmets verksamhet. Dessa är två begrepp som behöver finnas med i fritidslärarnas planering för fritidshemmet. Utifrån resultatet är det få fritidslärare som kände att planeringen av fysisk aktivitet och rörelseglädje är enkelt och utan motgångar.

Denna studie var en kvalitativ studie med syfte att undersöka om det har blivit någon skillnad för fritidslärarna hur de arbetade medvetet kring fysisk aktivitet och rörelseglädje nu och för åtta år sedan. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer där fritidslärare fått besvara på hur de ser på fysisk aktivitet och rörelseglädje på deras fritidshem. Följdfrågor uppkom under intervjuerna som skapade ett djup i resultatet. 

Resultatet visade att det fanns skillnader på hur den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen har förändrats på en åtta års period. I resultatet besvarades teman som skapades under analysmetod vilket var följande leken, utflykter, musik & dans, lokaler & områden på & utanför skolan, material, redskap, utbildning, planeringstid, elevernas intresse, väder, teknik, budget, elevernas motivation, gruppstorlek och fritidslärarna.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:

• Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?

• Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?

• Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?

Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar. Studien visar även att pedagogerna anser att eleverna påverkas enormt mycket av sin klassrumsmiljö. I vår studie framkom att detta även gäller för pedagogerna. Vår studie visar också att ju mer pedagogerna engagerar sig i klassrumsmiljön, desto mer visioner får eleverna till att vilja göra ytterligare förändringar.

The transition from preschool to primary school is considered by many researchers as being one of the most challenging transitions that children can experience in their educational development. In 1998, in an effort by the Swedish government to facilitate this transition, preschool class was introduced as a voluntary bridge year between preschool and primary school.  Changes in school legislation in 2018 made attendance to preschool class compulsory. Despite the introduction of preschool class in the Swedish system, a lack of knowledge and research about the policies and practices in preschool classes for successful supporting this transition has been observed. The aim of the present qualitative study was to characterize preschool, preschool class, and primary school teachers’ understandings of the transition from preschool to primary school as reflected in their teaching practices. Semi-structured interviews were conducted with preschool, preschool class and primary school teachers at one school and affiliated preschool in a town in the South of Sweden. Observations of the preschool class were also conducted. Theories of transition were applied to analyze the teachers’ understandings of the transition from preschool to primary school.  All of the participating teachers considered the change to compulsory attendance in preschool class to be beneficial for a successful transition for the children from preschool to primary school. Two key factors were identified that appeared to be consequential for how the teachers understood and worked with children’s transitions: (a) the organizational structures in place to support the teachers’ work, related to the teachers’ ability to coordinate with each other and have access to information relevant to prepare the children for the transition; and (b) the lack of a common pedagogical framework across the preschool and school.

Child initiated play appears as a means for children to express their inner world and personality and works as a milestone promoting their overall development. Internalized emotional disturbances constrain children’s functioning and have an impact on their general behavior, hindering their development. Most of the times, it appears challenging for teachers to identify a child with internalizing problems in the preschool classroom and most interventions are targeting children with externalized problems. Since play is a way for children to express, observations of children’s behavior while playing, provide information about their inner thoughts and concerns. The aim of the present study was to identify play behaviors and tendencies in types of play that children with typical and atypical internalized emotional disturbances show in free play situations in preschool. A systematic literature review was conducted in order to reach this goal. Six articles were included in which five internalized emotional disturbances were mentioned -one typical and four atypical. Findings revealed eight overt play behaviors, with prevalent these of non-play, solitary-passive behavior, unconscious play activity and desire for peer play but no attempt for it. Regarding engagement in play types, children exhibiting internalized problems were more prone to constructive and creative play and less engaged in symbolic play, which can be possible indicator of developmental delays. This study works as a tool for professionals in order to identify play behaviors of children with internalized emotional disturbances in preschool child initiated play. Subsequently, the findings assist interventionists on providing adequate support and clinicians on shedding light on the dubious field of emotional and behavioral disorders in early childhood.

I kemi måste elever ofta balansera reaktionsformler. Under århundradenas lopp har det utvecklats olika modeller inom området reduktions- och oxidationsreaktioner och på gymnasiet idag används framförallt två metoder för balansering av dessa reaktioner, elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förekommer några missuppfattningar eller svårigheter hos elever gällande elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden, samt att få en uppfattning om hur vanligt förekommande eventuella missuppfattningar är. Till hjälp användes ett frågeformulär med uppgifter av öppen karaktär där eleverna skulle balansera olika redoxreaktioner, samt besvara frågor som har med de två metoderna att göra. Elevernas svar kategoriserades och frekvensen räknades fram för varje svarskategori. Denna studie har alltså både kvalitativa och kvantitativa inslag.

Resultatet visar att elever föredrar att använda oxidationstalsmetoden framför elektronövergångsmetoden, när de får chansen att välja. Dock definierar majoriteten av eleverna oxidation och reduktion utifrån elektronövergångsmetoden. Det uppstår missförstånd och svårigheter med båda metoderna. En del av svårigheterna kommer av att eleverna blandar ihop elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden. Vid balansering med oxidationstalsmetoden ligger svårigheterna framförallt kring balanseringen av laddningarna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna.

De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten?

Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område.

Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination.

This paper aims to contribute with knowledge about teaching controversial issues in schools with students of foreign background. Concretely the aim is to showcase how and why teachers teach controversial issues aswell as how and why teachers teach in a specific way when they teach controversial issues in the classroom. To answer this six interviews with secondary school teachers in the subjects of social studies, religion, history and geography is carried out. The premiss in this paper is that different issues are considerd controversial by individuals of different age, culture, faith, and identity, and also that teachers make different considerations in their teaching based on the students background and situation. Two analytical tools are used to sort different answers in to categories where the teachers considerations are brought up. The result of the study shows that there are no clear preferences among the teachers as to how controversial issues should be handled. However, the reslut also shows that all teachers base many of their considerations on the students background and situation and there are some preferences as to why controversial issues should be handled.

The aim of this study is to investigate the uncritical approach among teachers and students of how certifications are used and applied within higher education. This paper offers a clearer image of how to use certification in a learning environment that support student learning and further developing the academia as a learning organisation.  In the last decade universities worldwide has started to adopt certifications offered by multinational corporations, such as Cisco and Microsoft. For example, Cisco’s curriculum is taught in over 10.000 academies such as universities to more than 1.000.000 students currently, which reveals the huge influences those certifications have for the organisation of courses and examination of academic skills.  Academy and industry needs to collaborate to offer students relevant tools and knowledge, but the lack of uncritical views based on scientific values and proven experience challenges teachers to explicit what knowledge have to be taught within academia to reach further academic goals.  The methods used are initially a literature study to identify positive aspects and challenges with integrated certifications. Based on these results, we have performed interviews with students, teachers and certified instructors with different backgrounds.  Literature describing information and communications technology (ICT) certifications mainly refer to positive aspects such as meeting job market needs, standardisation of courses, and decreased time for course development. Challenges identified raise several questions and call for further investigation. Among challenges identified were companies practically deciding examination criteria, student’s recall learnt material rather than understanding concepts, and the usage of non-academic material.  Interviews reveal that students are aware of many challenges, but still the benefits of achieving a certification outweighs. For instance, students rather accept a course with out-dated material and company decided examination criteria that result in a certification than taking a course based on research and examinations that foster creativity through reflection, analysing skills with no certification.  From a teacher and instructor perspective, the interviews reveal that there is awareness about the challenges of using certifications in higher education. One of the pedagogical issues we would like to present is how to create a learning environment with embedded certification in a course rather than basing courses on certifications alone.  This paper also open up for a discussion on how these results affect other areas than the ICT domain, but also on how the challenges can be tackled from a higher education perspective that rethink the academia as a learning organisation. 

This study examines why female students do not register in computer sciencerelated programs after submitting their application. In design for inclusion in academic culture, pedagogical implications are based on empirical findings that intend to foster a more heterogeneous group, which can be introduced to promote student’s interest in technology.

I Högskolan i Skövdes (HS) nuvarande utvecklingsplan beskrivs att samtliga utbildningsprogram som ges vid lärosätet skall erbjuda möjligheter till studier utomlands. Som en konsekvens har en strategisk satsning för att stimulera en ökad mobilitet vid HS initierats genom att Institutionen för informationsteknologi (IIT) tillsammans med verksamhetsstödet har deltagit i ett UHR-projekt med fokus på vägledningsprocessen i samband med mobilitet.

Projektet har pågått under 18 månader och ett 10-tal deltagare som representerar de flesta roller som är involverade i internationaliseringsarbetet på IIT och verksamhetsstödet har ingått. Projektet har bedrivits främst som en serie av workshoppar där parallell datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och enkätstudier.

I detta bidrag vill vi visa några av de mål som projektet fokuserat på samt syftet med dessa. Projektet har haft följande mål:

Identifiera minst tre partnerlärosäten som passar varje utbildningsprogram - Målet syftar till att kartlägga både existerande och nya partnerlärosäte för att på så sätt sänka tröskeln för studenter som är intresserade av utbyte, men som har svårt att hitta lämpliga alternativ.

Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i mobilitetsprocessen - Detta mål syftar till att utforma processbeskrivningar för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning kring utresandeprocessen för programansvarig, ämnesföreträdare, internationell koordinator, studie- och karriärvägledaren, studenten och partnerlärosätet. Även kommunikationsaspekter och studentperspektiv beaktas i detta mål.

Skapa adekvat vägledning och informationsinsatser gentemot studenterna - Syftet med målet är att utveckla, strukturera och systematisera informationsvägar och kommunikation mellan vägledning, programansvarig, partnerlärosäte och studenter.

Identifiera och utvärdera nyckelfaktorerna för att förbättra stödet till studenterna, undanröja hinder i mobilitetsprocessen samt underlätta programansvarigas och studie- och karriärvägledarnas arbete med utresande studenter - Målet är att identifiera och utvärdera nyckelfaktorer som hindrar mobilitet som kan spridas internt på HS samt externt för att i förlängningen öka mobiliteten bland Sveriges studenter.

Se till att samtliga kandidatprogram på IIT har en termin avsatt för utlandsstudier och undanröja de hinder som finns i befintliga programstrukturer - Syftet är att göra det enklare för studenter att under sin ordinarie studietid genomföra utbytesstudier utan att deras studier vid HS blir drabbade av förkunskapsstrukturer som hindrar fortsatta studier vid hemkomst.

I studien inkludera de studenter som har varit intresserade eller sökt utbytesstudier men som inte kommit iväg på utbyte - Syftet är att skapa en god översikt över vilka skäl denna studentkategori har haft för att avstå utbytesstudier för att på så vis kunna förbättra existerande processer för utbytesstudier och därmed minimera risken att intresserade studenter väljer att avstå från utbytesstudier.

Vid projektets avslut analyserades projektets direkta och indirekta interorganisatoriska effekter tillsammans med aktuell statistik för de studenter som under 2017 nominerats för utbytesstudier. En uppenbar effekt av projektets arbete är att antalet studenter som 2017 vid IIT nominerats för utbytesstudier ökat kraftigt. Likaså observeras ökade kunskaper om processen kring utbytesstudier och ett förbättrat studentperspektiv och bättre kunskaper om studenternas upplevelse av nomineringsprocessen.

Under presentation vill vi visa upp fler detaljer från vår analys samt hur vi planerar att arbeta vidare med de resultat vi fått fram i projektet.

The purpose of our study is to examine how pre-school teachers, who have participated in an equality project, Jämställdhet i centrum (Focus on Equality), have been affected by their participation. Based on our purpose, we asked the following questions:

In what way has JIC changed the activity at the participating pre-schools? What can pre-school teachers do to work towards increased gender equality in pre-school?

For our qualitative study, we decided to interview six pre-school teachers, who participated in the project Jämställdhet i centrum. As a method of data collection, we made use of a semi structured form of interview with an interview guide as support. The result shows, that if a pre-school should be able to break the traditional gender roles and gender patterns, it is required of the teacher to examine his/her role, and to realize that it is not free from gender patterns. A project is a good tool to create awareness and to disseminate knowledge. To ensure that the purpose of the project is not disrupted, it is required that as many people as possible are involved in the project. The principal has a big responsibility to involve and engage the employees. At the same time, educators have an individual responsibility, a responsibility that might be difficult to maintain without the support of the principal.

Search for: Equality, project, pre-school