Responding constructively ‘in-the moment’ to student offers is described as a critical, and yet difficult, aspect of skilful and responsive teaching. South African evidence points to limited evaluation of student offers in schools serving poor communities. In this paper, we present and discuss an ‘elaboration’ framework emerging from a grounded analysis of data drawn from video recordings of 18 mathematics lessons prepared and conducted by four in-service primary school teachers in South Africa. This analysis led to a categorization of the situations in which teacher responses to student offers occurred, and the nature and range of these responses. Three response situations are identified within the framework: breakdown, sophistication, and individuation/collectivization, with a range of response (and non-response) categories in each situation. Literature on responsive feedback is drawn in to explore hierarchies and relationships between the emergent categories within situations of elaboration. The elaboration framework provides a tool for lesson observation, and a model for thinking about developments in responsive teaching.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem. Studien riktar sig även mot elevers upplevelser av fritidshemmets utomhusmiljö.

Frågeställningar:

• Hur arbetar lärarna med utomhuspedagogik i fritidshem?
• Vilka möjligheter och begränsningar upplever lärarna att det finns för att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem?
• Hur upplever äldre elever i fritidshem utomhusmiljön? 

Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Deltagarna i studien är fyra lärare och sex elever på två fritidshem. Resultatet visade att fritidshemmen är utomhus varje dag och de utgår främst ifrån elevernas behov och intressen när de planerar verksamheten. Lärarna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik då de anser att det som går att göra inomhus kan göras utomhus. Begränsningar som framkom var att kollegornas olika prioriteringar påverkar arbetsområdet samt att skolgården, planeringstiden och ekonomin sätter begränsningar. Eleverna anser att skolgården är anpassad mer för de yngre eleverna och uttrycker behovet av att utmanas, upptäcka nya platser samt få lugn och ro. 

Previous studies show that students are often expected to speak in front of a group, but they receive little guidance on how they should proceed. The aim of this essay is to contribute to the area by a critical examination of the advice and exercises that appear in six textbooks for the Swedish subject in upper secondary school. The study focuses solely on body language and voice ("actio") in oral presentations. 

     Through a qualitative text analysis, the study examines what is considered to characterize a good actio according to the textbooks and how students are expected to acquire these abilities. The essay also sheds light on how the content of textbooks can be understood in relation to the theory ”actiokapitalet” (Gelang, 2008). The result show that contact with the audience through gaze, variation in the use of voice and a lack of nervous expressions, is considered desirable. In the textbooks, students are often encouraged to develop actio through listening to feedback. Within actiokapitalet, a holistic perspective on actio is emphasized, as well as the fact that body language and the use of voice depend on the social context. The content of the books can both be considered compatible with, and deviating from, the theory. In the concluding discussion, I claim that ”actiokapitalet” contributes with an in-depth perspective on the textbooks and I call for further studies where the theory is tested in teaching.

This qualitative interview study investigates how students in general reading and writing difficulties can be supported within the framework for regular classroom instruction, by summarizing collected data from semi-constructed interviews. The interviews were conducted with five teachers currently working in year 1 – 3 at five different Swedish primary schools. The data has been transcribed and analysed in order for the study’s result to exemplify tools for supporting students in general reading and writing difficulties. The study’s results present four tools in the form of a didactic tool box for the pedagogical practice, which teachers can use when supporting students in general reading and writing difficulties in their classrooms. One of the most prominent tools is a structured variation to the different teaching methods and instructional activities teachers offer to their students. A second tool is for teachers to enhance the student’s strengths and through appraisal promote a strong belief in the student’s own abilities. Thirdly, an effective tool is collecting the student’s texts in a folder to document the development of the student’s reading and writing abilities. The fourth tool identified is the provision of accessible texts as students with general reading and writing difficulties need the teacher’s support to help them approach the text’s content and its’ structure. The study concludes that in order to build students who are able and motivated, teachers need to constantly offer activities at the right level. In school, every student must be given the opportunity to dare failure and be strongly encourage to try again in order to achieve academic success.

Litteraturstudien undersöker hur allmänna skrivsvårigheter relaterar till utvecklingen av fonologisk medvetenhet hos elever i grundskolans yngre åldrar. Litteraturstudien lyfter fram hur lärare kan strukturera sin undervisning för att främja den tidiga skrivutvecklingen. Genom bearbetning av forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för en sammanställning av forskningsresultatet. Forskningen visar att elever i skrivsvårigheter behöver möta en välstrukturerad undervisning med fokus på att utveckla deras fonologiska medvetenhet. Läraren behöver en god förståelse för hur elevernas skrivförmåga utvecklas för att tidigt kunna stötta de elever som möter hinder. Lärarens inställning visar sig även ha en stor inverkan på elevernas motivation för att skriva. En elev som är motiverad i sitt skrivande tenderar att fortsätta utmana sig själv även vid motgångar. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna konstateras att skrivande behöver få en mer central roll i den tidiga undervisningen, trots att läsning och skrivande samspelar.

The purpose of the study is to contribute knowledge about the meaning of and approach to dialogic reading aloud. The study is based on observations of dialogic reading aloud in six linguistically heterogeneous classrooms in grades 1–3 and an equal number of interviews with the teachers about the completed teaching. To achieve the purpose of the study, the research questions were formulated: What ways of concretely implementing teaching can be observed before, during and after dialogic reading aloud? and How do the teachers justify the choice of literature and activities in connection with dialogic reading aloud? The methods of the study are as follows, observations of classroom practices with subsequent interviews of the teachers. The respondents in the study consist of six qualified teachers in different classes who are professionals at three different schools in two different municipalities. The collected material has been analyzed based on the socio-cultural theory. The results show that students today encounter a more or less planned reading aloud where differences lie in the purpose and planning of the teaching. All the teachers in the study use dialogic reading aloud as a language development activity to strengthen the students' language development. Activities that appear repeatedly in the survey are the teacher's use of body language and tone of voice, discussing words and understanding of concepts as well as asking open questions and exploring images connected to the text. However, a challenge is considered to be the time aspect for all students to be able to participate and participate with their thoughts, feelings and questions. In summary, the results show that the dialogic reading aloud needs to be well planned, with a given purpose and that there is time for processing, where all the teacher's choice of activities is of utmost importance to support students in their language development.

Traditionally, the teaching of history tends to focus on content, where historical learning is reflected in memorizing important dates, events, and concepts about the past. In recent decades, research has drawn attention to a new way of approaching historical learning through understanding causes and effects as well as making connections between different events and stories about the past. Such an approach to historical learning implies a developed capacity for historical thinking. To shed light on this, this survey aimed to investigate the interest students have in history, how they perceive the purpose of history and how they experience the content and implementation of history teaching in upper secondary school. This study is based on semi-structured focus group interviews with 12 students in upper secondary school. The focus group interviews were based on the didactic questions of what, how, and why to achieve developed and qualified answers. The outcomes of the interviews were further interpreted and analysed according to the six sub-components advocated in the Anglo-Saxon history teaching tradition to categorize students' historical thinking skills. The results revealed that students' interest in history has a major impact on how they perceive the purpose of history and how they experience the content and conduct of history teaching insecondary school. Findings also showed that using historical sources is completely excluded from students' responses. The present study forms a foundation for future studies interested in a more practical history teaching approach. Furthermore, it renders insights into the complexities of teaching history from a student perspective, while at the same time points to some opportunities for development towards the teaching practitioner in creating a good history educational plan.

Barn och ungdomar behöver träna på sina förmågor för att utvecklas som självständiga individer och bli redo för morgondagens okända utmaningar. Ahmed och Xinga, från Riskful Play organisationen föreläser om hur lärare och pedagoger från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasiet, fritidsgård, politiken och andra intressenter kan arbeta för att skapa en pedagogisk verksamhet där förmågor gällande riskbenägenhet kan skapas. Barn och unga ska kunna få klättra i träd, ha tillgång till en klättervägg, springa i en hinderbana och bada i sjöar – eller?

Under föredraget kommer du få kunskap och inspiration kring hur vi i vuxenvärlden kan arbeta för att kunna möjliggöra dessa utmaningar. Hur förebygger vi vuxnas rädslor hos rektorer, lärare och andra intressenter till förmån för barnens långsiktiga utveckling?

Det är skillnad på risk och fara. Ett av dessa ska vi främja, den andra förhindra. Svaret finner vi tillsammans i föredraget. Välkomna!

Denna uppsatts behandlar matematikundervisning i Estland och Singapore. De två länderna har över tid presterat högt och bra i PISA-undersökningar och det är därav intressant att se vad som kan vara faktorer till denna framgång utifrån ett undervisningsperspektiv. Syftet med studien är sammanställa kännetecken och faktorer som berör matematikundervisning i Estland och Singapore. Genomförandet av systematiskt sökande i databaser genererade tolv vetenskapliga texter som analyserades och blev underlaget för att kunna identifiera kännetecken och faktorer som berör matematikundervisning i länderna. Resultatet visar att Singapores matematikundervisning kännetecknas av problemlösning samt att läraren och läroböcker är faktorer som tycks vara signifikanta. Estlands matematikundervisning kännetecknas av ambitionen att lära för livet och faktorer som att lärare och skolors frihet att anpassa läroplan och undervisningen, framstår som väsentlig. Studien konstaterar att det inte finns en sanning till framgångsrikt lärande då länderna påvisar betydande skillnader. Således identifieras det också likheter och det konstateras att problemlösning kan vara en framgångsfaktor för god matematikundervisning. 

The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development?

For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally.

Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology.

The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced.

This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

This presentation aims to broaden research of children’s culture and sustainability by treating the visual arts in an educational environment, namely Sofia Sundberg's play sculptures at a Swedish preschool. Place for life and place to grow are the project’s governing principles, to be inaugurated in February 2023. The sculptures are designed to become bearers of life by promoting biological diversity. The sculptures differ therefore from traditional play sculptures that since modernism are experience-based (Druker 2008). For one sculpture, the artist also creates a book dedicated to story time.

During the presentation, the artist relates the idea, the artworks, preparations, inauguration and collaboration with the municipality and school. Anette Almgren White contributes with a theoretical anchoring in ecocriticism, intermediality and children's perspective by exploring approaches to the environment, sustainability and collaboration between man, animal, and nature the sculptures encourage. Useful concepts in this context are ecoliteracy and cross-species solidarity to understand the interdependent relations. (Almgren White 2020).

The perspective includes, in addition to the visual arts works, the collaboration between sculpture and book in relation to sustainability in materials, the importance of place, young children's meaning-making and the preschool's pedagogical mission (Skaret 2014, Hvit Lindstrand 2015, Lpfö18 (Skolverket). 

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.

The aim of this project was to analyse Swedish EFL teachers’ methods and opinions regarding teaching fluency in their classrooms. Furthermore, the project aimed at exploring the attitudes towards the importance of including fluency in their language teaching. Previous research suggests that the usage of so-called task based exercises is something that helps in promoting students’ level of fluency. The previous research further suggests that the teaching of effective vocabulary, as well as linking-words, is beneficial for the developments of individual fluency. The method used in the gathering of data was based on qualitative interviews. The interviews were conducted with six EFL teachers at Swedish upper secondary schools. The questions asked during said interviews were of a semi-structured and open-ended nature. This particular structure was chosen in order to encourage the respondents to talk freely, and to combat the sense of there being right or wrong answers to the questions posed. The theoretical framework of the study is based on Burner’s (Nino & Burner, 1978) theory on scaffolding, and Gibbons’ (2015) approach on how to apply this to the EFL classroom.  The specific genres of fluency that held the focus of this paper were speech and writing. However, as a result of the data generated by the interviews, the two genres were not, to any significant extent, discussed or handled separately throughout the project. The results of the study shows that the interviewed teachers tend to employ small-group discussions in order to promote fluency in their students. Furthermore, the results show that most teachers are inclined to teach their students different kinds of vocabulary in order to further their students’ abilities. Other findings indicate that students seem to benefit from a safe environment in their classrooms when practicing fluency, this as to not feel exposed in a negative way when they are to perform in front of their peers. 

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna:

• Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse?

• Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna?

Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval. Studien visar även vilka metoder och strategier lärarna använder i undervisningen för att stärka läsförståelsen, där LTG och Reciprok undervisning är två återkommande metoder.

The purpose of the article is to contribute with knowledge of pedagogical documentation with a particular focus on the importance of documentation from a democracy perspective. While there are many studies of pedagogical documentation, few studies explicit examine this practice from the perspective of children and guardians. Analyses, based on focus group data of children ́s and guardian ́s conversations from memories of the children ́s time spent in preschool in relation to educational documentation work, are presented. Pedagogical documentation practice is shown to contribute to the creation of a community of practice at the preschool, which in turn enabled democratic education.

This essay examines the use of literary theory when teaching literature before higher education. The objective isto see how and if the integration of literary theory facilitates students’ engagement with and understanding of literature. The study is conducted with the qualitative method of interviews. Four teachers, certified for upper secondary school, were deemed appropriate to interview about their current use of literary theory, as well as their attitudes towards an increased use of literary theory. Besides the data collected through interviews, this study finds its theoretical foundation in the literary theories feminist, Marxist and postcolonial theory as well as in the Swedish curriculum for English at upper secondary level. Presently, the teachers do not use literary theory distinctly; however, they do consider the use of literary theory together with literature to be beneficial for the students’ understanding of literature and the world around them. Teachers stated that while some students only will grasp the idea of the theories, other students will be able to use and apply them. The curriculum supports the use of literary theory in the core values for students of upper secondary level.

     The hypothesis for this essay is: ”Teachers use assessment methods that are mainly summative and as a consequence student involvement in the assessment process is low, with too little focus on the goals of the education.” The primary aim is to investigate whether or not this hypothesis is true. To answer this, students were asked their opinions about assessment. Also, teachers were asked questions about assessment, to see if there is a correlation between students' and teachers' thoughts. The investigation was conducted through a questionnaire, which 46 students and three teachers answered. The students came from three different ninth grade classes.

     The results from the questionnaires indicate that mainly summative assessment methods are used since, for example, only 50% of the students know how they are being assessed. Also, when giving examples of assignments they get to do in class, most students gave answers that traditionally are connected with summative assessment. The results also show that student involvement in the assessment process is low, as 65% answered that they rarely or never get to self-assess, and they are only involved in planning subject areas sometimes. Also, a majority of 74% would like to have more personal conversations with their teacher about their development. However, most students feel that their teacher is clear about the goals and objectives of assignments.

     The conclusion reached in this essay is that the hypothesis was partly true. The teachers in this study use mainly summative assessment methods, and student involvement in the assessment process is low. On the other hand, teachers are good at explaining the educational goals. In a majority of the questions, students' and teachers' opinions about assessment coincide. However, the opinions differ greatly between the classes in all but two questions.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. 

Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn. För att elever ska bli bedömda likvärdigt krävs att alla får lika möjligheter till lärande utifrån vad den enskilda individen har för behov och förutsättningar. Det i sin tur kräver hög kompetens hos läraren som måste skapa en undervisning som ständigt anpassas till alla elevers behov och förutsättningar. Diskussion förs utifrån frågeställningarna och de teoretiska utgångspunkterna där begreppet likvärdig bedömning belyses ur sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter. 

Uppsatsen tar sin grund i frågeställningen varför elever med annat modersmål än svenska verkar ha det svårare att förvärva de ämneskunskaper och språkliga färdigheter i sitt nya språk som krävs för att kunna lyckas i det vanliga klassrummet. 

För att försöka komma fram till en förklaring på detta görs en litteraturstudie och genomgång av forskningsläget kring kopplingen mellan kunskapsnivå i modersmålet, språklig färdighet i det nya språket och förvärvandet av ämneskunskaper i ett klassrum där undervisningen sker på det nya språket. 

Resultatet redovisas i två delar kopplade till elevernas och lärarnas inställning till närvaron av modersmålet i det vanliga klassrummet och visar att skillnaderna mellan elevernas upplevda behov av modersmål och känslan när de tillåts använda det för att visa sina färdigheter och lärarnas upplevelse av förlorad kontroll av undervisningssituationen. 

Den bild av modersmålets betydelse för kunskapsinhämtning på ett nytt språk som framträder presenteras och problematiseras i viss mån från ett undervisningsperspektiv men också ur ett resursperspektiv och jämlikhetsperspektiv. 

Slutsatsen är att den klassiska tron på att utveckling av det nya språket och därigenom ökad kunskapsinhämtning i specifika ämnen på det nya språket inte har förutsättningarna att ge optimalt resultat utan att tillgången till modersmålsundervisning säkerställs då dessa framstår som kopplade till varandra.

 This paper examines teachers' comparisons of the Abrahamic religions and the perceived impact these comparisons may have on students' learning. The purpose of this paper is to increase knowledge of how teachers compare the Abrahamic religions and to identify which religion is used as the primary point of comparison. Additionally, the study explores the relevance of these comparisons and their potential impact on students' learning. To address this purpose, a survey was distributed to high school and middle school teachers in Sweden, with 86 respondents completing the survey. The paper also draws on previous research in the field and utilizes variation theory as a theoretical perspective. 

The results showed that Judaism is the most common religion used for comparing with Islam and Christianity, and that the most frequent comparisons involve views of God (monotheism), but also religious leaders, dietary laws, sacred buildings, religious texts, and holidays/religious rituals. The findings, along with previous research and variation theory, indicated that comparisons themselves are not problematic for students' learning as long as they are well thought out and the elements being compared are genuinely comparable. It is also important that teachers highlight both differences and similarities and do not let one religion serve as the framework for the entire teaching.

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling.  När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med fokus på urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm. Uppsatsen syftar till att undersöka svensklärares syn på svenskämnet och hur den i sin tur påverkar urvalsprocessen samt hur lärarna ser på upphovsrätt och andra lagar som finns att förhålla sig till när skönlitteratur läses och spelfilm visas i klassrummet. Genom livsvärldsintervjuer med lärare som arbetar i den senare grundskolan och gymnasieskolan har urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm analyserats. Uppsatsen använder en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats och tematisk analys för att förklara hur lärarna reflekterar kring uppsatsens frågeställningar. Uppsatsens resultat visar att lärarnas syn på svenskämnet förändras beroende på syftet med undervisningen, till exempel kan undervisningen vara både erfarenhetsfokuserad och text estetiskt fokuserad om det är lärarens syfte med undervisningssituationen, och att det i sin tur påverkar urvalsprocessen. Resultatet visar att lärarna tydligt tar elevgruppen i beaktande när urvalet sker, innehållet och språket i skönlitteraturen och spelfilmen måste vara anpassat för elevgruppen utan att utmana gruppen eller enskilda elever på ett provocerande sätt. Även upphovsrättsliga aspekter och diskussioner med kollegor påverkar urvalet av skönlitteratur och spelfilm i skolan. Kring urvalet av spelfilm är åldersgräns och våldsinnehållet viktiga komponenter i urvalsprocessen. 

Syftet med studien är att utforska en förskolas omsorgspraktik på djupet. Det är en minietnografisk studie som fokuserar på förskollärarnas praktiska arbete med omsorg på en 3-5 årsavdelning, samt förskollärarnas beskrivningar av sina tankar kring omsorgen och deras omsorgsarbete. De omsorgsförklaringar och teorier som framgår i bakgrundskapitlet har vi använt oss utav när vi analyserat materialet genom att återkoppla resultatet till dessa förklaringar och teorier.

Genom återkommande deltagande observationer samt enskilda och semistrukturerade intervjuer med förskollärarna har vi fått fram vårt datamaterial. Vi använde oss sedan av tematisk analys och fick fram följande tre teman: ”omvårdnad”, ”att hjälpa barn med lek och lekkompisar” och ”att bygga tillitsfulla relationer”. Omvårdnaden i sig anses vara självklar men resultatet belyser vikten av att tänka på hur vi praktiserar omvårdnaden. ”Att hjälpa barn med lek och lekkompisar” och ”att bygga tillitsfulla relationer” är inte lika självklara men än dock visar resultatet att det är en stor del i omsorgsarbetet. I likhet med den tidigare forskningen som beskrivs i bakgrundskapitlet visar datamaterialet även på att omsorgsbegreppet är komplext och lite svårfångat. Omsorgen har en självklar plats på förskolan vi studerat men mycket av förskollärarnas fokus förväntas ligga på lärande och utveckling.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor.

Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver arbetet att inkludera barn med behov av särskilt stöd i undervisningen. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod med standardiserade intervjuer med åtta verksamma förskollärare från olika förskolor inom två kommuner. De frågeställningar som skulle undersökas var hur förskollärna beskriver sitt arbete med att inkludera barn med behov av särskilt stöd i förskolans undervisning samt vilket stöd förskollärarna anser att de får från rektor och specialpedagog. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin då den handlar om hur samspelet tillsammans med andra individer möjliggör lärande och utveckling. I studien kopplas samspel ihop med inkluderingsarbetet. Det görs även en anknytning till Reggio Emilia filosofin då en del av studiens förskollärare arbetar utifrån filosofin. Resultatet visar på att samtliga av förskollärarna är eniga om att dela upp barnen i mindre grupper gynnar inkluderingsarbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att alla barn ska ges möjlighet att bli inkluderade behöver förskollärarna veta hur arbetet bör utformas. Resultatet visar även på att rektorerna ska ansvara för att tillgodose förskolorna med resurser för de barn eller barngrupper som är i behov av extra stöd, det visar dock på att en del kommuner brister i detta utifrån intervjuerna. 

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content.

Från introduktionen: Att det skrivs böcker om didaktik är inte något nytt, men en bok med fokus på den didaktiska dialogen är däremot ett nytänkande som gör boken extra intressant för universitetslärare. Att få tillfälle att ta del av andra universitetslärares didaktiska reflektioner var den avgörande faktorn för att läsa boken, och under läsningen fortsatte reflektionerna att ge egna reflektioner och intresse för nästkommande fallbeskrivning. Boken var lätt att ta till sig, men även att fortsätta reflektera kring efter läsningen. Kanske eftersom det var lätt att knyta an till de fall som beskrevs i boken och de känslor som kan anas hos fallförfattarna i förhållande till de beskrivna situationerna. Bokens redaktörer, Magnus Levinsson, Lill Langelotz och Malin Löfstedt, har samlat ett intressant och brett urval av fall med tillhörande reflektioner i respektive kapitel.

The purpose of the study was to examine whether reading motivation affects reading comprehension for a selected group of students in grade 1, as well as what their reading situation looks like. The material has been collected through interviews and has been supplemented with a reading comprehension test and a survey. The material has been analysed on the basis of the subjective theories. Respondents consisted of eleven students and their guardians, as well as two class teachers.

It is possible to see from the results that automated reading has some influence on reading comprehension. However, automated reading does not mean that the learner has reading comprehension. The results show that reading motivation can affect reading comprehension, as the majority of students with good reading comprehension have a positive reading motivation. Through the reading comprehension test it is possible to see which part of the linguistic awareness students have difficulties with. Through the results it is possible to read that the model Reading = Decoding x Understanding x Motivation (Taube, 2007) is correct to some extent.

The conclusions that can be drawn from the results show that the entire students' reading situation is important for a good reading development. Both homes and schools need to create an interest in books and reading and give the students a lot of time that they can devote to reading because the development of good reading capacity takes a long time. 

From a sociocultural perspective that a teacher’s use of mediational means is central to student learning, this paper presents an analysis of six teachers and their mediating, across a two-three year time gap. Drawing on the Mediating Primary Mathematics framework – developed to examine the type and quality of mediational means – we propose two composite assessments of quality of mediation – extent and depth – that indicate the extent to which teaching addresses mathematical structure and generality. The findings reveal a range of differences in these two assessments for each of the six teachers, but that all six teachers were more coherent in their use of mediational means in the later lesson than in the earlier one. These findings have implications for other schooling systems and researchers seeking to improve the quality of mathematics instruction.

Background: Given the context of low attainment in primary mathematics in South Africa, improving learners’ understanding of multiplicative reasoning is important as it underpins much of later mathematics.

Aim: Within a broader research programme aiming to improve Foundation Phase (Grades 1–3, 7–9-year-olds) learners’ mathematical performance, the aim of the particular research reported on here was to improve learners’ understanding of and attainment in multiplicative reasoning when solving context-based problems.

Setting: The research was conducted in a suburban school serving a predominantly historically disadvantaged learner population, and involved teachers and learners from three classes in each of Grades 1–3.

Methods: A 4-week intervention piloted the use of context-based problems and array images to encourage learners to model (through pictures and diagrams) the problem situations, with the models produced used both to support problem solving and to support understanding of the multiplicative structures of the contexts.

Results: Cleaning the data to include those learners participating at all three data points – pre-, post-and delayed post-test – provided findings based on 233 matched learners. These findings show that, on average, Grade 1 learners had a mean score average increase of 22 percentage points between the pre-test and the delayed post-test, with Grades 2 and 3 having mean increases of 10 and 9 percentage points, respectively.

Conclusion: The findings of this study demonstrate that young learners can be helped to better understand and improve their attainment in multiplicative reasoning, and suggest the usefulness of trialling the intervention model more broadly across schools. 

Sexuality, Consent and Relations operate in contrast to the previous subject area Sex and Coexistence in an interdisciplinary matter. This implies that responsibility rest on each teacher to incorporate sexual education within their subject. This study aims to investigate the experiences and desires of upper secondary school student´s regarding the expressions and integration of the teaching area sexuality, consent, and relations in social studies education. To address the study´s questions, qualitative interviews with nine upper secondary school students was implemented. The examined area is highly relevant due to the curriculum changes that were implemented when the previous subject area of “Sex and coexistend” was redefined as “Sexuality, Consent and Relationships”. The findings of the empirical study showed that the interviewed upper secondary school students have primarily experiences of the subject area in natural science class. What was also found was that the students experiences vary depending on what social studies specialization they have. In terms of their desires, the students expressed a wish for the course on sexuality, consent, and relationships to include topics such as LBTQ+ issues, pornography, relationships, consent, and abortion. In conclusion, the results indicate that the participating upper secondary school students have limited and diverse experiences of the subject area. The findings also highlight the student´s awareness of the significant role of sexual education. Additionally, the results suggest that the students desire more education on sexuality, consent, and relationships within the context of social studies. 

This study reports on some of the multifaceted challenges faced by both teachers and pupils in teaching and learning English in multicultural and multilingual classrooms, with an emphasis on the impact of pupils' proficiency in their second language (L2) on their ability to acquire a third language (L3). The study seeks to contribute to the research field, specifically concentrating on upper secondary schools in Sweden.

The study was conducted through semi-structured interviews. The participants were six teachers at upper secondary school and six pupils that attend upper secondary school in different parts of Sweden. The sociocultural theory by Vygotsky provided the theoretical framework for analyzing the data. This study includes both teachers’ and pupils’ perceptions, which contributes to broadening the field of research, since conducted research has previously for the most part focused on teachers’ perceptions. Therefore, the results of study differ in some matters from the results of previous research. The results show that there are many challenges experienced by both the teachers and the pupils that participated in the study when teaching and learning English in the multicultural and multilingual classroom. The participants particularly mentioned cultural clashes as a challenge. All of the teachers mentioned that they experience communication difficulties when teaching English in their EFL-classrooms and described this as a challenge. This was also mentioned as a challenge by the interviewed pupils. This study shows that the challenges of teaching and learning English in an EFL-classroom are many, and that this field requires further investigation. 

The paper presents the synthesis of a series of studies on support measures for pupils with additional languages in Sweden, with a particular focus on the consequences of language support measures for teaching and learning school mathematics. The analysis identifies several critical aspects in mathematics teaching when the pupils transition from one school system to another, and particularly when they do not yet have a shared language to communicate among each other or with their teachers. Three aspects with relevance to language support will be discussed and illustrated with examples from the studies: the notion of mathematics as a formal language; the notion of levels and absolute progression in mathematics; the notion that learning mathematics means understanding "concepts".

The paper reports on teacher and pupil interviews from a case study of a primary school in a highly diverse Swedish urban neighbourhood. It discusses some of the consequences of dividing the school subject Swedish into two separate syllabi (Swedish and Swedish as a Second Language, respectively), both with respect to inclusion and language development opportunities. Implications for teacher training programmes are considered.

The study examines how primary school teachers teaching Swedish as a Second Language (SSL) and/or Swedish differentiate between these subjects. It looks at how they express their understanding of differences or similarities between aims, methods and teaching approaches, with respect to the needs of their pupils. Tensions and paradoxes are considered, between the ambition to provide equally valid instruction to all pupils, on the one hand, and the segregating mechanisms of distinct subject tracks, on the other. The discussion is placed in the wider theoretical framework of inclusive education (Persson, 2012), and intercultural school development (Lahdenperä, 1998, 2008), as well as drawing on research on Swedish language teaching for immigrants (Fridlund, 2011; Torpsten, 2008; Stroud, 2004).

In a European perspective, improving education provisions for students with a migrant background is a central concern, aiming to support integration and ensure social cohesion (OECD, 2010; Sirius Literature Review). Migrants are far from being a homogenous group, however. Immigrant communities comprise second or third generation immigrants as well as newly arrived families and refugees, with a very wide range of socio-economic backgrounds and educational needs.

Several European studies stress that language support is a strategic aspect which impacts migrants’ access to education and the effects of language proficiency on school performance are often underlined. Sweden has been mentioned as a positive example with respect to language support, for providing SSL classes (Sirius Literature Review). Other language-oriented support measures in Sweden include mother tongue instruction and study guidance in the mother tongue (OECD, 2009; Bunar, 2010).

SSL is taught to newly arrived immigrant students, but also offered as a school subject in mainstream school. The intention of placing newly arrived students in mainstream classes at a relatively early stage is to allow them to benefit from contact with native speakers of Swedish. At same time it is thought that Swedish classes adapted for second language learners will better support their language development.

In practice, there are numerous problems connected to SSL teaching in mainstream classes (Fridlund, 2011; Skolverket, 2008; Torpsten, 2008). Parents and students are reluctant to choose this option, since it is perceived to provide inferior teaching and is felt to not be equally valuable as a qualification. Officially, the two subjects are supposed to be equivalent, and there are only minimal differences the learning objectives and assessment criteria for exams.

Not just new arrivals, but all students with some form of migrant background and/or all ’multilingual’ students (speaking other home languages besides Swedish) are categorised as non-native speakers of Swedish. Consequently, such students are often directed to SSL. The final decision of whether a student takes Swedish or SSL rests with the school, not the parents.

Since December 2013, year 1-6 teachers teachers are required to have at least some qualification in Swedish or Swedish as a Second Language in order to teach SSL (www.andrasprak.su.se). Nevertheless, these requirements are minimal (half a term’s training for years 1-3 and one term for years 3-6) and hardly provide an adequate base, considering the challenges involved.

Lässvårighet kan definieras på olika sätt och definitionen av lässvårigheter i denna litteraturöversikt riktar fokus mot elever som av någon orsak riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning i svenska i årskurs 6.  För att lärare ska ha möjlighet att hjälpa elever i lässvårighet och/eller förebygga lässvårigheter lyfter forskning fram användbara undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning har visat om användbarheten för olika framgångsrika undervisningsmetoder kopplat till elever i lässvårighet. Syftet är även att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan förebygga lässvårigheter. I litteratursökningen har databasen ERIC och söktjänsterna Primo och SwePub använts för att få fram användbara publikationer.  Materialet som har använts i denna studie är internationella och nationella vetenskapliga publikationer. Resultatet presenterar vilka undervisningsmetoder som har haft särskilt positiva effekter på elevers läsutveckling. De undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är: undervisning om lässtrategier, samtal om texter, individuell anpassning av undervisning, att läsa tillsammans och att läsa en text upprepade gånger. Genom undervisning med någon av ovanstående undervisningsmetoder kan läraren förebygga lässvårigheter och/eller hjälpa elever i lässvårighet. Utmaningen med läsundervisningen kan vara att tillämpa de undervisningsmetoder som forskning lyfter fram som användbara när elever undviker läsning. Eftersom läraren då först behöver hitta ett sätt att få eleven att vilja utveckla sin läsning för att sedan kunna tillämpa undervisningsmetoderna. Läsundervisning ska utgå från varje elevs tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av ett diagnostiskt arbetssätt där läraren planerat och strukturerat läsundervisningen, ökar elevernas möjligheter till att utveckla läskompetens. 

The object of this thesis is to examine how history teachers addresses women in their educating. This thesis will also examine if teachers accommodates their educating and does active didactical choices to include historical women. To get an aspect of the student’s appreciation of how women is addressed in their educating have 31 students participated in a web-survey.

This thesis proceeds from the man being the main sex in history-litterateur and he is hierarchy higher than the woman. The men’s historically higher status has contributed to women having it more difficult to reach authority-positions and therefor there is not as many women to include in history educating. The educating is also characterized by men’s history since men is considered hierarchy higher than women.

To get an answer to the thesis four teachers have answered qualitative web-survey with four questions whereof one multi-question and tree more qualitative and open questions. The students to two of these teachers, in all 31 students, got to answer six quantitate questions. From the given answers is it possible to multiply implications. The students think that the history teaching is more gender-equal compared to the teacher’s opinion. Three of four teachers think their teaching is mostly focused on men. The teachers have different opinions regarding if the teaching should be gender-equal or not. The students also got to answer questions on how many men respective women their teacher have included in their teaching during the last three lessons. The result was 23 of 29 students could name one or more historical men but only 8 of 29 could name one or more historical women. This result shows the teachers opinions regarding their teaching mostly being focused on men is accurate.

When to teachers attuning their teaching to accentuate women is there two separate lines. One of the teachers means she has a gender-equal teaching without needing to put extra focus on gender-equality.  Another teacher thinks the grade of the gender-equality is partly decided by which part of the history you teach. Three of four teachers think they see historical women as something additional not belonging mainstream history as men do, but they still think the women in history are meaningful.

The purpose of this study is to compare how pre-service teacher students describe historical consciousness, concerning if they are studying their first or last history course. The concept historical consciousness was chosen because of its central role in the Swedish curriculum for the history subject. To achieve the study’s purpose eight pre-service teacherswere qualitatively interviewed. Five of the eight students studied their first history course, while the remaining three studied their last history course. The two theories that made up the theoretical framework of the study was Rüsen’s three principles for narrative competence as well as Jensen’s five processes of historical consciousness. The result of the studyshows that a clear majority of the students described historical consciousness as a method of learning from historical mistakes. This trend was clear with both groups of students. This study also shows that a majority of students had difficulties with the future’s role in historical consciousness. One out of the eight students made clear and continuous references between the three tenses past, present and future. The result reveal that the teacher education should focus more on the three tenses past, present, and future in relation to practical teaching situations. This to make historical consciousness more practical for the student teachers.

Digitaliseringen är under ständig utveckling både i samhället och inom skolan. Därför är det viktigt att som blivande lärare vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det bär med sig. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vad tidigare forskning visar hur digitala skrivverktyg påverkar elevernas skrivprocess, samt om det finns koppling mellan motivation och användande av digitala skrivverktyg. Studien inriktar sig på elever i årskurs F-3. Genom databaserna ERIC, Swepub och Primo har material samlats in. För att avgöra materialets relevans har en översiktsanalys och kriterier för inklusion används. Det valda materialet består av tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Materialet är både nationellt och internationellt. Resultatet i studien visar att elevernas motivation ökade när de fick skriva med digitala skrivverktyg. Det framkom också att digitala skrivverktyg skapar möjlighet att skriva snabbare, längre texter och redigera enklare. Begränsningar som studiens resultat visar är elevers tekniska kunskap, tillgång och motorik. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att digitala skrivverktyg till stor del skapar möjligheter för elevernas skrivprocess. För att uppnå möjligheterna har läraren en viktig roll att ge eleverna rätt teknisk kunskap och tillgång för att förhindra begränsningar.

The purpose of this study is to inquire into the perceptions of the influence which Massive Multiplayer Online games (MMOs) have on the English language skills of those who play them. This study, like other studies in the same field, departs from a sociocultural perspec-tive. This qualitative study employed semi-structured interviews with participants aged be-tween 12 and 13. The study asked the following questions: How do participants perceive the influence MMOs have on their own and others’ English? How do participants describe the experience of learning English through MMOs? How do participants regard the idea of using MMOs as a tool for English language teaching in a formal educational setting?The interviews were analysed with a fenomenographically inspired model to find a result. The results indicate that participants are aware of the impact MMOs have on their English language skills. This awareness encompassed not only the improvement of English lan-guage skills, but also an awareness of their gaming habits and how they also improve English language skills. Furthermore, participants perceived that it is the social aspect of MMOs which improves English skills, as opposed to the game play mechanics. The majority of the participants are, however, skeptical of the use of MMOs in formal English education.