This study captured the experiences of 35 autistic adolescents and their parents after completing a 16-session variant of social skills group training KONTAKT® (ACTRN12617001117303). Semi-structured interviews explored participants' and relatives' perceptions of KONTAKT® and associated social outcomes. Adolescents were classified as either high (HR, n = 23) or low (LR, n = 12) responders based on the primary outcome effects during the previous trial. Thematic analysis revealed that both HR and LR participants their parents were satisfied with KONTAKT®, noting consistent patterns of improvement in adolescents' social understanding, communication, relationships, and empowerment, although positive reports were more frequent among HR than LR groups. This study enhances the understanding of the impact of SSGT, which is key in improving their content, principles, and administration.

This study investigated the feasibility and cultural validity of KONTAKT©, a manualised social skills group training, in improving the social functioning of adolescents with autism spectrum disorder (ASD). KONTAKT© was delivered to 17 adolescents (m_age = 14.09, SD_age = 1.43; 70% male) with ASD over sixteen 90 min sessions. A pre-test post-test design evaluated changes in personally meaningful social goals, symptom severity, quality of life, interpersonal efficacy, social anxiety, loneliness, and facial emotion recognition at pre, post and 3 months follow-up. Focus groups were conducted post intervention. Findings indicate that KONTAKT© may support Australian adolescents with ASD in achieving their personally meaningful social goals. This study resulted in finalisation of KONTAKT© in preparation for evaluation of its efficacy in a randomised controlled trial (Australian New Zealand Clinical Registry (ANZCTR): ACTRN12617001117303, ClinicalTrials.gov: NCT03294668).

OBJECTIVES: This prospective study investigated the link between weight-related self-stigma and binge eating by (a) examining the temporal association between weight-related self-stigma and binge eating; (b) investigating the mediating role of food addiction in the association between weight-related self-stigma and binge eating; and (c) examining the mediating role of psychological distress in the association between weight-related self-stigma and binge eating.

METHOD: Participants comprised 1,497 adolescents (mean = 15.1 years; SD = 6.0). Body mass index and weight bias were assessed at baseline; psychological distress (i.e., depression, anxiety, and stress) assessed and food addiction at 3 months; and binge eating at 6 months. The mediation model was analyzed using Model 4 in the PROCESS macro for SPSS with 10,000 bootstrapping resamples.

RESULTS: There was no significant direct association between weight-related self-stigma and binge eating. However, food addiction and psychological distress significantly mediated the association between weight-related self-stigma and binge eating.

DISCUSSION: These findings highlight the indirect association between weight-related self-stigma and binge eating via food addiction and psychological distress. Consequently, intervention programs targeting food addiction and psychological distress among adolescents may have significant positive effects on outcomes for weight-related self-stigma and binge eating. The findings will be beneficial to researchers and healthcare professionals working with adolescents during this critical developmental period.

Background: The emergence of the COVID-19 and its consequences has led to fears, worries, and anxiety among individuals worldwide. The present study developed the Fear of COVID-19 Scale (FCV-19S) to complement the clinical efforts in preventing the spread and treating of COVID-19 cases.

Methods: The sample comprised 717 Iranian participants. The items of the FCV-19S were constructed based on extensive review of existing scales on fears, expert evaluations, and participant interviews. Several psychometric tests were conducted to ascertain its reliability and validity properties.

Results: After panel review and corrected item-total correlation testing, seven items with acceptable corrected item-total correlation (0.47 to 0.56) were retained and further confirmed by significant and strong factor loadings (0.66 to 0.74). Also, other properties evaluated using both classical test theory and Rasch model were satisfactory on the seven-item scale. More specifically, reliability values such as internal consistency (α =.82) and test–retest reliability (ICC =.72) were acceptable. Concurrent validity was supported by the Hospital Anxiety and Depression Scale (with depression, r = 0.425 and anxiety, r = 0.511) and the Perceived Vulnerability to Disease Scale (with perceived infectability, r = 0.483 and germ aversion, r = 0.459).

Conclusion: The Fear of COVID-19 Scale, a seven-item scale, has robust psychometric properties. It is reliable and valid in assessing fear of COVID-19 among the general population and will also be useful in allaying COVID-19 fears among individuals. 

The present cross-sectional study examined the actor-partner interdependence effect of fear of COVID-19 among Iranian pregnant women and their husbands and its association with their mental health and preventive behaviours during the first wave of the COVID-19 pandemic in 2020. A total of 290 pregnant women and their husbands (N = 580) were randomly selected from a list of pregnant women in the Iranian Integrated Health System and were invited to respond to psychometric scales assessing fear of COVID-19, depression, anxiety, suicidal intention, mental quality of life, and COVID-19 preventive behaviours. The findings demonstrated significant dyadic relationships between husbands and their pregnant wives' fear of COVID-19, mental health, and preventive behaviours. Pregnant wives’ actor effect of fear of COVID-19 was significantly associated with depression, suicidal intention, mental quality of life, and COVID-19 preventive behaviours but not anxiety. Moreover, a husband actor effect of fear of COVID-19 was significantly associated with depression, anxiety, suicidal intention, mental quality of life, and COVID-19 preventive behaviours. Additionally, there were significant partner effects observed for both the pregnant wives and their husbands concerning all outcomes. The present study used a cross-sectional design and so is unable to determine the mechanism or causal ordering of the effects. Also, the data are mainly based on self-reported measures which have some limitations due to its potential for social desirability and recall biases. Based on the findings, couples may benefit from psychoeducation that focuses on the effect of mental health problems on pregnant women and the foetus.

Exercise addiction is a morbid-compulsive behavioral pattern characterized by a loss of control over exercise and which results in major detrimental consequences in the affected individual’s life. Although the condition is not formally recognized in official psychiatric texts, exercise addiction can lead to clinical impairment of everyday activities just like other more traditional addictions. This has led to the development of many instruments to assess exercise addiction. One of the most widely used instruments is the Exercise Addiction Inventory (EAI) which has been translated into a number of languages and has separate versions of the scale for adults and adolescents (i.e., the EAI-Y for youth). However, there are currently no Persian versions. Therefore, the present study translated the EAI into Persian and assessed its psychometric properties using Rasch analysis among both Iranian adults (n = 745, age range = 19–30 years, 60.53% female) and Iranian adolescents (n = 562, age range = 13–18 years, 62.45% female). An online survey was used to collect data from September to November 2021. Confirmatory factor analyses and the Rasch analyses confirmed the unidimensional structure of the EAIs and good reliability using the Omega coefficient (.71 to.72). Also, separation reliability on item, scale, and person-level was established, along with supported measurement invariance, demonstrating that EAI can discriminate individuals on a high or low level of exercise addiction independent of their age and gender. Overall, the Persian EAI demonstrated sound psychometrics in screening for exercise addiction among Iranian adults and adolescents. 

The present study was aimed to test in the domains of prosocial (help giving) and antisocial (aggression) behavior in a Turkish sample, consisting of 887 Hacettepe University students (463 males and 424 females). The results revealed that the social conduct theory within the perspective of judgments of responsibility was partially confirmed in the Turkish sample. The findings implied that both the help giving and the aggressive behaviors could be taken into consideration in the same conceptual framework. Generally, the expected cognition-emotion-behavior sequence was observed; hence, the attributional thoughts of responsibility/controllability determined the emotional reactions of anger and sympathy and these emotional reactions, in turn, directly influenced helping and aggressive behaviors. Indeed, for aggression, the results also indicated that cognitions of perceived controllability had only an indirect effect on aggressive behavior mediated by the emotions of anger and sympathy; there was no direct influence of cognitions on behavioral reactions. Hence, the results partially confirmed the cognition-emotion-behavior theory of social conduct for aggression in which an additional direct influence of cognitions on behavioral reactions was also present as postulated by Weiner (1995). On the other hand, for help giving, the findings were consistent with the literature confirming the theory which proposed that thoughts determined the feelings of anger and sympathy and these feelings, in turn, determined the actions.

Bu çalışmada olumsuz niyet yükleme eğiliminin çocukların sosyal ilişkilerinde saldırgan olup olmamalarına ve cinsiyetlerine göre değişip değişmediği incelenmiştir. Ayrıca, bu çalışmada fiziksel, pasif ve sözel saldırganlık türlerinde düşmanca yüklemede bulunma açısından saldırganlık düzeyi ve cinsiyete göre bir farklılık gözlenip gözlenmeyeceği de araştırılmıştır. Bu amaçla, ilköğretim 5. sınıfta okuyan 236 kız ve 293 erkek öğrenciye sosyometrik bir saldırganlık ölçeği ve 11 resimden oluşan bir resim anketi uygulanmıştır. Verilere 2 (saldırganlık düzeyi: saldırgan-saldırgan değil) x 2 (cinsiyet: kız-erkek) faktörlü araştırma desenine uygun varyans analizleri uygulanmıştır. Bulgular, sosyal ilişkileri açısından saldırgan olarak tanınan çocukların olumsuz tepkileri içeren davranış seçeneklerini (kişisel nedenlere ve olumsuz niyete yapılan yüklemeler) saldırgan olmayan çocuklara kıyasla daha fazla seçtiklerini göstermiştir. Bu bulgu daha önce yapılan çalışmalardan elde edilen bulgularla da uyuşmaktadır. Saldırganlığın alt boyutları açısından bakıldığında ise sadece fiziksel saldırganlık gösteren çocuklar, fiziksel saldırganlık göstermeyen çocuklara kıyasla daha fazla olumsuz yüklemelerde bulunmuşlardır. Dolayısıyla bu çalışmada aktif yönelimli saldırganlığın da tepkisel saldırganlık gibi düşmanca yükleme yanlılığıyla ilişkili olabileceği yönünde bir bulgu elde edilmiştir. Araştırmada düşmanca niyet yükleme eğiliminde cinsiyet temel etkisi de gözlenmiştir. Sosyal ilişkileri açısından genel olarak saldırgan tanınan erkekler, saldırgan tanınan kızlardan daha fazla düşmanca niyet yüklemesinde bulunma eğilimi göstermişlerdir.

Thousands of refugees have immigrated to Turkey because of the current Civil War in neighboring Syria. This is causing tensions between refugees and locals. These increasingly negative attitudes towards the incoming victims of conflict are of particular interest. The present study, therefore, aimed at determining the premises of the emergence of such negative attitudes. The research sample consisted of university students who all studied at various faculties at Cumhuriyet University in the Turkish province of Sivas. Data were collected by the Attitude Scale Towards Refugees, the Patriotism Attitude Scale, the Interpersonal Reactivity Index, and the Cirhinlioğlu Religiosity Scale. Data were analyzed by Independent Sample t-tests as well as using Stepwise Regression Analyses. Results showed that the feeling of empathy correlated negatively with negative attitudes towards refugees, while blind patriotism, religiosity, and having nationalist/conservative orientations, correlated positively. Men were found to be more negative than women. The feeling of empathy was the most prominent factor in predicting the nature of attitudes towards refugees. Religious doctrine and distancing oneself from conservative and patriotic perspectives appeared to be effective in potentially preventing the development of negative attitudes. In conclusion, research results are discussed in the light of relevant literature.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas förväntningar på HR-funktionen inom den offentliga sektorn, samt kartlägga om dessa förväntningar även stämmer överens med vad som var möjligt i en viss organisation. Studien som genomfördes var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer tillämpades under datainsamlingen. Studien utfördes med ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att åtta enhetschefer inom två kommuner valdes till studien (n=8). Detta medförde att studien riktades mot fyra huvudsakliga HR-funktioner. Data från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades med en tematisk analys. I studiens resultat framkom det fyra aspekter angående enhetschefernas förväntningar på HR. Aspekterna som framställdes var samverkan, kommunikation, problematik och HR-funktion. I studiens slutsats framkom det att enhetschefernas förväntningar på HR delvis stämde överens med vad som var möjligt inom de två utvalda organisationer.

Dagens traditionella 40 timmars arbetsvecka har diskuterats i samhället med en omfattning av att förkorta arbetstid till mellan 30–36 timmars arbetsvecka. Vissa organisationer eller avdelningar av organisationer i Sverige har implementerat en sådan arbetstidsförkortning. Intresset för studien låg därav i att undersöka om arbetstid har en inverkan på arbetstillfredsställelsen. Studiens syftade till att undersöka huruvida inre-, yttre och generell arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt med avseende på 40 timmars respektive 30–36 timmars arbetsvecka bland kontorsanställda. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där datamaterial samlades in från totalt N=254 respondenter, varav n=73 män och n=181 kvinnor, genom tillämpning av bekvämlighets- och snöbollsurval. Av de arbetade n=150 respondenter 40 tim/v och n=104 respondenter 30–36 tim/v. För att mäta arbetstillfredsställelsen används Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Data samlades in via en webbaserad enkät som konstruerades i programmet Microsoft Forms. Insamlade data analyserades genom Independent Sample t-test. Analysresultatet visade signifikanta skillnader i yttre- och generell arbetstillfredsställelse. Anställda med 30–36 timmars arbetsvecka hade högre yttre- och generell arbetstillfredsställelsepoäng än anställda med 40 timmars arbetsvecka Däremot återfanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande den inre arbetstillfredsställelsen. 

Background & aims:

Individuals who are overweight or who have obesity are likely to perceive or experience unfriendly treatment (i.e., weight-related perceived stigma) from different sources such as work colleagues because of the stigma towards excess weight. People who are overweight may accept such stigma and devalue themselves (i.e., weight-related self-stigma).

Methods:

A systematic review and meta-analysis was conducted to examine the relationship between weight stigma (including weight-related self-stigma and weight-related perceived stigma) and psychological distress (including depression and anxiety) using random-effects meta-analyses. Utilizing five academic databases (PubMed, Scopus, WOS, Embase and ProQuest) and keywords related to weight stigma and psychological distress, empirical studies focusing on the association between weight stigma and psychological distress were selected. The timeline for the searched papers was from the inception of each database to the end of August 2019.

Results:

Eligible studies (N = 30; 25 on weight-related self-stigma and eight on weight-related perceived stigma) were analyzed with a total of 9345 participants experiencing weight-related self-stigma, and 15,496 experiencing weight-related perceived stigma. The pooled associations were moderate between weight-related self-stigma and psychological distress (corrected Fisher's Z = 0.40 for depression; 0.36 for anxiety) and between perceived stigma and depression (Fisher's Z = 0.44).

Conclusions:

Results of the meta-analysis demonstrated that weight stigma is associated with psychological distress. The comprehensive search of the literature and rigorous methodology employed are the two major strengths in the present study. Because self-stigma and perceived stigma are different concepts, their associations with psychological distress should not be merged together. 

Background: Binge-watching, the viewing of online videos or streamed content, may be associated with different types of mental health problems. The present study aimed to investigate the associations between binge-watching and five mental health concerns including depression, loneliness, sleep problems, anxiety, and stress. Methods: Academic databases of PubMed, Scopus, Web of Science, ProQuest, PsycINFO, and Psych Articles were systematically searched through February of 2022. The Newcastle-Ottawa Scale was used to assess the methodological quality. A meta-analysis was performed on Fisher's z values as effect sizes, using a random effect model. Publication bias, small study effect, and moderators in this association were assessed. Results: Binge-watching was significantly associated with the five types of mental health concerns with the most robust correlations found with stress (0.32) and anxiety (0.25). Stronger associations between binge-watching and two types of mental health problems (depression and sleep problems) were found during the COVID-19 pandemic than before the pandemic. Moreover, stronger associations between binge-watching and two types of mental health problems (stress and sleep problems) were found in developing countries than in developed countries. Conclusions: The associations between binge-watching and mental health concerns were significant and positive. Programs and interventions to reduce binge-watching should be considered and tested.

In Sweden, Early Childhood Education and Care is a right for every child and children in need of special support have access to these provisions in inclusive mainstream settings. National evaluations show great quality variations in special educational support in preschools and schools across the country. A Multicenter Research School with 10 PhD students from four Universities and international partners has been funded (2018- 2021) by the Swedish Research Council to develop knowledge in early intervention. Preschool/school environments are assessed and tailored interventions at unit or child level are developed. The projects are built on previous research and identified needs in research and practice. The theoretical framework for the Research School will be described, results from a systematic review of previous research and specific plans for various topics (engagement, early literacy, expressive language development, socio- emotional development, self-regulation) will be presented and linked to the theoretical framework.

It is of concern that some children, even at a young age, are less engaged than others. Findings indicate that children of other ethnicities are less engaged in preschool activities than their Swedish peers. They also more commonly display behaviour difficulties. Such negative patterns tend to be stable over time. Provision of special support in preschool could change this; however children of other ethnicities have been found to be less supported in preschool, compared to Swedish children. This study aimed to explore longitudinal typical patterns of engagement and behaviour of children of Swedish and other ethnicities in Swedish preschools and the association with special support provision. Data were collected at three time points (n=197; 110 boys; 48 of other ethnicities; 15-57 months). A longitudinal pattern analysis revealed five stable types, examined regarding the influence of provision of support and proportion of children with other ethnicities.

Studenter som arbetar vid sidan av sina studier tvingas balansera de olika rollerna inomarbetslivet, privatlivet och studentlivet, vilket kan medföra stress och minskad livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var således att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd lycka bland studenter som arbetar vid sidan av sina studier och studenter som enbart studerar. Urvalet bestod av 397 studenter vilka förvärvades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. En kvantitativ enkätundersökning tillämpades för att uppfylla syftet. Enkäten bestod av en kombination av Oxford Happiness Questionnaire (Hills & Argyle, 2002) och Satisfaction With Life Scale (Diener, Emmons, Larsen & Griffin,1985). Data från enkäten analyserades med enkel linjär regressionsanalys, ANOVA samt medelvärdesanalys. Resultatet visade att studenterna som hade en anställning hade ett signifikant högre medelvärde på lycka, i jämförelse med studenterna som enbart studerade. Ansatsen för denna undersökning har inte varit att hitta ett heltäckande svar på hur den myriad av psykologiska processer som utgör lycka samspelar, utan istället varit att identifiera hur de tillsammans påverkar en specifik del av en individs livspussel, nämligen arbete, och huruvida detta i sin tur påverkar den upplevda lyckan. Denna studie hade även för avsikt att belysa det forskningsgap med avseende på lycka och balans som råder gällande populationer med säregna arbets- och familjeförhållanden.

Anställningsbarhet är ett begrepp som avser en individs faktiska eller upplevda kunskap, dennes kompetenser, egenskaper och erfarenheter som sedan är avgörande i frågan om att få, behålla eller byta anställning. I denna kandidatuppsats var syftet att undersöka avgångsstudenters upplevelser av sin anställningsbarhet vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, en del av Jönköping University, vårterminen 2016. En kvalitativ undersökning med abduktiv ansats har genomförts, där nio intervjupersoner ingått. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och samtliga intervjuer spelades in samt transkriberades, för att därefter analyseras med ”Constant comparative method”. Resultatet visade att intervjupersonerna till stor del resonerar och diskuterar kring samma teman nämligen, utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga egenskaper, då de beskriver sina upplevelser kring anställningsbarhet. Utöver detta anser intervjupersonerna att det är individen som har det största ansvaret gällande den egna anställningsbarheten.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen användes i praktiken och hur beslutsprocessen påverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgångspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stämma in på deltagarna, var sedan ett bekvämlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat på fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre män och två kvinnor från varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrån en konstruerad intervjumall, varpå resultaten analyserades med inspiration från analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att HR-personalen och chefernas upplevelse av kompetensbaserad rekrytering var positiv. Metoden beskrevs som en kvalitetssäkring som genom de olika bedömningsverktygen producerade en likvärdig helhetsbild av kandidaterna, undvek psykologiska fällor och underlättade beslutsprocessen.

Syftet med studien var att undersöka orsakerna till att nyutexaminerad kompetens flyttar från Jönköping utifrån högskolestudenters perspektiv. Studien syftade mer specifikt till att undersöka deltagande studenters värderingar, tankar och önskemål gällande hur företag i Jönköping arbetar för att attrahera nyutexaminerad kompetens, samt identifiering av tankar kring varför kompetensflykten från Jönköping ser ut som den gör. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagare valdes ut genom att ett målinriktat urval applicerades och totalt deltog tio respondenter (N=10), alla studerande på Human Resources-programmet på Jönköping University och tillhörande generation Y. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre övergripande teman. Resultatet av studien visade att det fanns en uppfattning bland högskolestudenter att det råder en brist på attraktiva arbetsgivare i Jönköping vilket för många var orsaken till framtida planer på att flytta därifrån, samt att arbetsgivares synlighet bland studenter på högskolan är bristfälligt. Bekvämlighet såsom nära till hemort och kontakter påverkade också val av framtida ort att arbeta i. I enlighet med tidigare forskning visade studiens resultat också att det råder en tydlig medvetenhet gällande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y vilket påverkar synen på potentiella arbetsgivare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet upplevdes för arbetstagare som hade fler än en arbetsgivare. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 10 respondenter, tre män samt sju kvinnor vars åldrar varierade mellan 23 och 40 år. Samtliga arbetade som tjänstepersoner hos olika kundföretag för ett bemanningsföretags räkning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Frågorna kretsade kring respondenternas upplevelser av förväntningar som fler än en arbetsgivare hade skapat och hur dessa uppfyllts. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att bemanningsanställda tjänstepersoner hade en relativt samstämmig bild av vad de förväntade sig. Förväntningarna inbegrep rättvisa, lön och avtal samt kommunikation i relationen till arbetsgivarna. Respondenterna tenderade att fördela förväntningarna mellan arbetsgivarna vilket resulterade i att antalet förväntningar skiljde sig åt mellan bemannings-och kundföretagen. Upplevelsen av på vilket vis arbetsgivarna levde upp till förväntningarna varierade.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

Syftet i studien var att undersöka vilken påverkan socialt stöd har på arbetstillfredsställelsen. Till detta undersöktes även vilken påverkan ålder, kön, utbildningsnivå, anställningsform och arbetet i grupp har på arbetstillfredsställelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvåfaktorteori om arbetstillfredsställelse. Resultatet beräknades med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger på en enkätundersökning (

n=136) med hjälp av bekvämlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data användes. Reliabilitetstest för studien visar på god reliabilitet av enkätverktygets huvuddelar, arbetstillfredsställelse (α=0.87) och socialt stöd (α=0.79). Resultatet visade att chefens stöd påverkade arbetstillfredsställelsen positivt och att stödet från medarbetarna påverkade i negativ riktning. För övriga faktorer visade resultatet på positiva samband mellan arbetstillfredsställelse och ålder samt anställningsform. De som hade lägre utbildningsnivå upplevde signifikant högre grad av inre arbetstillfredsställelse.

Nyckelord: Arbetspsykologi, arbetstillfredsställelse, socialt stöd, tvåfaktorteorin

Animal vehicle collisions (AVC's) have large economic, medical and ecological consequences but have rarely been studied with respect to driver behaviour. The aim of this study was to investigate different AVC-relevant landscape settings (vegetation cover), with and without game fencing and in combination with encountering moose. Twenty-five participants took part in an advanced driving simulator experiment. The results show that neither the presence of a game fence nor vegetation was found to affect driving speed, speed variability, lateral position or visual scanning in general. When a moose appeared at the side of the road, the drivers reacted by slowing down earlier and reducing their speed more when no game fence was present. Furthermore, the speed reduction when a moose was present was significantly larger when the vegetation was sparse. Game fencing made drivers feel at ease whereas dense vegetation was experienced as more stressful.

Syftet med studien var att kartlägga och redogöra för hur nyutexaminerade sjuksköterskor beskriver sin bild av en idealisk arbetssituation. Studiens ämnesområde fann inspiration i kriterierna för en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4). Semistrukturerade intervjuer utgjorde underlaget för studien. Intervjufrågorna syftade till att undersöka hur respondenterna såg på sin nuvarande arbetssituation utifrån psykosociala aspekter för att sedan följas upp av frågor hur den skulle kunna förbättras och upplevas mer ideal. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys där återkommande mönster från transkriberingsmaterialet sammanställdes i teman. Resultatet visade att en ideal arbetssituation utgörs av starka sociala band, rikligt med tid för återhämtning samt en reducerad arbetsbelastning. Studieresultatet bidrog till en ökad förståelse för vad dessa sjuksköterskor önskar i yrkesrollen. 

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder.

Sophisticated electric lighting solutions like tuneable white-light LED-systems, varying in light amount and/or colour temperature, can help to supplement or mimic daylight. Today's office environments are increasingly being equipped with dynamic lighting solutions even though it is yet unknown what a dynamic pattern looks like to optimally support human performance and well-being. In a pilot study, a dual-experimental methodology was employed to examine the effects of a dynamic lighting pattern. Two opposite dynamic electric light patterns were applied both in a controlled laboratory study as well as in a quasi-controlled field study. A momentary questionnaire concerning different aspects of well-being was repeated multiple times during the duration of the experiment, complemented by two performance tasks. The current results were inconclusive and inconsistent between the two study types, carefully pointing at the need to test dynamic light patterns in the field before implementing it in a real office environment.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder högskolestudenter har till etnisk mångfald. Studien var kvalitativ och underlaget utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 17 respondenter (n=17). Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: rädsla, samhörighet och den etniska mångfaldens inverkan för organisationer. Studiens resultat visade att samtliga respondenter hade en positiv attityd till etnisk mångfald. Samtliga respondenter ansåg att mångfald bör främjas inom svenska organisationer för att organisationerna ska kunna bli innovationsrika, konkurrenskraftiga och tillfredsställa en bredare marknad samt tillvarata den kompetens som mångfalden innebär.

Background

This study explored the relationship between intelligence quotient (IQ) and aspects of everyday functioning/participation in individuals (age 16–40) who have a mild/borderline intellectual disability (IQ 55–85).

Method

Correlations were examined between IQ and (i) self-rated (n = 72) ability, participation as performance (how often an activity is performed), important participation restriction (not/seldom performing an activity perceived as important) and general well-being and (ii) proxy-rated (n = 41) ability and participation as performance.

Results

No significant correlations between IQ and any of the explored measures were found. However, the effect sizes of the correlations between IQ and ability were considered as small but not negligible.

Conclusions

The results support the notion that IQ is a poor predictor of general aspects of everyday functioning in persons with mild/borderline intellectual disability. The result indicates that self-ratings partly generate other information than proxy ratings which may be important for assessments of supportive requirements and diagnosis.

Denna studie undersökte upplevelser av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden hos

arbetslösa första och andra generationens invandrare. Studien hade en kvalitativ ansats

och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval

med nio arbetslösa respondenter från olika länder. En tematisk analys genomfördes och

visade åtta upplevelseaspekter som utgjorde resultatet av vad lagligen definierad

diskriminering är: utländskt utseende, utländskt namn, språkfärdigheter,

religionstillhörighet, kompetens, kallelse till intervju, anställningsformer samt inställning.

Att uppleva sociokulturella utmaningar bidrog till pragmatiska resultat av att ha en främmande kulturell identitet. Genom att få både sin kulturella samt professionella

identitet utmanad, bidrog det till en negativ inställning hos majoriteten av

respondenterna. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visat att upprepade

upplevelser av etnisk diskriminering bidrar till ett sämre välbefinnande. Förslag till

framtida forskning är att utföra kvantitativa studier för att exempelvis undersöka hur

etnisk diskriminering påverkar arbetslösas fysiska och psykiska hälsa över en längre

tidsperiod för att bidra med en djupare förståelse av ämnet.

Föreliggande studie ämnade att undersöka vilka jobbattribut studenter på Jönköpings Tekniska Högskola (JTH) samt Hälsohögskolan (HH) i Jönköping värderade i valet av framtida arbetsgivare. Vidare undersöktes även huruvida kön och skola påverkade hur studenter värderade jobbattribut. Forskningsstrategin har utgått från en deduktiv ansats och grundade sig i kvantitativ design där en enkät valts som undersökningsmetod som distribuerades vid föreläsningar vid de båda högskolorna. Urvalsmetoden bestod i huvudsak av ett slumpmässigt klusterurval med inslag av ett bekvämlighetsurval vilket genererade 346 enkätsvar. Envägs ANOVA, Mann-Whitney U samt Univariat analyser utfördes för att analysera data. De fem högst värderade jobbattributen bland studenterna var arbetsuppgifter jag tycker om, trevliga kollegor, en säker och trygg anställning, bra arbetsförhållanden och möjligheten till att använda mina färdigheter. En signifikansnivå på p= .05 tillämpades och signifikanta skillnader visade sig i hur både kön och skola värderade enskilda jobbattribut. Vid kategorisering av jobbattribut visade det sig att inre jobbattribut värderades högre av studenterna än de yttre jobbattributen. Resultatet av studien bidrar med värdefull information om hur studenter i Jönköping värderar olika jobbattribut i valet av framtida arbete och kan användas av organisationer för att kunna rekrytera den målgrupp som efterfrågas.

Denna studie präglades av ett explorativt angreppssätt, eftersom forskningen om ett påtvingat distansarbete fortfarande var knapphändig. Syftet var att undersöka om arbetstillfredsställelsen hade påverkats hos medarbetare som arbetat hemifrån till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Studien var retrospektiv. Deltagarna ombads göra jämförelser mellan sina upplevelser av arbete före och efter pandemins utbrott. 16 distansarbetande individer (nio kvinnor och sju män), från varierande yrkesgrupper, deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer varefter data genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att ett påtvingat distansarbete medförde både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna värdesatte olika aspekter av arbetet och påverkades också på olika sätt. Slutsatsen av studien blev att majoriteten av deltagarna önskade att ett traditionellt arbetssätt bör förändras till en kombination av distansarbete och arbete på plats. 

Deltagarnas upplevelser har därmed potentiell betydelse för en bättre förståelse av framtidens arbetssätt. 

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

BACKGROUND: In online environments, fear of missing out (FoMO) is where individuals become constantly preoccupied with what others are doing online and feel unable to log off in case they miss something. FoMO is a concept associated with the use of online social media (OSM; e.g., Facebook use, Instagram use) and various scales have been developed to assess the concept. One such scale is the Online Fear of Missing Out (On-FoMO) Inventory. The present study translated the On-FoMO Inventory into Turkish and its main aim was to test the validity and reliability of the scale. The secondary aim was to investigate the relationships between FoMO, social media addiction, smartphone addiction, and life satisfaction.

METHODS: A total of 419 participants (289 females and 130 males, mean age = 25.43 years, SD = 6.37) completed a self-report questionnaire including the On-FoMO Inventory, Fear of Missing Out Scale, Bergen Social Media Addiction Scale, Smartphone Addiction Scale-Short Version, and Satisfaction with Life Scale. In the adaptation process of the On-FoMO Inventory, confirmatory factor analysis, concurrent validity, and reliability analyses were performed.

RESULTS: The four-factor structure of the On-FoMO Inventory was confirmed and the Turkish version of the scale demonstrated good reliability. Online FoMO was positively related to social media addiction and smartphone addiction, and negatively related to life satisfaction.

CONCLUSION: The results showed that the Turkish version of the On-FoMO Inventory has strong psychometric properties.

Background

Picture My Participation (PmP) is a promising instrument for measuring the participation in everyday situations of children with intellectual disability (ID), particularly in low- and middle-income countries.

Aim

To explore test-retest reliability of PmP by comparing two repeated measurements of children with ID in an urban context in South Africa.

Methods

A picture-supported interview with 31 children with ID, aged 7-17 years, was conducted twice, two weeks apart. The children rated their participation, operationalised as attendance and involvement, in 20 everyday activities. Analyses were completed for total scores, for the four subcomponents and at item level.

Results

Test-retest agreement at an item level for both attendance and involvement showed slight/fair agreement for most activities (Kappa = 0.01-0.40), and moderate agreement for some activities (Kappa = 0.41?0.60). Moderate agreement was shown for the total scale and at component level (ICC = 0.5?0.75), except for (firstly) attendance of and involvement in 'Family Activities' (ICC = 0.26 for attendance, 0.33 for involvement), and (secondly) involvement in 'Personal Activities' (ICC = 0.33).

Conclusion

The result indicates that PmP can reliably be used at component level and as a screening tool for intervention planning to identify participation and participation restrictions in children with ID.

This paper examines the effects of the playworld educational practice on the development of narrative competence in 5- to 7-year-old children. The playworld educational practice is derived from play pedagogy and the theory of narrative learning, both developed and implemented in Scandinavia. The playworld practice consists of joint adult-child pretense based in a work of children's literature, discussion, free play, and visual art production. When compared to children under a control intervention (conventional school practices without pretend play), children who participated in the playworld practice show significant improvements in narrative length, coherence, and comprehension, although not in linguistic complexity. These findings provide further evidence concerning the role of pretense in the narrative development of young children.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden.