Introduktion – Detta examensarbete inom Byggnadsteknik vid Jönköpings Tekniska högskola i samarbete med Tyréns Sverige AB undersöker problematiken med 3D-modeller (tredimensionell modell) som bygghandlingar ur ett juridiskt perspektiv och undersöker hur digitaliseringen påverkar aktörer inom konstruktion. Studiens mål är att undersöka ett relevant och intressant forskningsområde för att bidra till kunskapsutveckling och utveckling av nya teorier eller metoder inom området.

Metod – Studien kommer att använda kvalitativ forskning som inkluderar primärdatainsamling genom intervjuer för att besvara frågeställningarna i rapporten. Författarna har valt denna metod för att uppnå en omfattande förståelse av respondenternas perspektiv och identifiera viktiga teman och mönster. Intervjuerna genomfördes med respondenter från olika delar av byggbranschen för att få en bredare bild av ämnet.

Resultat – Studien visade att det fanns vissa juridiska hinder för användningen av 3D-modeller som ritningsunderlag. Dessa hinder kopplas till bristande kunskap och osäkerhet i hantering av modellerna. Detta inkluderar frågor om upphovsrätt, ansvar och bevisvärde. Det finns ett behov att uppdatera dagens regelverk för att lättare hantera digitala modeller.

Analys – I analys av resultatet klargörs det att en branschstandard och tydligare riktlinjer skulle förebygga osäkerheterna och förebygga kunskapsluckor för användandet av BIM och 3D-modeller. En branschstandard hade kunnat leda till en säkrare övergång till en mer digitaliserad byggbransch. Det finns också ett behov av utbildning inom området för yrkesverksamma och beslutsfattande aktörer.

Diskussion – Diskussionen fokuserar på möjliga lösningar på de identifierade problemen, så som utveckling av standarder och riktlinjer, utbildning och uppdatering av regelverk. Det finns också ett behov av att öka medvetenheten om de juridiska aspekterna av användningen av 3D-modeller inom byggbranschen då osäkerheten av den juridiska statusen är hög. Juridiskt sett går det att använda sig av 3D- modeller som kontraktshandling, men studien visar att oron för det juridiska är en anledning till den svaga implementeringen.

Nyckelord – 3D-modell, 3D-projektering, BIM, Building Information Modeling,, bygghandling, kontraktsha juridik och upphovsrätt

Syfte: Syftet med arbetet är studera de små och medelstora anläggningsföretagens möjlighet att klara av Trafikverkets BIM-krav.

Metod: Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer och litteraturstudier.

Resultat: Det kommer att finnas tillgångar till gratisprogram där modeller kan öppnas, undersökas och studeras. De små och medelstora anläggningsföretagen behöver inte lägga ut en massa resurser för att klara av Trafikverkets krav.

Konsekvenser: Konsekvenser är att de små och medelstora anläggningsföretagen förstår och följer kraven.

• Använda fler 3D-modeller för att få mer erfarenhet och kompetens inom ämnet.
• Närvara på Trafikverkets branschdagar när tillfällen ges, författarna anser att det var väldigt lärorikt.
• Delta i fler BIM-projekt.
• Äldre projekt där ritningarna är i 2D görs om till 3D.

Begränsningar: Hur BIM används under förvaltningsskedet behandlas inte.

Nyckelord: Produktivitet, resurs, kompetens, erfarenhet, TRVK, BIM.

Ljusforskning är om något diversifierad och omfattar teorier och metoder från skilda discipliner som teknik, medicin och samhällsvetenskap. Det finns också en förväntan att erhållna forskningsresultat skall kunna appliceras direkt i verkliga miljöer. I och med introduktionen av LED har många tidigare studier som behandlat glödlampor, lysrör och andra ljuskällor inaktualiserats. Ny kunskap - och ny forskning - krävs.

En inventering av aktuell humanrelaterad LED-forskning genomfördes under 2013. Med utgångspunkt i detta material har föreliggande forskningsöversikt sammanställts. Totalt omfattar denna drygt 400 artiklar, som redovisas under följande rubriker: Den biologiska klockan; Flimmer och dimring av LED; Energibesparing: dagsljus och ljusstyrning; Färgåtergivning; Bländning och slutligen; Upplevda ljuskvaliteter.

Såväl bakomliggande teoretiska resonemang som det aktuella kunskapsläget redovisas i de olika avsnitten. Efter varje avsnitt ges också referenser till relevanta forskningspublikationer. Samtliga publikationer har försetts med två eller flera svenska nyckelord, som anger publikationens innehåll. Publikationerna har sedan delars in i kategorier enligt avsnitten ovan. Efter varje avsnitt redovisas de publikationer på vilka texten baserar sig, med nyckelord. I ett slutavsnitt redovisas samtliga LED-publikationer i alfabetisk ordning efter författare och med nyckelord.

Det behövs mer forskning kring vad som ger människan goda förutsättningar till livskvalitet i en bostadsmiljö. Social hållbarhet är ett ämne som arkitekturvärlden värnar om mer än någonsin. Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag baserat på erfarenheter från brukare, arkitekt samt beställare som kan användas till gestaltning av bostadsområden med flerbostadshus.

För att uppnå målet besvaras frågeställningarna ”Hur värderas socialt hållbart boende, enligt arkitekter och beställare, när bostadsområden med flerbostadshus utformas?” samt ”Hur upplevs det som värderas som socialt hållbart, i bostadsområden med nyproducerade flerbostadshus, av brukare?” Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer som tillsammans utgör en kvalitativ forskningsmetod.

Resultatet visar att social hållbarhet kan ses ur olika vinklar. Det är vanligt att se på social hållbarhet ur ett samhällsperspektiv och ur en stads perspektiv i enlighet med vetenskapliga referenser. Som en övergripande sammanfattning är det en byggnads vackra form, utseende och dess funktionsduglighet som vägs in med en rimlig kostnad som skapar ett socialt hållbart boende enligt intervjuer med arkitekt och beställare. Det handlar om en balansgång mellan skönhet, funktion och ekonomi som tillsammans skapar ett boende som håller över tiden och bekräftar människans sociala värdighet. Enligt de som bor på området Nysäter i Mölnlycke som är det studerade objektet, handlar socialt hållbart boende om trivsel, trygghet, privatliv och samhörighet. Tillgång till natur och uteaktiviteter, frisk luft och god grannsämja är andra faktorer som värderas högt. Därmed har socialt hållbart boende kopplingar till både fysiskt greppbara parametrar samt icke fysiska kvaliteter som behöver sammanlänkas med varandra.

Det sammanfattande resultatet belyser de väsentliga aspekter som bör inbegripas vid planering av ett nytt bostadsområde för att det ska bli socialt hållbart för de boende. Kunskapsunderlaget följer en logisk ordning från att analysera ett orört område med dess kvaliteter till att analysera hur den privata bostaden ska uppfylla människans behov av välbefinnande.

Rapporten är bred i sitt ämnesval även om den begränsas till människans förhållande till bostaden och bostadsområdet i sociala sammanhang, hur individer upplever sin omgivning både i och utanför bostaden. Ytterligare begränsningar hade gjort att en djupare forskning kring ett specifikt tema hade kunnat genomföras.

Purpose: Today we can see a steady increase in population, which calls on the municipalities to plan new residential areas and develop the old ones. This in turn leads to pressure on public transport with a focus on environmental issues and a desire for a different way of transport than by car becomes more and more relevant. The purpose is to give an overview and to understand the planning of public transportation today for six municipalities in Jönköping County.

Method: The report has been conducted using qualitative studies in the form of interviews and literature studies. Document studies have also been used and have been downloaded from the municipalities' websites. Findings: When planning new residential areas, the municipalities try to bring public transport into account. In some municipalities, public transport has a more significant part in planning. If the municipality fail to achieve the aims of public transport planning, it will mainly result in negative environmental impacts. For the municipality to develop and make sure that the number of inhabitants increases, public transport should be an important part of the planning. When it comes to the cooperation between Jönköpings Länstrafik and the municipalities, they focus on public transport and that It will cover the need for travel in the municipalities. It is important that you already in the early stages of planning make sure that there is room for the public transport that is required.

Implications: Public transport must continue to be a major part of planning and focus should be on realizing what is planned for public transport. Although the municipalities are planning public transport, there are residential areas that could have a significantly better access to public transport.

Limitations: As time was not enough for a study covering all 13 municipalities in Jönköping County, it was decided to focus only on six municipalities with different circumstances and varying sizes.

Syfte: I en värld med allt mer kunskap om de problem som bilismen påverkar gällande miljö och hälsa är det önskvärt att allt fler väljer att cykla. Målet är att skapa en attraktiv stadsmiljö för cyklister med detta ska en ökad känsla av säkerhet finnas hos cyklisterna, så att fler kan tänka sig att välja cykeln. Metod: De metoder som har valts för att göra analysen är att kontrollera de krav och råd från Trafikverket och dels att använda Geografiska Informationssystem, samt att göra observationer enligt Mini Cycleability Index för att se om Jönköpings Västra centrum är attraktivt för cyklister. Till sist hölls en intervju med Jönköpings kommun för att se hur de tänker angående vägnätsanalyser och erhålla en åsikt om den analys som utförts i denna rapport. Resultat: Det funna resultatet visar att vägsystemet i Jönköpings Västra Centrum har vägar av olika skiftande kvaliteter. Betygen har delats in i tre: bättre, bra och sämre. Bättre är det högsta betyget och sämre det lägsta. Vägar av alla sorter återfinns inom vägnätet, men sämre återfinns mer frekvent än de övriga. Betyget byggs på hur väl vägarna fungerar inom kategorierna: utrymme, säkerhet och kontinuitet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns många sämre vägar inom området som skulle behöva omarbetas för att skapa ett mer attraktivt område för cyklister. Inom området visar resultatet att vägarna med bättre betyg mestadels går mellan norr och söder och få existerar från öst till väst. På grund av detta är det svårt att cykla inom området då anslutningarna mellan de bättre graderade vägarna är sämre. Begränsningar: Begränsningen av detta arbete är valet av område (Jönköpings Västra centrum) och aspekterna som analyserats vilket är utrymme, säkerhet och kontinuitet. På grund av tidsaspekten har vidare begränsningar på datainsamlingen tillkommit, där mätning av antalet cyklister och en enkät hade kunnat vara användbar att utföra. För att anpassa Cycleability index med valet av område och metoderna som var möjliga att använda, har det en nedskärning av antalet kategorier skett.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden.

Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp.

De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning.

Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning.

Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i.

Det är sedan tidigare tydligt att det funnits problem och delade åsikter kring arbetet med markanvisningar innan lag 2014:899 trädde i kraft. Arbetets syfte var att undersöka om arbetet har förändrats efter att lag 2014:899 trädde i kraft. Målet med arbetet är att utreda de valda kommunernas markanvisningspolicyer och deras erfarenheter av arbetet med dessa. Förbättringsåtgärder föreslås efter att ha belyst svagheter i de markanvisningspolicyer som undersöktes, med utgångspunkt i lag 2014:899 samt punkter specificerade av Caesar et al. (2013). 

Ett dokument med förslag till vad en markanvisningspolicy bör innehålla har tagits fram. Dokumentet kan underlätta kommuners arbete med markanvisningspolicyer i fortsättningen.

Till följd av ökad exploatering och byggnation har uppkomsten av byggnads- och rivningsavfall ökat. Avfall från byggnation utgörs volymmässigt till stor del av schaktmassor, och endast gruvsektorn producerar i dagsläget mer avfall. När byggnadssektorn till 2020 förväntas återanvända 70 viktprocent av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är det rimligt att ställa sig frågan hur en mindre kommun ska arbeta för att uppnå detta. Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att uppnå mer hållbar hantering av schaktmassor i mindre kommuner. För att undersöka detta har intervjuer genomförts med tre kommuner, dokument i form av respektive kommuns avfallsplan granskats samt en litteraturstudie genomförts för att samla in data.

Det finns möjlighet att utveckla en mer hållbar schaktmassehantering i mindre kommuner. Tekniska lösningar finns tillgängliga och kan anses rimliga för en mindre kommun. Det finns möjligheter att styra både interna och externa aktörer mot en mer hållbar hantering. Några av de hinder som påträffats är; mängden schaktmassor som uppkommer kan vara för liten, kommunens budget ger inte utrymme för att lägga resurser på hållbar hantering samt krav på byggnadsmaterial kan vara för högt ställda för att möjliggöra återvinning av förädlade material.

I dagsläget sker redan arbete mot en mer hållbar hantering, dock skulle flera aspekter av detta kunna utvecklas och utökas. Mindre kommuner bör ta ett helhetsperspektiv kring schaktmassor i kommuner, utöka befintlig förädlingsverksamhet och etablera ny sådan. Krav på byggnadsmaterial bör ses över samt hur avfallsplanen kan användas för att styra mot en mer hållbar hantering.

Då studien genomförts inom ett begränsat geografiskt område kan detta ha påverkat studiens resultat. Studien omfattas inte av förorenade schaktmassor eller så kallade fall A massor, det vill säga massor som återanvänds inom respektive projekt.

Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem.

Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik.

Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling.

Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov.

Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen.

The length and complexity of the supply chain tend to increase, rather than diminish, thereby making the supply chain riskier and less predictable and, hence, more vulnerable. At the same time, customers are becoming increasingly demanding. The challenge to businesses today is to create a resilient supply chain in order to manage and mitigate risk and vulnerability. The purpose of this paper is to describe the use methods and tolls from quality and logistics can improve supply chain resilience. There are five principles that characterise supply chain resilience: risk management culture, agility, design-and innovation-led organisations, collaboration and spreading and anchoring of the vision, goal, values and methods. Using a combined quality management philosophy, the speed of process could be increased, and the responsiveness and flexibility could be improved, which means quicker response to changes. It has also been indicated that a combined quality management philosophy improves the companies’ resilience, due to their increased agility and strengthened ability to handle variability and risk management. Quality management tools can be very effective in the companies’ efforts to control supply chain risk and to identify risk sources of variation, even outside the focal company.

Denna kandidatuppsats inom byggteknik utgör en fördjupad undersökning av hållbarstadsutveckling i Smedbyn, Jönköping. Syftet är att genomföra en ingående analys ochpresentera planeringsförslag som integrerar sociala, ekonomiska, kulturella ochmiljömässiga aspekter. Boende i området och andra intressenter engageras ochinvolveras för att öka intresset och ge medhåll till en utveckling av Smedbyn. Dessutomär målet med studien att ta fram förbättringsförslag på områdets utformning avbyggnader, grönområden, vägar samt verksamheter. Planeringsförslag ochpolicyrekommendationer ska främja social interaktion, trygghet och hållbarhet för attskapa en livlig och inkluderande stadsdel med gemenskap och miljöansvar.Metoden som användes i denna studie är en fallstudie för att få en djupare förståelse fördet komplexa och specifika ämnet som studeras. I denna studie användsdatainsamlingsteknikerna intervjuer, observationer samt en litteraturgenomgång somen triangulering för att kunna stödja varandras svaga punkter. Intervjuerna gjordessemistrukturerade för att få genomtänkta resonemang om ämnet från respondenterna.Empirin visar att det finns brister i trygghet för de som vistas i området på kvällar ochnätter. En styrka i området är den natur som finns och det kulturhistoriska värde somområdet har. Många av respondenterna menar dock att det stora problemet för områdetär hur man ska få dit fler besökare.Genom insamlade data kunde förbättringsområden identifieras med Gehls 12kvalitetskriterier som visar att tryggheten, aktiviteter och mötesplatser i området är enutmaning samt att naturmöjligheter i området är goda. De hållbarhets aspekterna somgår att applicera i området är kulturella, sociala, ekonomiska ochekologiska/miljömässiga aspekter. Vidare presenteras hållbarhetslösningar i form av ettplaneringsförslag och policyrekommendationer för aktörer som verkar i området.De förslag som tagits fram i studien stödjs och går att jämföra med den tidigareforskningen som finns. Studien visar att naturen och det kulturhistoriska värdet somfinns i området är av stor betydelse för de invånare och besökare som finns i området.Vidare finns brister i form av verksamheter och aktiviteter vilket gör att färre människorvistas i området. Forskningen visar att fler verksamheter och aktiviteter är positivt förden hållbara staden. 

Över en halv miljon människor i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. Vid vistelse i naturen blir det besvärligt för människor med funktionshinder att ta sig fram. Vårt samhälle ställer krav på att alla människor ska kunna leva med samma förutsättningar. Syftet med detta arbete är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Målet är att undersöka vilka brister som finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat och ge förslag på förbättringar.Frågorna som besvaras i rapporten är följande:• Vilka brister finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat, och hur påverkar de besökarna?• Vilka förbättringar kan göras för ökad tillgänglighet i naturreservat?För att besvara frågorna genomfördes en fallstudie i form av platsbesök, där fem olika naturområden undersöktes. Under fallstudien observerades och analyserades brister i tillgängligheten. Som grund till fallstudien studerades krav på tillgänglighet och forskning inom området. Med kunskapen från litteraturstudien föreslogs förbättringar som hade kunnat göras för att öka tillgängligheten. Förbättringarna som kunde göras i de undersökta naturreservaten förmodades generellt kunna appliceras i andra tillgänglighetsanpassade naturreservat runtom i landet.Efter fallstudien bedömdes tillgängligheten kunna förbättras inom flera områden. Tillgängligheten undersöktes utifrån tre av handikappförbundens fyra perspektiv på tillgänglighet; fysisk, kommunikativ, och informativ. Bristerna som hittades i reservaten fanns på grund av felaktig utformning eller dåligt underhåll. De flesta av bristerna kunde avhjälpas med enklare lösningar, men det som var felaktigt planerat eller utformat skulle vara svårt att åtgärda i efterhand. Från undersökningen av naturreservaten upptäcktes även att leder som enligt webbsidor skulle vara rullstolsanpassade hade varierande nivå av tillgänglighet. Ett tillgänglighetsanpassat naturreservat gynnar alla besökare, inte bara personer med funktionsnedsättning. Det blir bekvämare att vistas i och möjliggör exempelvis vistelse med barnvagn. Ett område kan inte göras tillgängligt för alla, men kan alltid göras tillgängligt för fler besökare.

I Jönköping har problemet med översvämningar, erosion och materialtransport varit ett stort problem i Strömsbergsbäcken i Jönköpings kommun. Detta har tillviss del orsakats av ett ökat dagvattenutsläpp i bäcken, vilket skapar kraftigaflödestoppar då den ursprungliga fåran inte är ”dimensionerad” för den ökadevattenmängden. Syftet med arbetet är att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö med högt dagvattenutsläpp. Målet med arbetet är i sin tur att framställa underlag för hur ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö kan genomföras och att rapporten skall kunna ge värdefull kunskap till liknande sammanhang. För attuppfylla målet har följande tre frågeställningar utformats som utgör en väsentligdel av arbetet:

• Hur kan belastningen på det allmänna dagvattennätet minskas?
• Hur kan föroreningsföljderna av dagvattenavrinning i stadsmiljö minskas?
• Vilka åtgärder är lämpliga för att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i  Strömsbergsbäcken?

Metoderna som använts för att besvara frågeställningarna är litteraturstudie, dokumentanalys och fallstudie. Resultaten visar på att vattenflödena från fyra av nio upptagningsområden som har sitt utlopp i Strömsbergsbäcken bör genomgå någon form av åtgärd som bromsar eller minskar dagvattenflödena innan det återgår till den naturliga vattencykeln. Dagvattenflödet kan minskas genom att anlägga åtgärder i området innan vattnet når vattendraget. Flödena kan också minskas genom åtgärder i anslutning tillbäcken, vid de utloppen där de största flödena förekommer. En väsentlig lösning för Strömsbergsbäcken är t.ex. att bygga om den befintliga branddammen, som ligger intill ett av utloppen, till en fördröjningsdamm för att bromsa en del av flödena i bäcken.

Samhället står inför stora förändringar. Med idéer från människans tankekraft som en av de drivande faktorerna till ekonomin bör skolan vara av sådan karaktär att elever blir förberedda för det samhälle de ställs inför. För att lära sig eget kreativt tänkande bör lärmiljön vara flexibel och uppmuntra elever att vara aktiva under lektionen. Studien har genomförts i samarbete med Liljewall Arkitekter. Studien vidareutvecklar en förstudie med titeln Verktyg för utformning av framtidens skolmiljöer, skapad av arkitekter från Liljewall. De har i förstudien tagit fram verktyg för att förbättra lärmiljöer och denna rapport vidareutvecklar verktyget ljus.

Arbetet syftar till att skapa riktlinjer för att utforma lärmiljöer utifrån faktorn ljus och därmed förbättra ljussättningen samt ge rätt ljus för rätt typ av inlärning. I form av en fallstudie av enfallsdesign med flera analysnivåer studeras dagsljus, artificiellt ljus samt utformning i lärmiljöer. De datainsamlingstekniker som har använts är litteraturstudie, dokumentstudie samt observationer. Objektet för studien är en grundskola i sydvästra Sverige med verksamhet för årskurs F-6. Studien har genomförts med hjälp av tre frågeställningar; ”Vilka typer av aktiviteter i en lärmiljö bör ljus anpassas efter?”, ”Vilken påverkan har ljus på lärmiljöer baserat på förekommande aktiviteter?” och ”På vilka sätt kan ljus användas för att främja olika aktiviteter och förbättra utformningen av lärmiljöer?”.

Resultatet visar att det finns kopplingar mellan den simulerade dagsljustillgången och den upplevda ljusmiljön. Det visar även kopplingar mellan teorier om lärmiljön från litteraturstudien och den verkliga lärmiljön som har studerats genom observationer och dokumentstudie. Däremot finns det brister i funktionell och flexibel belysning för de aktiviteter som förekommer i klassrummen.

Riktlinjer för hur ljusmiljö och utformning bör utföras för att skapa en god lärmiljö hr tagits fram baserat på de vanligast förekommande aktiviteterna samt ljusets påverkan på lärmiljön. Med riktlinjerna har tre designförslag som skapar anpassade ljusmiljöer utefter de krav som ställs på aktiviteten som genomförs under lektionen.

Detta examensarbete undersöker hur belysningen vid receptionsdiskar faktiskt serut och hur personalen som arbetar där upplever den. Syftet med examensarbetetär att identifiera om det finns anledning att förändra de riktlinjer och rekommendationersom ställs på belysning på och omkring receptionsdiskar.

På hotellen idag är oftast miljöerna dämpade och varierande då hotellens syfte äratt skapa en upplevelse för gästerna. Det har väckt ett intresse hos oss att undersökareceptionsdisken som är en viktig plats på hotellen. Vi har jämfört ”Ljus ochRums” rekommendationer (SIS, 2011) med faktiskt uppmätta ljusnivåer i fyra receptionsdiskaroch personalens upplevelse av hur det påverkar hur de kan utförasina dagliga arbetsuppgifter.

De metoder vi har använt är ljusmätning, jämnhetsberäkning, visuell analys ochenkätundersökning. Ljusmätningarna utfördes på fyra olika hotell i Göteborg.Frågeformuläret vände sig till personalen på hotellen och handlade om deras upplevelseav ljuset på och omkring receptionsdisken. För att få en uppfattning ochövergripande förståelse utfördes en visuell analys på hotellen.

Majoritet av personalen anser att belysningen var tillräcklig för att utföra sina arbetsuppgifter.Det är tydligt att ljuset uppfattas olika på de fyra receptionsdiskarnaberoende på hur hotellet är utformat och designat.

Provrummet är en viktig del i en klädbutik, det är ofta där kunden beslutar om plagget ska köpas eller inte. Det är därför viktigt att kunden kan känna sig trygg och bekväm vid klädprovningen. Ett typiskt provrum i Sverige idag har endast en ljuspunkt som belyser kunden antingen rakt framifrån eller ovanifrån. I denna studie undersöks tänkbara belysningslösningar som tar hänsyn till kundens upplevelse i provrummet.

Studiens syfte var att öka förståelsen för hur viktigt det är med en god belysning i provrum, för att kunden ska få en bra upplevelse och att kläderna, kroppens form och anletsdrag ska framhävas på ett naturligt sätt. Frågeställningen innefattade därför hur belysningen kan påverka kundens upplevelse av klädprovningen och hur upplevelsen av kroppens form, anletsdrag och kläderna förändras i olika belysningslösningar.

För att besvara dessa frågor gjordes observationer i olika klädbutiker, därefter genomfördes en experimentell studie som delades in i två delar. Första delen var en praktiskt prövande del där olika ljusriktningar testades på en skyltdocka. Denna resulterade i tre belysningslösningar att gå vidare med. Andra delen var en fullskalestudie där ett provrum byggdes upp med de tre olika belysningslösningar som sedan 15 stycken personer fick studera med hjälp av ett frågeformulär.

Resultatet visar på vikten av att belysningen skapar naturliga skuggor och kontraster på kropp och ansikte, och att det är viktigt att tänka på hur ljuset faller, samt att belysningen inte är bländande. Detta görs genom välplacerade eller avskärmade armaturer och med flera olika ljusriktningar. Studien visar att belysningen i provrum bör anpassas efter typ av kläder och kundgrupp.

Syfte: Återkommande fel och problem i byggprojekt är idag vanligt förekommande. Erfarenhetsåterföring är något som företag kan dra stor nytta av, då ett arbete inom ämnet kan reducera onödiga kostnader samt öka ett företags konkurrenskraftighet på marknaden. Rapporten studerar ett konsultföretags arbetssätt med erfarenhetsåterföring och vid slutfört arbete dras en slutsats om svårigheter samt förbättringsmöjligheter kring ämnet.

Metod: Den valda forskningsstrategin är i form av en fallstudie gentemot konsultföretaget. Intervjuer utförs med hjälp av företagets tjänstemän på konstruktion- och arkitektavdelningen. Dessutom upprättas en dokumentanalys på fallföretaget och en litteraturstudie kring ämnet erfarenhetsåterföring.

Resultat: Studien visar att företaget har verktyg för ett arbetssätt gentemot erfarenhetsåterföring. Dock har med otydliga krav ifrån ledningen att kontinuerligt arbeta med erfarenhetsåterföring har resulterat i att det inte sker till en stor utsträckning. Studien visar att bland annat att tidsbrist och bristande ansvarsområden har resulterats i att erfarenhetsåterföring inte är högt prioriterat. Mycket av den kunskapsdelningen som sker idag sker under spontana tillfällen under fikaraster och liknande.

Analys: Analysen visar att erfarenhetsåterföring är en viktig del för ett företags utveckling. Genom att ta vara på kunskaper kan både tid och pengar sparas in genom att inte uppfinna hjulet på nytt. Det kan också öka kvalitén på produkten. De hinder som står i vägen för ett effektivt användande av erfarenhetsåterföring handlar bland annat om att medarbetare saknar incitament, främst tid till att genomföra erfarenhetsåterföring. Studien har visat att intresset finns där men genom otydlighet har erfarenhetsåterföring fallit mellan stolarna. Genom att fördela ansvaret, implementera erfarenhetsåterföring som en given del i arbetsprocessen och ställa tydliga krav på vad som förväntas av medarbetarna kan kunskapsdelning bli framgångsfaktor för ett företag.

Diskussion: Rapporten har visat att arbetet med erfarenhetsåterföring kan vara väldigt varierande beroende på vem som är uppdragsledare för projektet. Det är många gånger upp till personen i sig i vilken utsträckning som erfarenhetsåterföring ska ske, vilket kan leda till att det fungerar väldigt olika från grupp till grupp men också från kontor till kontor. En annan diskussionsfråga är hur vida pandemin har påverkat erfarenhetsåterföring. Idag arbetar flera hemifrån vilket har gjort att arbetsstrukturen har förändrats och kanske inte hunnit anpassa sig till det nya rutinerna.

Människan är utvecklad under dagsljusets dynamiska variation avfärgtemperatur, riktning och intensitet. Variationen påverkar våra känslor och prestation positivt. Problemet idag är att vi vistas ca 90% av dagen inomhus och att den artificiella belysningen inomhus oftasaknarvariation. Med varierande färgat ljus kan en ombytlig och stimulerande miljö skapas för att förbättra framtida belysningsmiljöer. Denna studie har undersökt hur brukarens motivation, välmående och koncentration påverkas av varierande färgad vertikalbelysning. En miljö som snabbt skulle bli enformig och understimulerande kan istället få en intressant variation som gör den brukbar en längre tid med denna belysningslösning, utan att motivationen eller välmåendet avtar. Belysningslösningen är ämnad att användas i perioder och fungera som en ”boost”.

Experimentet var uppdelat i två behandlingar, en med arbetsbelysning utformad efter svensk belysningsstandard utan något vertikalljus och en där den färgskiftande vertikalbelysningen var adderad till arbetsbelysningen. Behandlingarna utfördes i en simulerad kontorsmiljö på Jönköpings Tekniska Högskola. Behandlingen med varierande färgad vertikalbelysningen skiftade långsamt i ljusfärger genom hela det synliga färgspektrumet på rummets vertikala ytor, detta för att skapa en variation i rummet. Under experimentets gång fick försökspersonerna besvara enkäter och genomföra koncentrationstest för att se hur det färgskiftande ljuset påverkade välbefinnandet och den kognitiva förmågan.

Resultatet visade att det färgskiftande vertikalljuset hade positiv inverkan på motivation och välmående, effekten uteblev dock på koncentrationen hos försökspersonerna. Den positiva effekten som skedde var när ordningsföljden av behandlingarna började med det färgskiftande vertikalljuset adderat till arbetsbelysningen och avslutades med behandlingen som endast bestod avarbetsbelysningen. Slutsatsen är att varierande färgad vertikalbelysning kan öka motivationen och välmåendet om det appliceras på rätt sätt, utan att påverka koncentrationen negativt.

Den simulerade kontorsmiljön saknade fönster, vid upp skalning av eventuell vidare forskning skulle en verklig kontorsmiljö med fönster vara att preferera. Att undersöka vidare om det är själva variationen av ljusets färger eller de enskilda färgerna på ljuset som skapar effekten hos brukarna ses också relevant, då denna studien inte behandlade det specifikt.

Sammanfattning

Syfte: Detta arbete behandlar Internet of Things eller IoT inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. IoT handlar bl.a. om “smarta” byggnadskomponenter som kan meddela när de går sönder samt att man kan styra dessa på avstånd. Det finns många tidigare undersökningar kring hur man kan använda IoT i byggnader men inte särskilt många undersökningar på hur detta kan användas inom just drift och underhållsarbetet med fastigheter. Därför är målet med detta arbete att utreda möjligheterna till användning av Internet of Things inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. Som i sin tur bryts ner i frågeställningarna: (1) Vilka användningsområden finns det för Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (2) Vilka besparingar i form av arbetstid skulle man kunna åstadkomma genom att tillämpa Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (3) Hur ser inställningen ut för tillämpning av Internet of Things i förvaltningsbranschen?

Metod: Huvudstrategin för detta arbete är en Fallstudie på Fastighetsavdelningen, Jönköpings kommun. Tillvägagångssättet består av intervjuer med IoT-konsulter och med anställda på fastighetsavdelningen, dokumentanalys av enhetstider för olika arbetsuppgifter för drifttekniker i Jönköpings kommun samt litteraturstudie.

Resultat: Den första frågeställningen besvaras att det mesta är möjligt med IoT då det finns en enorm mängd olika sensorer och det produceras ständigt nya sensortyper. Man kan även skräddarsy IoT-lösningar vilket bidrar till flexibiliteten i systemen. Det som sätter gränser för IoT i dagsläget är ekonomin samt att hitta värde i insamlade data.

Frågeställning två visar att besparingsmöjligheter finns. Beräkningar är baserade på attityder hos respondenterna och vad de anser är rimliga besparingspotential. Detta resulterar i en besparing på ca 13 000 arbetstimmar/år av 30 000 arbetstimmar/år vilket är lika med 40 %.

Den tredje frågeställningen ger resultatet att inställningen för att implementera IoT till arbetsuppgifter är överlag positiv hos både anställda på fastighetsavdelningen och IoT-konsulter. Av de olika yrkeskategorierna är det intressant att nämna att störst intresse ligger hos förvaltare och underhållsingenjörer och minst hos drifttekniker.

Konsekvenser: Slutsatser dras att IoT kan effektivisera arbetet med drift och underhåll i förvaltningsskedet. Man kan komma att spara in mycket arbetstid genom att använda IoT. Eftersom intresse finns hos avdelningen borde man undersöka vidare vilka kostnader systemet kan komma att kosta om man skulle börja utrusta fastigheterna med sensorer etc. Vid en eventuell implementering kan Jönköpings kommun bli en förebild för andra förvaltare och hamna i framkant i teknikutvecklingen.

Begränsningar: Avgränsningarna i detta arbete är kostnader för IoT-produkter och hur systemen i detalj är uppbyggda. De arbetsuppgifter som undersöks i detta arbete är tillsynsuppgifter.

Syfte: I Sverige återfinns områden som är förorenade och i behov av efterbehandling, dock har marksaneringsprocesser en negativ sekundär påverkan på klimatet. Det finns olika markasaneringsmetoder att tillämpa varav schakt och deponering är den mest frekvent använda. Emellertid innebär metoden höga utsläpp av koldioxid. Tillämpning av alternativa åtgärder, såsom biologiska marksaneringsmetoder, kan bidra till lägre koldioxidutsläpp. Vid val av saneringsmetod integreras hållbarhet alltmer, men de flesta besluten baseras ändå på andra faktorer. Psykologiska, sociala och institutionella hinder anses ha motverkat antagandet av ett hållbart beteende. Därför kan fortsatt forskning om intressenters inställning främja implementering av ett sådant beteende. Målet med arbetet är att presentera förbättringsförslag på hur klimatpåverkan kan minskas vid marksaneringsprojekt.

Metod: Arbetet utfördes i form av en kvalitativ kartläggning. Insamling av empiri skedde i verbal form genom datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervju. Ur en tillgänglig grupp valdes sex stycken respondenter som representerar betydande intressenter vid marksaneringsprojekt. Intressenterna var privat- och offentlig beställare, entreprenör, konsult samt tillsynsmyndigheter. Dokument som analyserades var rapporter från Naturvårdsverket som behandlar efterbehandling av förorenade områden i Sverige. 

Resultat: Studien indikerar att biologiska marksaneringsmetoder har lägre klimat-påverkan än schakt och deponering. Vidare framgick att de främsta faktorerna vid val av marksaneringsmetod var typ av förorening, saneringstid och när föroreningen upptäcks i projekt. Med denna bakgrund tillämpas biologiska åtgärder mer sällan än schakt och deponering. Emellertid presenterar studien förbättringsförslag till hur tillämpning av biologiska alternativ kan främjas, bland annat behövs fler referensobjekt där biologiska marksaneringsmetoder tillämpats. 

Konsekvenser: En slutsats från studien är att gällande regelverk bör förändras för att försvåra deponering och underlätta återanvändning av förorenade massor samt bör avgifterna för deponering höjas. Dessutom behöver fler referensobjekt genereras i Sverige som påvisar att biologiska marksaneringsmetoder uppnår godkända föroreningshalter. Vidare bör intressenterna vid marksaneringsprojekt samarbeta mer, även över nationella gränser, för att tillsammans våga tillämpa biologiska mark-saneringsmetoder. 

Begränsningar: Resultatet är endast giltigt för biologiska marksaneringsmetoder samt schakt och deponering av organiska föroreningar i mark. Studien inkluderar få respondenter ur en geografiskt begränsad tillgänglig grupp, vilket gör att resultatet inte med säkerhet kan generaliseras. Därmed bör studien betraktas som utforskande och resultatet därefter.

Machine strength grading of sawn timber is a sawmill process in which density, modulus of elasticity (MOE) and bending or tensile strength are predicted such that the timber can be assigned to strength classes. The predictions of these properties are performed using one or several so-called indicating properties (IPs), which represent a board property, or combination of board properties, measured non-destructively. A limitation of today’s strength grading is that the IPs applied in the industry for prediction of strength, in general, are based on rather weak statistical relationships between IPs and strength properties, which in turn results in poor material utilisation. It is well known that the strength of sawn timber is associated with the presence of knots and their surrounding fibre disorientations. Local fibre direction at surfaces of softwood can be determined by means of the light scattering that occur when a wood surface is illuminated by a dot-laser, i.e. by application of the so-called tracheid effect. Lately, IPs based on such measurements have been developed, and some of the suggested IPs have a strong statistical relationship to bending strength. The purposes of the research presented in this thesis are to contribute with knowledge of possibilities and limitations of the tracheid effect and of data of fibre directions in the vicinity of knots, to evaluate if information of fibre directions at surfaces of Norway spruce sawn timber can be used to achieve a better material utilisation of glulam lamellae and finger-jointed timber, and to provide insight regarding the grading regulations in Europe. Results presented herein show that knots and fibre direction within the interior of boards can be modelled on the basis of data obtained by means of the tracheid effect, but also that a previously proposed method to determine out-of-plane fibre angles gives poor accuracy. As regards grading of glulam lamellae, an IP based on fibre directions and dynamic MOE is proposed for prediction of tensile strength. The latter is used when grading glulam lamellae. Application of the proposed IP resulted in substantially increased yield in strength classes. It is also shown that this IP is applicable for boards with sawn as well as with planed surface finish. Regarding current regulations for machine strength grading in Europe, results indicate that grading based on global board properties give higher yield than what is appropriate.

This paper addresses laser scanning and utilization of the tracheid effect for determination of local fibre orientation, which is decisive for strength and stiffness of timber. A newly developed laboratory laser scanner that can be used for high resolution and high precision scanning of wood surfaces is used for in-depth assessment of a single Norway spruce specimen that contains a knot. It is assumed that the specimen has a plane of symmetry, through the knot, and by splitting the specimen in two parts it is possible to determine fibre orientation on orthogonal planes. Hence, by relying on the assumption of symmetry, the fibre orientation in 3D space can also be determined. The results are used to evaluate the possibility of utilizing the tracheid effect for determination of the out-of-plane fibre angle of an investigated surface. Furthermore, the results are used for verification of a theoretical fibre orientation model that has often been used by researchers.

Ongoing research concerns the possibility of determining the 3D orientation of wood fibres within the entire volume of a wooden board using surface information from laser scanning. Previous research, Olsson and Oscarsson [1], has shown that the fibre orientation of side boards can be determined on the basis of such information. The present research is extended to also comprise boards cut from the centre of the log and a first step in this work is to establish 3D models of knots in boards on the basis of information from dot laser scanning of surfaces.

In comparison with other approaches aiming at 3D models of knots and wood fibre orientation, e.g. Guindos and Guaita[2] and Hackspiel et al. [3], the present model relies to a larger extent on the actual fibre orientation measured on each individual board, rather than on general assumption and mathematical models of typical fibre orientation alone.  

The fact that all data needed for the model can be sampled in sawmill production speed means that developed models could be used as a basis for advanced strength grading methods, for grading with respect to shape stability and for other purposes of industrial interest.

The presence of wood irregularities such as knots are decisive for the mechanical properties of sawn timber, and efficient utilisation of timber requires methods by which grade determining properties can be predicted with high accuracy. In the glulam and sawmilling industries today, there is a potential and a need for more accurate prediction methods. This paper concerns the performance of a set of indicating properties calculated by means of data from surface laser scanning, dynamic excitation and X-ray scanning, the latter used to obtain boards’ average density. A total number of 967 boards of Norway spruce originating from Finland, Norway and Sweden were used to determine statistical relationships between the indicating properties and the grade determining properties used to grade sawn timber into T-classes. Results show that the indicating properties give coefficients of determination to tensile strength as high as 0.70. Furthermore, results also show that laser scanning of boards with sawn surface finish give basis for almost as accurate grading as what scanning of planed boards do. The results imply that more accurate grading of timber into T-classes is possible by application of a new set of indicating properties. This paper is part one of a series of two papers. In the second paper, two models to derive settings and calculate yield in different strength classes using the indicating properties presented herein are compared and discussed.

In Europe, strength classes for structural timber and glulam lamellae are defined by minimum requirements of characteristic values of the grade determining properties (GDPs). To fulfill these minimum requirements of characteristic values in the daily production at sawmills, indicating properties (IPs) to GDPs are calculated for each board and based on predetermined limits of the IPs (settings) boards are assigned to the graded class, or rejected. The aims of this paper is to address and discuss two different grading procedures/models that can be applied when settings for IPs that reflects a local board property are derived and to show how the yield in different T-classes depend on the model applied. It is not always that a board’s weakest cross-section is evaluated in a destructive test. An IP representing a local board property can therefore be determined either as the lowest property of the tested part of the board or as the lowest property along the whole board when applied to derive settings. Results presented in this paper show that too low settings and too large yields are obtained when the latter IP is employed. Similarly, IPs reflecting a global board property, like axial dynamic MOE, also give too low settings and too high yield in strength classes. This paper is the second and closing part of a series of two paper on prediction of GDPs and procedures for grading sawn timber into T-classes.

Most machine strength grading methods of today result in limited grading accuracy and poor yield in higher strength classes. A new and more accurate grading method utilizing laser scanning technique to determine the in-plane fibre directions on board surfaces was recently approved for the European market. In this, however, no consideration is taken to the out-of-plane direction of the fibres. A first step towards scanning-based 3D models of the fibre orientation is the establishment of 3D knot models. In this investigation laser scanning was used to identify knot surfaces on longitudinal board surfaces. By means of developed algorithms knot surfaces that belonged to the same physical knot visible on different sides of the board were identified. All knots with surface areas larger than 100 mm² were correctly identified and modeled in 3D. This is a promising starting point for further development of the new grading method based on laser scanning.

Genom livet ställer människan olika krav på sin bostad. Kraven beror på människans livssituation, livsstil och ålder. Beroende på var i livet människan befinner sig bor denna på olika platser, ofta i områden med andra människor som befinner sig i samma skede av livet. I Sverige har denna uppdelning alltid funnits och i vissa perioder varit större än i andra. För att minimera denna uppdelning krävs åtgärder som för människor från olika skeden i livet samman. Genom att erbjuda människor en bostad som passar just dem i ett område med en hög differentieringsgrad, förs människor från olika skeden samman. Detta avserdifferentiering gällande lägenheter, bostadshus, butiker, arbetsplatser och servicefunktioner. Att samla lägenheter som passar olika konsumentgrupper i ett och samma kvarter leder till en högre grad av förståelse mellan människor i olika livssituationer och sammanför generationer. När kvarteret också förses medarbetsplatser, butiker, café och restaurang samt andra servicefunktioner skapas ett stadsliv som kan liknas vid det som fanns i Sverige innan 1950-talet. Ett samhälle där arbete, affärer och service var viktigt att ha i närheten av bostaden. Detta innebär ökad rörelse och ett rikare stadsliv.

Thermal comfort is one of the most important ergonomic aspects of building occupancy. In this research, laboratory experiments are performed in a climatic chamber and described in detail. Experiments are carried out under two scenarios: with two different college students cohorts and with five different but comparable experimental conditions in each cohort. Three hundred twenty‐two individual assessments under specific controlled thermal environment conditions are collected. The actual thermal sensation assessments obtained in the experiments are compared to the results obtained by a predicted mean vote (PMV) model. The correlation analysis shows that statistically significant differences are meaningful between the spring‐summer and the autumn‐winter experiments but not between genders. This paper discusses the plausible factors contributing to the different correlations experienced in the autumn‐winter and spring‐summer experiments. A correction factor between PMV according to Fanger's comfort equation and the actual thermal sensation values reported by the participants is also sought with a focus on the seasonal effects. The predicted results are in good agreement with the experimental results. This allows for further considerations about the influence of the season on the initial thermal sensations experienced by young adults.

Detta examensarbete gjordes i samarbete med Riksbyggen där träffsäkerheten hos energiberäkningar i Miljöbyggnad studerades. Beräkningarna för den kommande energianvändningen jämfördes med mätningarna när byggnaden är i bruk. Vi ställde oss frågan om betygen i Miljöbyggnad påverkades av en avvikande energianvändning.Syftet med studien var att ge en bredare kunskap om miljöcertifierade byggnaders verkliga och förväntade energianvändning. Detta gjordes genom att identifiera och statistiskt säkerställa differenser mellan beräknad och uppmätt uppvärmnings-, varmvattens- och fastighetsenergi. Metoden som användes var en kartläggning av sekundärdata ur dokumentation från certifieringsprocessen för 116 stycken byggnader. Avvikande indikatorbetygs påverkan på områdes- och byggnadsbetyget i Miljöbyggnad undersöktes.Studien visade att det är svårt att beräkna - hälften av objekten hade en differens på mer än 10% och den årliga energianvändningen ökade i genomsnitt med 3,7 kWh/m2. Störst avvikelse hade uppvärmningsenergin med 9,7 kWh/m2, med sänkta indikatorbetyg till följd. En fjärdedel av dessa hade en vanskligt liten marginal till betygsgränsen.38% av flerbostadshusen hade ett förändrat betyg hos indikatorn för energianvändning, varav 4% fick ett bättre betyg medan 34% fick ett sämre betyg. En tredjedel av de med försämrade betyg fick sänkta områdesbetyg för energi, men behöll trots det byggnadsbetyget i Miljöbyggnad. Lagstiftande krav på minskad energianvändning fick delvis önskad effekt, samtidigt som differensen mellan beräkning och mätning ökade. Revideringar av indikatorbetyg tyder på att installationssystemen för ventilation och uppvärmningsenergin inte var korrekt intrimmade och behöver följas upp. I vilken omfattning man avsiktligt eller oavsiktligt frångått de ursprungliga planerna under byggprocessen lämnas till mer djupgående studier att ta reda på.

Purpose: At the beginning of the 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. Over time the housing deficiency developed into a political issue and resulted in the million-program. One million homes would be built during 1965-1974. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate which measures can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in improving a sustainable housing environment in a millionprogram area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the author a perception of the area. A literature study has been done to support the investigation and to receive information to create a foundation for the study. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and has a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only one million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again.

Purpose: This is a report about urban planning and specifically on passages with lost spaces. The report aims to analyze and evaluate a walking-/cycling-/exercise-path in the middle of Jönköping from an attractiveness perspective. The area should be able to provide inspiration and guidance in the renovation and development of other similar routes around Sweden. The aim of the report is to create a proposal on how the existing path in Jönköping can be improved, by adding a new attractive function to it and.

Method: The methods chosen for this study is a combination of interviews, observations, literature studies and document analysis. Interviews have been conducted together with the public to get a picture of how the path is being used today, but also with experts within the subject to gain a broader knowledge on how a path should be formed. The observations were made by counting the numbers of people using the path to support the document analysis. The literature study was the most basic of the report and resulted in a broad knowledge of the important parts of the path and what to consider when designing a walking-/cycling-/exercise-path.

Findings: The study resulted in creating a detail in the form of a wooden deck to improve and increase the social function of the path. As the path is close to Jönköping University and has a fantastic view over the lake, more seating areas were created and a more protected environment against the busy road that runs along the entire route. A clear separation and division between different speeds has been considered and applied in the results. To make the place more appealing a variation of vegetation and lightning were also implemented to the path.

Implications: Through careful analysis from interviews, observations, literature study and document analysis, the report concludes with the preparation of a proposal on how the path can be designed for future use. The most basic conclusions of the study were:

• A clear and a good separation contributes to a more safe and secure environment. 

• Lighting is one of the most important aspects to think of when planning for a more safety place. 

• Having more functions can have an impact and create a more appealing and vibrant place.

Limitations: The report will not consider all the factors on how a path can be more attractive, but the work will focus on an attractive environment from three different perspectives, which is safety and security, aesthetics and functionality.The report's main research strategy will be qualitative but will also be combined with some quantitative approaches. Most of the authors' data will be collected through qualitative interviews with the people using the path but also interviews with educated urban planners and with architects and within the field. There is also a quantitative aspect in the data collection and the route will be analyzed based on observations and statistics from the municipality.

Syfte: Rödfyr är gruvavfall från förbränning av alunskiffer. Materialet finns i naturen på många platser i Västra Götaland. Fram till 80-talet användes rödfyren som utfyllnadsmaterial men numera är användningen begränsad då materialet lakar tungmetaller. Mängden avfall som går till deponi skall minskas. Möjligheten att deponera rödfyrsmassor är därmed begränsad då områden med rödfyrshögar skall bebyggas. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur rödfyrsmassor kan hanteras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Målet är att ge förslag på användningsområden och hanteringsmetoder för rödfyrsmassor för att bidra till bättre miljö och ekonomiska och förutsättningar. Genom att utreda vilka krav som ställs på användning av rödfyr, söktes svar på möjliga användningsområden och konstruktionslösningar för att minska lakningen. Denna studie är ett examensarbete som genomförts i samarbete med Skövde kommun.

Metod: Valda metoder för datainsamling är litteraturstudie, dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. I litteraturstudien studerades litteratur om avfall, rödfyr, och efterbehandlingsmetoder. I dokumentanalysen studerades miljöutredningar för rödfyr för att erhålla kunskap om lakningen. Intervjuerna gav information om tillståndsmyndigheternas arbete med rödfyr, och sakkunnigas förslag på hur rödfyr bör användas och hanteras.

Resultat: Studien visade att det finns andra användningsområden än deponi, samt att det finns metoder för att begränsa rödfyrens lakning. Det måste finnas kunskaper om hur rödfyrens spridning sker vid omröring och flytt. Att förhindra lakning kan uppnås genom att kapsla in rödfyren med hjälp av olika tätskikt. Detta innebär att rödfyren kan nyttjas som en resurs, ytor blir tillgängliga för exploatering, samt att rödfyren inte är tillgänglig för människor, och att lakningen till grundvattnet minskas.

Konsekvenser: Rödfyr kan användas som utfyllnadsmaterial vid mindre känslig markanvändning, såsom industriområden och vägar. Detta är under förutsättning att övertäckning av massorna sker för att undvika lakning. Asfaltsytor, i kombination med ett tätskikt på ovansida, samt vertikala sidor, begränsar lakningen avsevärt. Överytan kan då utnyttjas för exploatering. Transportsträckan är ofta ekonomiskt avgörande för om rödfyren kan flyttas eller inte. Om rödfyren kan nyttjas för utfyllnadsändamål minskar kostnaden för inköp av material, och nya uttag av massor belastar inte miljön.

Begränsningar: Den rödfyr som studerats är den som finns i Skövde Kommun. Studien bör dock kunna tillämpas på övriga länet. En begränsning är att intervjustudien inte genomfördes så omfattande. Ytterligare hade genomförande av skaktester i studien kunnat bidra med kunskap. På grund av den tid som krävs för detta var det ej möjligt. Dock erhölls bekräftande svar från de olika metoderna, och slutsatser kunde därmed trianguleras.

The paper is a thesis made by three students in the engineering program at Jönköping School of engineering. The thesis was overseen by the urban planning office and features data from Jönköping County.The purpose of the thesis is to improve future central districts by improvement of work methods. The aim of this thesis is, through an evaluation of process mapping, develop a model for systematical work methods with better experience feedback in the urban planning. The following three questions have been answered: How is the process mapping of the urban planning in Jönköping County built today and how did it affect the current district Kålgården? How can the urban planning of Jönköping improve with a more systematical work method with better experience feedback? How can critics elaborate the developed method to make it enough stable and in general applicable method to enforce on future districts?Literature studies and interviews were made to review the work methods of the office of urban planning as well as how their experience feedback works. Currently, systematical experience feedback and the communication between the departments and other operators is defective in Jönköping County.A case study was made because there is doubt about the success of Kålgården through the aspect of urban planning. The result of the case study shows that Kålgården was meant to be a link between two existing districts, which is correct. Studies of old local plans shows that there was a beneficial alternative for the landlords which was created by Jönköping County. The landlords took advantage of the technicality and prioritized their building processes for their own profit.The thesis contains elaborated proposals to improve established problems in the work methods. One of the solutions could be to arrange a steering group for every big project. The steering group would contain one member from different departments of the urban planning and one of the members will be given a main responsibility. This will shorten the information and decision paths. Another proposal is to adopt a town architect, for a more hierarchal point of view, with more direct decisions in the office of urban planning in Jönköping County.A process map has been created where the different proposals are included. It has been reviewed by key figures in Jönköping County and they think that it is stable enough to be applied in urban planning of other counties. There is an activity in the process map where the steering group evaluates the district after approved building permits and after a few years when the district has “grown in” to the city.

Introduktion – Projektets syfte är att undersöka hur man framhäver trädets form med hjälp av armaturplacering, intensitet och färgtemperatur samt hur belysningen anpassas efter olika trädarter och trädtyper. Metod – Denna kvalitativa undersökning har genomförts genom intervjuer och kvasi-experiment av personer som arbetar eller studerar inom belysningsbranschen. Resultat – Mycket handlar om den kringliggande miljön. Hur mycket ljus eller mörker som finns runt om påverkar därför hur vi upplever ljuset. Det är viktigt att ta hänsyn till den kringliggande miljön och se till att varken belysa för mycket eller för lite. Att arbeta med färgtemperaturer som ligger nära ytfärgen är ett bra sätt att förstärka materialet. Att noggrant planera ljus förstärker växternas material och gör att man uppskattar naturen runt omkring. Utifrån svaren från enkäten dras slutsatsen att alla upplever skillnad på upplevd volym med hjälp av en kombination av färgtemperaturer. Analys – Om upplevelsen blir större eller mindre med varmt respektive kallt ljus var det delade meningar om. En intervjuad person upplevde att en kall färgtemperatur ökade den upplevda volymen, en annan sa att en varm färgtemperatur skulle öka den upplevda volymen. Man kunde se att med en kall färgtemperatur ökade den upplevda volymen och skapade mer liv i trädet. Majoriteten tror att trädets volym kan förändras med hjälp av färgtemperaturer. Diskussion – Efter att ha utfört både kvasi-experiment och intervjuer kan man se att alla människor upplever ljus olika. En person vill ha mer ljus medan en annan vill ha mindre ljus på exakt samma träd. Något som också har noterats är att de personer som intervjuades hade fler liknande åsikter kring hur träd bör belysas jämfört med de respondenter som svarade på enkäten vid experimenttillfället. Åsikterna var mer splittrade bland studenterna. Mycket handlar om den kringliggande miljön, hur mycket ljus eller mörker som finns runt om då detta påverkar hur vi upplever ljuset. Det är viktigt att ta hänsyn till den kringliggande miljön och se till att varken belysa för mycket eller för lite.

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer:

1. Vad innebär självförvaltning?
2. I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset?
3. Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna?

Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning.

Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra. Detta är dock endast möjligt vid ett ömsesidigt samarbete där hyresvärden frivilligt överlåter underhållsansvaret till hyresgästerna, som i sin tur är villiga att åta sig ansvaret. Utöver de psykologiska aspekter som finns kan även lagar försvåra utveckling och expansion av självförvaltningsprojekt.

Under intervjuer med fastighetsförvaltare presenterades förslag på underhållsarbeten som studenter skulle kunna överta, med resultatet att en övervägande del av uppgifterna kunde överlåtas om alla förvaltares svar sammanställdes. Vidare gjordes en enkätundersökning som representerar 232 tillfrågade personer och utgörs av lika delar studenter vid högskola och universitet som gymnasister. En uppdelning mellan kön, hemmiljö och boende gjordes för att se om några skillnader förelåg mellan urvalsgrupperna.

Förvaltare har en delvis negativ inställning till idén om självförvaltning, eftersom de har ett lägre förtroende för hur ansvarstagande studenterna är. Enligt enkätresultatet har gymnasister en bättre inställning till självförvaltning än studenterna. Det som är genomgående är att gymnasister generellt har ett större intresse för samtliga frågeställningar i enkäten och det som avviker mest är deras förhållning till ansvar och inflytande, som sågs som dubbelt så viktigt hos gymnasisterna än hos studenterna.

Vår rekommendation är att utföra en testomgång med enbart deltagare som börjar högskola eller universitet direkt efter gymnasiet, eftersom det är vår tro att de inte ännu är påverkade av rådande bostadsmarknad och har ett större intresse för självförvaltning än studenterna.

Introduktion - Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om färgat ljus haren påverkan på högskolestudenters känsloupplevelser på kort sikt. Sinnesstämningarnastress och lugn undersöktes specifikt, men även övriga känslor var inkluderade. Studiens bakgrund grundar sig i den ökade stress som framför allt högskolestudenterupplever, och om färgat ljus kan bidra med en känsla av lugn.Metod – Experimentet utfördes genom att deltagarna satt i ett litet rum och utsattes föråtta nyanser av färgat ljus (stark och svag av röd, blå, grön och gul). Varje deltagareupplevde en slumpmässig sekvens av nyanserna, med ett vitt neutraliserande ljus mellanvarje nyans. Den valda datainsamlingsmetoden var intervjuer, som genomfördes idirekt anslutning till experimentet. Deltagarna fick uppge vilken nyans de upplevdesom mest stressande respektive mest lugnande, samt om de upplevde andra känslor tillövriga nyanser.

Resultat och Analys - Den insamlade datan visar att en stark röd färg är den somöverlägset flest upplevde som mest stressande. Det var flera av deltagarna somassocierade den röda färgen till ondska, hotfullhet och allvar, vilket enligt dem självavar anledningen till att de upplevde den som stressande. En del tyckte den varklaustrofobisk eller för intensiv. Angående den lugnaste färgen visar datan mer spriddaresultat, även om svag blå var den som flest sade var lugnast. Återigen varanledningarna ofta att deltagarna associerade färgen till något särskilt som gjorde demlugna. En del blev lugna för att ljusfärgen var mer behaglig eller mer lik det neutralaljuset.

Resten av den insamlade datan visar att deltagarna upplevde färgerna på väldigt olikasätt. Generellt sett säger svaren att de starka nyanserna upplevdes mer intensiva än desvaga, men vilket dem föredrog var olika.

Diskussion - Resultaten bekräftar en del tidigare forskning som skett med ljus ochfärger, och framför allt bekräftar den teorier om hur associationer spelar en stor roll ihur vi upplever färger. Associationer visade sig då spela stor roll då många av svarensom inkom tyder på att det var associationer till annat som orsakade känslorna, och inteljuset i sig. En del gjorde inte lika många associationer och kunde förklara att deföredrog det ena framför det andra på grund av hur ljuset förändrade rumsuppfattningeneller hur det betedde sig.  

The municipalities' vision of using City Information Modeling (CIM) and Digital Twins (DT) inurban planning, requires prerequisites in place. A prerequisite is BIM, which together with GIS can create CIM.BIM implementation for a municipality involves major challenges and one such challenge is the lack of BIMmodels for existing buildings and infrastructure. However, this study is limited to planned development inconnection with land allocation. BIM implementation for the land allocation process within a medium-sizedSwedish municipality involves many involved actors and thus the need for a mobilization of the involved actorsfrom an ANT-inspired perspective. The purpose of this study is therefore to analyze how an actor network canbe mobilized to implement BIM in the land allocation process. A case study method has been chosen in thisthesis, considering that a well-defined case is identified, and the approach enables a variety of data collectionmethods that have been inspired by the autoethnographic approach because the researcher belongs to the focalactor in the process.

Ljusföroreningar är ett problem som uppstår överallt där artificiell belysning finns men främst i städer. Ljusföroreningar kan kort beskrivas som det olämpliga användandet av ljus samt de oönskade konsekvenserna av belysning. Idag lever 99 procent av Europas befolkning under en ljusförorenad himmel. Ljusföroreningar har många negativa konsekvenser, bland annat påverkar de människors hälsa negativt. Även den biologiska mångfalden påverkas negativt. Utöver det slösar ljusföroreningar per definition på energi och även möjligheten att se en klar stjärnhimmel påverkas. Studien har undersökt hur kommuner arbetar med ljusföroreningar. Målet med studien var att ta reda på vilken aspekt av ljusföroreningar kommunerna fokuserar på och hur de arbetar med ljusföroreningar. Utöver det skulle studien också identifiera brister i arbetet och ge förslag på lösningar och förbättringar.

Metoderna som användes i denna studie var en dokumentanalys och semi strukturerade intervjuer. Dokumentanalysen undersökte kommunernas belysningsprogram dels för att ta reda på hur dom olika kommunerna arbetar med ljusföroreningar men också för att programmen skulle fungera som underlag för intervjufrågorna. I intervjuerna samlades mer detaljerad och djupgående kunskap in om prioriteringar, arbetsmetoder och brister. Intervjuerna och dokumentanalysen jämfördes sedan för att få fram pålitliga svar på frågeställningarna.

Studien visar att de medverkande kommunerna prioriterar människors hälsa och välbefinnande och den biologiska mångfalden högst medan energi och synlig stjärnhimmel prioriteras lägre. Kommunerna använder sig av många vetenskapligt belagda metoder för att minska ljusföroreningar som till exempel färgtemperatur, mörkerzoner och ljuskällans avskärmning. Det finns ändå metoder som kommunerna kunde arbeta mer med. Vissa brister gick att identifiera som till exempel brist på kunskap i branschen och brist i prioriteringar. Även konkreta lösningar kunde identifieras för vissa av problemen. Datan granskades tematiskt och relevanta citat ur både dokumentanalyserna och intervjuerna lades in i en tabell. Tabellen var uppdelad efter kategorier utefter frågeställningarna med subkategorier som möjliggjorde konkreta svar. Tabellen användes för att enkelt se samband dels mellan program och intervjuer men också mellan de olika kommunerna.

En överraskande insikt som studien gav var att många av kommunernas belysningsprogram var föråldrade eller inte användes alls. Vilket dels innebär en tydlig brist i arbetet med ljusföroreningar men också påverkade reliabiliteten i hela studien då det gjorde att dokumentanalysen inte kunde anses ge lika pålitliga svar som intervjuerna.

Studien undersöker den roll ljuset spelar för att skapa en trygg upplevelse i en kulturmiljö. Undersökningen genomförs i Tändsticksområdet som är ett före detta industriområde i Jönköping och har ett kulturhistoriskt värde. Målet med studien är att få kunskap om vilka regelverk som rör belysningen i Tändsticksområdet och vilka delar av regelverken som är viktigast gällande belysningen, ur ett trygghetsperspektiv. En fallstudie utfördes i Tändsticksområdet. Metoder i form av semistrukturerade intervjuer, trygghetsanalys med hjälp av en litteraturöversikt genomfördes. Intervjuerna genomfördes med fyra sakkunniga personer. Analyser utfördes i Tändsticksområdet vid ett flertal tillfällen. Resultatet visade att det viktigaste med arbete av belysning i kulturmiljöer är att belysningen ska passa in och framhäva det som redan finns där. I Tändsticksområdet är det kulturmiljölag (1988:950) som skyddar områdets kulturhistoriska värde. Vissa delar av belysningen i området kan bidra till en otrygg upplevelse då de bländar och ger obehag. För att ändra på belysningen i området måste förslaget tas upp via länsstyrelsen som kan diskutera och reagera på förslaget tillsammans med antikvariat.

Building Information Modelling (BIM) is claimed to transform the AEC industry, whereas current research has argued that diffusion of BIM use proceeds at a slower rate than the optimistic predictions. However, governmental initiatives where public clients in countries like Finland, Singapore, United Kingdom and Sweden start to require a Building Information Model as a part of the project delivery, are supposed to increase the pace of diffusion of BIM use. Today, larger contractor firms use BIM to a varying extent. But BIM use in mid-sized contractor firms, with 50 – 500 employees, which successfully can compete with larger contractors on projects up to 50 million Euros, is relatively unknown. The aim of the paper is to explore the current use and perceived challenges and driving forces of BIM-implementation among mid-sized contractors. The data used in this study is collected through a survey send to chief executive officers, or their closest sub-ordinates, of mid-sized construction firms in Sweden. The survey is based on a technology-, organization-, environment framework that is used in information systems research in order to study the use of inter-organizational information systems. The total population of firms in the survey is 136. The preliminary results presented in this paper are based on 31 answers (30 percent response rate). 58 percent of the respondents said that they have been involved in a project where BIM has been used in some way. The most commonly used application is visualization. The highest obstacles perceived are that partners are not using BIM, there is no demand from clients, and there is no internal demand in the company. For the two last obstacles there were significant differences between users and non-users. The most common perceived driving forces were that BIM is a means for following the technical development and BIM can give the company competitive advantages. Moreover, the results indicate that the main driver behind BIM-implementation is mainly determined by an individual’s subjective positive or negative evaluation of BIM, rather than by external pressure from clients and partners, or by internal capacity and knowledge to use BIM.

This report describes from start to finish how a new design and extension of the Gengras student union center at the University of Hartford was done. The report will be using a project that was made by me and explains how the whole project was planned by contacting S/L/A/M Collaborative Inc. all the way until the final outcome was presented for a final jury. It explains the whole chain process one should use when designing a building such as different analysis, precedent studies, concept development and how to approach the design project. New technologies, the feature of access and flexibility are the main influence words in the design that is being used as an example. These words can be found and felt throughout the whole building both in the façade drawings and in the plan solutions. The result was a building that is more organic and flexible in its forms and spaces than current architecture is today. A sort of architecture that comes more and more in which will shape the society in the future. My building also keeps a sense of the old façade to create a transition between the new and the old. The old and the new cooperation prove that the innovative design does not destroy the old building; it only enhances it and prepares it for the future.

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.

Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.

Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod. Tack vare det hittades nya och effektivare dimensioneringsprocesser.

Tekla och Robot är vanliga program på marknaden och användbara verktyg för konstruktörer och projektörer. Programmen kan vara till stor hjälp vid dimensionering av knutpunkter i stål.  Robot är till för avancerade beräkningar och klarar det mycket bra, men skulle kunna bli bättre genom ett större utbud av knutpunkter. Med Tekla kan man göra exakta ritningar på knutpunkten, men inställningarna av måtten är komplicerade att förstå.

Om konstruktören skulle börja använda programmet Robot vid dimensioneringen, görs en stor tidsbesparing, mindre informationsförluster, en minskad pappershantering samt prydligare underlag att lämna till projektören. Projektören gör sedan snabbt ritningar med hög kvalitet i Tekla och slutligen finns allt material till hands hos granskaren som får en bättre överblick.

Det är inte möjligt att överföra knutpunkter från Robot till Tekla, men om det ändå vore möjligt skulle mer tid sparas genom den effektivare processen.

Purpose: Despite many previous articles and tests on the subject “analysis methods for concrete slabs on ground subjected to concentrated loading” there is still uncertainty on which analysis method to use and if the results correspond to real failure loads. The purpose of this study has been to evaluate and compare different analysis methods for slabs on ground subjected to concentrated loading.Method: Initially literature studies was performed where different analysis methods were studied. Three methods were chosen based on different aspects. It was found that A. Losbergs (1961) method was mainly used in Sweden while other countries in Europe used Meyerhofs (1962) method. Rao & Singhs (1986) method has a similar approach compared to Meyerhofs but ads two different types of failure modes. Two peer re-viewed articles were also chosen from which secondary data could be retrieved. The articles described tests where concrete slabs were loaded until failure. The test condi-tions were used to perform calculations with the three analysis methods. A comparison was made between the test results and the results from calculations.Findings: It is concluded that there are some differences between Losbergs, Meyerhofs and Rao & Singhs analysis methods. Largely the three methods require the same input, they differ in selection of analysis solution, but despite a degree of variation of the calculation results the overall picture for the different loading cases are quite unified. For central loading all analysis methods result in a capacity lower than the test values, varying from 56% to 93% of the failure load. Concerning edge and corner cases the spread of results is even wider. Calculations for the reinforced slab results in a capacity higher than the test values while calculations for the plain concrete slab results in a capacity considerably lower than the test values.Implications: The results in this study indicates that the three analysis methods are applicable for internal loading. The spread of the results makes it difficult to estimate the margin to the actual failure load, but the safety factors according to Eurocode 2 should provide a safe failure margin. Regarding edge and corner cases it is more diffi-cult to draw conclusions due to the large spread of results. Further research and testing is needed.Limitations: The study is limited to three analysis methods and the results from two articles where two different concrete slabs were tested. Inclusion of additional analysis methods and articles with test results would expand the generalizability of the study. However due to the limitations of the extent of the study and disposable time this was not possible.Keywords: Meyerhof, Rao & Singh, Losberg, concrete slab on ground, concrete slab on grade, point load, concentrated load.

Syfte: För att kunna bygga långsiktigt behövs forskning angående vilken typ av boende som efterfrågas. Äldre forskning är baserad på den klassiska kärnfamiljen, något som inte är lika vanligt förkommande längre. När Sveriges befolkning blir fler och äldre blir de yngre lidande i form av utebliven bostad. Efterfrågan av boendekollektiv finns, en boendeform som skulle kunna passa yngre så väl som äldre.

Syftet med studien är att skapa ett underlag för hur boendekollektiv kan utformas och utvecklas. Rapporten har som mål att undersöka allmänhetens och branschens inställning till boendeformen, anledningar till att välja och bo i ett boendekollektiv samt hur stor efterfrågan det finns.

Metod: Ämnets relevans undersöktes genom att studera tidigare forskning. Rapportens valda metoder är enkät, intervju och komparativ metod. Enkäten utfördes som en webbenkät för allmänheten. Intervjuerna genomfördes tillsammans med tre företag med koppling till boendeformen. De två föregående metoderna jämförs mot varandra genom komparativ metod.

Resultat: Studien visar att synen på boendekollektiv är god och att boendet förmodligen kommer bli vanligare i framtiden. Det är framförallt unga som idag efterfrågar boendeformen men flera kan tänka sig att bo i boendekollektiv senare i livet. Den främsta anledningen till att bosätta sig i boendekollektiv är svår bostadsmarknad, ekonomiska fördelar och sociala fördelar. Om möjligheten att få välja sina medboende fanns skulle fler välja att bo i boendekollektiv. Boendets utformning är fördelaktigt om det är anpassat för fem personer, har en stängd planlösning och att de privata rummen är ca 12 m . Det är viktigt för de boende att materialkvalitén är bra, att boendet har en stilfull inredning samt att det finns möjlighet att påverka utseendet i boendet. Om ett boendekollektiv ska utrustas med extra faciliteter är bastu/relax, samlingslokal/övernattningslokal och gym att föredra.

Konsekvenser: Genom forskning kan nya riktlinjer tas fram angående utformning och material, inte bara för boendekollektiv. Boendeformen riktar sig främst till unga vuxna, men efterfrågan finns från andra målgrupper. Denna studie visar vad som efterfrågas i boendekollektiv med avseende på utformning. Men det ska kommas ihåg att en variation av olika typer av boendekollektiv är nödvändig för att tillfredsställa olika personer önskemål.

Begränsningar: Studiens antal intervjuer är en begränsning för resultatet. Antalet respondenter som har svarat på enkäten är inte jämnt fördelat mellan olika åldrar och livssituation, detta är något som påverkar resultatet. Studien har inte behandlat boendekollektiv exteriört.