Introduktion – Detta examensarbete inom Byggnadsteknik vid Jönköpings Tekniska högskola i samarbete med Tyréns Sverige AB undersöker problematiken med 3D-modeller (tredimensionell modell) som bygghandlingar ur ett juridiskt perspektiv och undersöker hur digitaliseringen påverkar aktörer inom konstruktion. Studiens mål är att undersöka ett relevant och intressant forskningsområde för att bidra till kunskapsutveckling och utveckling av nya teorier eller metoder inom området.

Metod – Studien kommer att använda kvalitativ forskning som inkluderar primärdatainsamling genom intervjuer för att besvara frågeställningarna i rapporten. Författarna har valt denna metod för att uppnå en omfattande förståelse av respondenternas perspektiv och identifiera viktiga teman och mönster. Intervjuerna genomfördes med respondenter från olika delar av byggbranschen för att få en bredare bild av ämnet.

Resultat – Studien visade att det fanns vissa juridiska hinder för användningen av 3D-modeller som ritningsunderlag. Dessa hinder kopplas till bristande kunskap och osäkerhet i hantering av modellerna. Detta inkluderar frågor om upphovsrätt, ansvar och bevisvärde. Det finns ett behov att uppdatera dagens regelverk för att lättare hantera digitala modeller.

Analys – I analys av resultatet klargörs det att en branschstandard och tydligare riktlinjer skulle förebygga osäkerheterna och förebygga kunskapsluckor för användandet av BIM och 3D-modeller. En branschstandard hade kunnat leda till en säkrare övergång till en mer digitaliserad byggbransch. Det finns också ett behov av utbildning inom området för yrkesverksamma och beslutsfattande aktörer.

Diskussion – Diskussionen fokuserar på möjliga lösningar på de identifierade problemen, så som utveckling av standarder och riktlinjer, utbildning och uppdatering av regelverk. Det finns också ett behov av att öka medvetenheten om de juridiska aspekterna av användningen av 3D-modeller inom byggbranschen då osäkerheten av den juridiska statusen är hög. Juridiskt sett går det att använda sig av 3D- modeller som kontraktshandling, men studien visar att oron för det juridiska är en anledning till den svaga implementeringen.

Nyckelord – 3D-modell, 3D-projektering, BIM, Building Information Modeling,, bygghandling, kontraktsha juridik och upphovsrätt

Purpose: Today's society is constantly moving towards a more conscious and committed attitude about working increasingly sustainable. To ensure that the construction industry with both major environmental and societal impact is involved, there are standardized legal requirements and environmental certifications that need to be met by the construction companies. The purpose of the study is therefore to investigate factors for how medium-sized construction companies can best implement sustainability work. The aim of this qualitative study is to focus on ecological and economic sustainability as well as how construction companies can implement increased sustainability work in their daily work. The study was conducted at a medium-sized construction company in the Jönköping area.

Method: The methods used in this study are proven methods such as literature study, interview study and document observations for data collection. The literature study is used as a bedrock for the interview study and document observation since the early literature study is used as a preliminary study in the subject. Interviews and document analysis are applied to provide information where there is lack of knowledge.

Results: After the methods have been applied, it is evident that the sustainability work is only applied according to legal requirements when no higher demands are made by the client or the company. The construction company have abstract goals that are difficult to interpret by the recipient, the employee. It is also shown that the knowledge among employees is low and the perceived amount of training in sustainability in the company is low. The case company has no designated "sustainability officer", questions and suggestions can be emailed to an email address, but there is no clear procedure for how these suggestions should be dealt with.

Consequences: The sustainability work has been passive; the present state is based on the absence of sustainability requirements from the permanent organization. The need of more clear goals and concrete descriptions of how to meet the goals are also needed. There are also no requirements from the permanent project organization. There are rarely requirements from the client, which means that the sustainability work is often only applied to the extent of time and with the site manager's own set requirements and goals. The knowledge about sustainability is thin among the employees concerned, which has meant that own decisions regarding sustainable choices could not be made and possibly affected the commitment to the construction company. Employees felt that it needed fewer choices, clear routines and requirements regarding sustainability work.

Limitations: The study focuses on ecological and economic sustainability; social sustainability has been excluded as it affects people's conditions in society. In this study, ecological sustainability will not be specified, the study will research commitment and important parameters to successfully sustainability work. The exact direction that the company should take, or has taken, will not be determined in this study. 

Sustainability evaluation in building designs needs to consider the three aspects of sustainability, social, environmental and economic, simultaneously. The social aspect is less focused on the existing sustainability assessment methodologies and should be more incorporated in the assessment. The aim of this paper is to contribute a new method to sustainability evaluation that incorporates user preferences and important factors from the three aspects of sustainability and investigates Artificial intelligence (AI) for finding the best design that fits the user needs. Therefore, a framework in which a metric to compute the design quality of life (QoL) and an algorithm for evaluating design sustainability is proposed for best decision making. Building users, experts, and data from Building Information Modelling (BIM) simulation results were incorporated into the process. The study involves a literature review, a survey for collecting user preferences as methods and an experiment for testing the framework. Artificial data from designs and user is used in the experiment as inputs. The results demonstrate the feasibility of this framework to evaluate design sustainability and approximate the design that fits best the user’s requirements based on the three aspects of sustainability simultaneously. User preferences are incorporated into the framework to improve evaluating the social aspect of sustainability. More comprehensive design sustainability evaluation can be developed based on the proposed framework.

Denna studie utfördes av två byggingenjörsstudenter vid Jönköpings Tekniska Högskola och omfattar 15 högskolepoäng. Samarbete genomfördes med PE Teknik och Arkitektur. Syftet var att utvärdera miljöpåverkan av olika fasadsystem med hjälp av LCA-metodiken. Undersökningen motiveras av behovet att hantera miljöfrågor inom byggsektorn, som står för 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

En kvalitativ fallstudie har utförts avseende arkitekters tankegångar vid val av fasadmaterial har undersökts och även hur de integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete. Intervjuer med arkitekter svarade på frågan om processen och integreringen av hållbarhet. En jämförelse av en yttervägg med fem olika fasadmaterial och infästningar har genomförts. En materialstudie har utförts för att besvara frågan om vilket fasadmaterial som har mest klimatpåverkan under dess produktskede. Mätvärdet som användes vid avgörandet för klimatpåverkan var koldioxidekvivalenter.

Valet av fasadmaterial grundades på dess livslängd, återvinningsbarhet och innehåll av farliga ämnen. I sammanhanget kan arkitekterna ha olika fokusområden, men valet av fasadmaterial grundar sig alltid i estetiska och tekniska ramar. Respondenterna betonade även vikten av att välja lokalt producerade material om möjligheten finns. Materialstudien visade att obehandlade granpaneler hade lägst klimatpåverkan, medan aluminiumkompositplåten hade högst klimatpåverkan. Träpanelens infästning hade minst klimatpåverkan, medan teglets hade mest. 

Sammanfattningsvis menade respondenterna att miljömedvetenhet är en stor omställning och resultatet av studien visar på att branschen inte är redo för miljömedvetenhet.  Undersökningen visade att arkitekter är medvetna om miljökrisen och integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete genom olika synvinklar beroende på projektets fokusområde. 

Syfte: Byggindustrin genererar över 100 miljoner ton avfall per år. Fokus vid miljöarbete ligger ofta på materialval, energianvändning, inomhusmiljö, transporter och avfall. Med hjälp av certifieringssystem kan byggnader klassificeras och för att uppnå certifieringarna finns vissa krav. Det finns dock inga krav när det gäller kassering av oanvänt byggmaterial. 13 procent av avfallet är så kallat oanvänt material. Med oanvänt material menas material och produkter som beställs till ett byggprojekt men inte nyttjas under byggnationen utan hamnar i containern. Målet med arbetet är därför att undersöka hur kasseringen kan minska av oanvänt material på stora byggföretag i Sverige.

Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ studie där metoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer har använts. Litteraturstudien kartlade dagens forskningsfront. Dokumentanalysen och intervjuerna gav information om företagets miljömål, etiska regler och arbetssätt.

Resultat: Arbetet visar att oanvänt material förekommer p.g.a. bristfällig mängdning till följd av tidsbrist och oro över att få stillestånd. Det förekommer även då hanteringen av materialet på arbetsplatser leder till skador som gör att det kasseras. Materialet kasseras för att följa företagets etiska regler men motstrider de uppsatta miljömålen. Samtliga intervjurespondenter var eniga om att en förändring behövs för att få ett mer hållbart byggande. Resultatet visar att företaget har ett framarbetat arbetssätt, samlastning, som skulle kunna användas i större utsträckning för att minska kasseringen av oanvänt material på fler arbetsplatser. Det framkom även att oanvänt material kan tillvaratas på ett bättre sätt genom mer kommunikation mellan projekten för att möjliggöra nyttjandet av det överblivna materialet på ett annat projekt. Problematiken med hanteringssättet är variationen av entreprenadform på projekten då det inte alltid är företaget som äger materialet. En säljportal har tidigare diskuterats i företaget men där är platsbrist och resursåtgång problematiskt. Material förblir oanvänt p.g.a skador orsakade av väder men platsbrist på projekten orsakar att extra väderskydd inte är en genomförbar lösning.

Konsekvenser: För att minska uppkomsten av oanvänt material kan BIM, Lean, prefabricering och samlastning användas. För att nyttja material som blir oanvänt kan bättre kommunikation mellan projekten gynna material kasseringen.

Begränsningar: Arbetet har avgränsat genom att endast teoretiskt undersöka hur kasseringen av material kan minska. Inga mätningar har genomförts. Varken tid ekonomiska aspekter har undersökts. Arbetet anser inte material som spill, förbrukningsmaterial eller material som vid rivning är användbart utan enbart oanvänt material vid nybyggnation. Resultatet är brukbart för större företag eftersom mindre företag inte har samma problematik.

Nyckelord: Avfall och energiutsläpp minskning, Building Information Modeling, BIM, etiska regler, hållbarhet, kassering, Lean Construction, materialavfall, materialhantering,  miljö, miljömål, oanvänt byggmaterial, samlastning.

Syfte: I en undersökning från Boverket i Sverige har man inom byggnadsbranschen kartlagt viktiga orsaker för brister, fel och skador vid bland annat ombyggnationer. Tidsbrist visade sig vara den största orsaken som även medför stora åtgärdskostnader för avhjälpande av fel/skador. Digitala verktyg medför möjligheter för effektivisering av tidsåtgång samt kostnader. Laserskanning är ett sådant verktyg med likadana möjligheter. Kunskapen om laserskanning är emellertid inte omfattande inom byggnadsbranschen och/eller så antar man att det kostar mycket. Målet med arbetet var att jämföra laserskanning gentemot manuell (traditionell) uppmätning för att veta vilken metod som är mer fördelaktig med avseende på olika faktorer ur ett lönsamhetsperspektiv.

Metod: För att uppnå arbetets mål användes en undersökningsstrategi som var både kvalitativ samt kvantitativ. Med litteraturstudie och intervjuer samlades kunskap om fördelar/nackdelar för de båda uppmätningsmetoderna (laserskanning och manuell uppmätning) samt faktorer som påverkar lönsamheten vid användning utav dessa. Beräkningar genomfördes för att jämföra kostnader för metoderna beträffande projektets komplexitet.

Resultat: Det genererade resultatet visar att laserskanning har fler fördelar än manuell uppmätning. Laserskanning tar mindre tid att utföra vid större projekt och medför en större noggrannhet på relationshandlingar än manuell uppmätning bland annat. Ur ett kostnadsmässigt lönsamhetsperspektiv är det viktigt att för varje specifikt projekt göra egna beräkningar för att se vilken uppmätningsmetod som blir billigast. Det projektet som användes i detta arbete hade varit mer lönsam med laserskanning som uppmätningsmetod, medan det för andra projekt eventuellt kan vara mer lönsamt med manuell uppmätning.

Konsekvenser: Studien indikerar på att laserskanning är mer lönsam vad det gäller tid. Laserskanning bör väljas som uppmätningsmetod om man vill spara tid vid större projekt samt få bättre noggrannhet vilket medför mindre fel i projekteringen. Undersökningen ger även beställare och entreprenörer en bättre syn på vilka fördelar man får genom att använda sig av laserskanning.

Begränsningar: Undersökningen var begränsad till att endast behandla markbunden laserskanning vid uppmätning av befintliga byggnader inför ombyggnationer, därför kan inte resultatet generaliseras till andra typer utav laserskanning.

Nyckelord: Laserskanning, Manuell uppmätning, BIM, Lönsamhet, Ombyggnation, Komplexitet, LOD.

Toms in Habo moulds jelly candy. The company has a good demand for theirproducts while the factory's machines are in need of an upgrade. Therefore, newmachinery will be purchased and meanwhile there is a vision to change the layoutof the plant. A new arrangement of the plant is necessary because today's disposalof floor space lack conditions to produce large quantities. Toms have developed asuggestion of a new production arrangement, but an evaluation of this is needed.The thesis focuses on evaluating and developing the existing proposal to Toms. Inorder to do so four independent suggestions for a layout of the plant were madewith the method of Systematic Local Planning (SLP). The making of a situationanalysis clarified the conditions required to perform an SLP. The developedsuggestions were valued by a number of criteria. The criteria where establishedfollowing the conditions needed for production. The suggestion given the highestscore in the evaluation was then compared against the suggestion that wasdesigned by Toms. To clarify differences in flows between the various suggestionsarising from the work a spaghetti diagram were drawn for each suggestion.The comparison revealed that both suggestions were similar structured. Theevaluation shows that the suggestion that the thesis presents has a betterutilization of the area and an approach that makes it easier for the staff at thevarious workstations to see each other.Another issue has been how a requested molding machine is to be placed. Givenfrom the beginning have been two options from Toms. Our recommendation is inconsensus with the thesis highest scored suggestion, which means one of theoriginally given options.

Introduktion och syfte: Första januari 2022 infördes lagen om klimatdeklarationer i Sverige med syfte att öka kunskapen hos byggherren som i sin tur kan göra medvetna val som minskar utsläppen av växthusgaser och även göra framtida byggnader mer miljövänliga. Syftet med studien är att ta reda på hur en byggentreprenör kan arbeta i framtida projekt för att underlätta arbetet med klimatdeklarationer samt att identifiera problem och konflikter som kan uppstå.

 Metod: Studien är en fallstudie upplagd som en enfallsdesign. Insamling utav empiri för att besvara frågeställningen har gjorts med hjälp utav dokumentanalys, intervjuer och litteraturstudie.

 Analys: För att upprätta en klimatdeklaration finns generiska data tillgänglig hos Boverket, vilket bidrar till att tillkommande uppgifter oftast är få eller inga alls i det studerade projektet. Den användbara data som krävs finns på projektet men kan däremot behöva granskas och sammanställas för en klimatdeklaration. Entreprenaderna har låg kunskap om den nya lagen gällande klimatdeklarationer och ämnet har ett generellt lågt inflytande i branschen. Byggherren har ansvaret för att upprätta klimatdeklarationen och måste därför ta initiativ för i vilken utsträckning dem upprättas. Ekonomi och pris är styrande i många av entreprenörens beslut och de utför därför vad som finns avtalat och vinner inget på att ta egna initiativ till klimatsmarta lösningar. 

Resultat: Den nya lagen kommer inte att minska koldioxidutsläppen som den ser ut i dagsläget, det krävs att lagen utvecklas och sätter gränsvärden. För att minska koldioxidutsläppen krävs något som motiverar byggherren att vilja bygga mer klimatsmart. Byggbranschen har intresse att lära sig och därför skulle en lösning vara att exempelvis informera branschen om klimatsmart byggande eller ge fördelar till den som väljer att bygga klimatsmart.

Diskussion: Målet med studien var att undersöka hur en byggentreprenad kan arbeta i framtida projekt för att underlätta i kommande projekt vid upprättande utav klimatdeklarationer vilket har undersökts med hjälp av studiens frågeställning. Studien har uppnått sitt mål och frågeställningen anses därför vara korrekt och relevant ställd.

Bygg- och fastighetsbranschen står idag för en stor del av de årliga utsläppen. För att motverka klimatförändringar, brist på jungfruligt material samt minska vårt byggavfall krävs en omställning mot en mer hållbar byggbransch.

Det finns ett stort intresse hos olika aktörer i branschen att jobba med cirkulärt byggande. Återbruk är en byggsten i det cirkulära byggandet, men problemet är att det saknas kunskap och en effektiv process. Återbruk är idag även oftast kostsam vilket leder till att aktörer istället väljer att köpa nya grejer framför att återbruka. Med ändliga resurser är det viktigt att förlänga ett materials livscykel.

Målet med studien är att främja återbruk genom att lyfta de drivkrafter som finns ur främst ett miljömässigt perspektiv. Studien utreder även vikten av återbruk för att bland annat minska resursanvändning, avfallsmängd samt utrotning av den biologiska mångfalden.

Undersökningsmetoderna som används är litteratur-, dokumentstudier samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av aktörer i olika delar i byggbranschen.

Med kommande skärpta krav på miljödeklarationer kommer användandet av återbrukat material att öka och för detta krävs det en bättre och mer gynnsam process. Utmaningaridag är främst hur en återbrukad produkts utsläpp ska beräknas. Ytterligare en utmaninghandlar om garantitid. Vem står för garantin och hur lång garantitid kan ges. En annan utmaning handlar om att det idag finns andra krav på produkter vilket leder till att många av det produkter som kan återbrukas brister i att de inte uppfyller dagens krav.

Studien har resulterat i att återbruk har en stor effekt på miljön och är en viktig byggsteni en cirkulärekonomi. Det har vidare konstaterats att återbruk kan bidra till fördelar för aktörerna genom dels en effektiv marknadsföring, vilket leder till en mer attraktiv arbetsplats och ekonomiska vinster. Dessutom är återbruk en viktig del för att kunna vara ledande inom byggbranschen. Respondenternas uppfattning är att det på nationell nivå saknas lagkrav och incitament för att främja arbetet med återbruk. 

Syfte: Den globala betongkonsumtionen uppgår årligen till 25 gigaton vilket gör den till det mest använda byggnadsmaterialet (Petek, Masanet, Horvath & Stadel, 2014). Den fortsatt ökande världspopulationen i samband med urbaniseringen kommer att leda till en större efterfrågan av cement. Problemet med den ökade tillverkningsprocessen av cement är att koldioxidutsläppen år 2020 kommer att stå för 10-15 % av de globala CO₂-utsläppen, jämfört med värdena uppmätta år 2016 på cirka 5–8 % (Habert & Ouellet-Plamondon, 2016). Målet med examensarbetet är att analysera skeden i tillverkningsprocessen av prefabricerad betong ur miljösynpunkt med avseende på CO₂-utsläpp för att sedan kunna komma med konkreta förbättringsåtgärder alternativt enbart bidra med nyttig kunskap för betongindustrins framtid. Skedena som analyseras är transporter samt betong-, armering- och cellplasttillverkning.

Metod: Metoderna som valdes för genomförandet av examensarbetet var Litteraturstudie samt Intervju. Litteraturstudien gjordes i syfte att fördjupa författarna i ämnet samt insamling av diverse resultat från aktuell forskning. Intervjuerna som genomfördes bidrog till nödvändig information för att kunna genomföra analyserna i arbetet.

Resultat: Examensarbetet har resulterat i totala CO₂-utsläpp i fyra olika skeden i betongtillverkningsprocessen. Cement visade sig vara den absolut största bidragande faktorn till CO₂-utsläpp. Det finns flera olika åtgärder för att minska CO₂-utsläppet i betongtillverkningsprocessen. De åtgärder som diskuteras flitigast berör cementtilllverkningen vilket är gynnsamt för betongtillverkningen som helhet. Diskussionen framhäver även åtgärder som kan vidtas på en betongfabriks nivå.

Konsekvenser: Det konstaterades i denna studie att cement står för majoriteten av det totala CO₂-utsläppet i betongproduktionen. Därför bör mycket fokus läggas vid förbättring av cementtillverkningsprocessen med avseende på CO₂-utsläpp. Detta innebär inte att mindre fokus skall läggas vid forskning för miljövänligare transport, isolering- och stålproduktion. Samtliga områden bör förbättras och potential finns definitivt att hämta vid alla produktionsskeden.

Begränsningar: Studien avgränsades till tillverkningsprocessen av prefabricerad betong. Ett specifikt projekt HUS F analyserades med avseende på CO₂-utsläpp i fyra tillverkningsskeden; betong, armering, cellplast samt transport.

Syfte: Miljöcertifieringar innebär stärkt miljöprofil för företag och hållbart arbete medhänsyn till miljön. Det är av intresse att fastställa vilka hinder och skillnader iarbetsgång som miljöcertifieringar kan vara orsak till och därmed innebära utmaningarför produktionen. Målet med studien är att undersöka vilken påverkan miljöcertifieringMiljöbyggnad Silver innebär för byggentreprenörers arbete i produktionsskedet medfokus på stombyggnad och stomkomplettering.

Metod: För att nå målet med studien har empirisk data samlats in genom intervjuer,analys av interndokument, och observation av byggproduktion. Studien har enkvalitativ karaktär för att ge en bredare förståelse av Miljöbyggnad i produktion, därpersoner med olika yrkesroller och erfarenhet av Miljöbyggnad valts att intervjuas.

Resultat: Undersökningen visar att de indikatorer från Miljöbyggnad som främstpåverkar produktionen är Fuktsäkerhet, Dokumentation av byggvaror och Utfasning avfarliga ämnen. Studien visar på att den största skillnaden mellan konventionelltbyggande och projekt med Miljöbyggnad är mängden dokumentation. Arbetet medMiljöbyggnad ser också olika ut beroende på vilken befattning man har.

Konsekvenser: Slutsatsen är att det inte har identifierats några hinder i produktion förarbete med Miljöbyggnad Silver. Indikatorer i Miljöbyggnad påverkar produktiongenom extra arbetsåtaganden för platsledning och innebär inte en ändring avarbetsgång. Rekommendationer till följd av studien blir att involvera och motiveraarbetet med Miljöbyggnad för alla involverade i produktion.

Begränsningar: Studien är begränsad till större entreprenadföretag ochmiljöcertifiering Miljöbyggnad Silver där fokus varit stombyggnad ochstomkomplettering. Utifrån analys av indikatorer och intervjuer har författarna kommitfram till att det enbart är i stadie stombyggnad och stomkomplettering som påverkan ioch med Miljöbyggnad sker. Studiens resultat och slutsatser anses kunna appliceras påandra företag om de har liknande rutiner och inarbetade arbetssätt.

I Jönköping har problemet med översvämningar, erosion och materialtransport varit ett stort problem i Strömsbergsbäcken i Jönköpings kommun. Detta har tillviss del orsakats av ett ökat dagvattenutsläpp i bäcken, vilket skapar kraftigaflödestoppar då den ursprungliga fåran inte är ”dimensionerad” för den ökadevattenmängden. Syftet med arbetet är att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö med högt dagvattenutsläpp. Målet med arbetet är i sin tur att framställa underlag för hur ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö kan genomföras och att rapporten skall kunna ge värdefull kunskap till liknande sammanhang. För attuppfylla målet har följande tre frågeställningar utformats som utgör en väsentligdel av arbetet:

• Hur kan belastningen på det allmänna dagvattennätet minskas?
• Hur kan föroreningsföljderna av dagvattenavrinning i stadsmiljö minskas?
• Vilka åtgärder är lämpliga för att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i  Strömsbergsbäcken?

Metoderna som använts för att besvara frågeställningarna är litteraturstudie, dokumentanalys och fallstudie. Resultaten visar på att vattenflödena från fyra av nio upptagningsområden som har sitt utlopp i Strömsbergsbäcken bör genomgå någon form av åtgärd som bromsar eller minskar dagvattenflödena innan det återgår till den naturliga vattencykeln. Dagvattenflödet kan minskas genom att anlägga åtgärder i området innan vattnet når vattendraget. Flödena kan också minskas genom åtgärder i anslutning tillbäcken, vid de utloppen där de största flödena förekommer. En väsentlig lösning för Strömsbergsbäcken är t.ex. att bygga om den befintliga branddammen, som ligger intill ett av utloppen, till en fördröjningsdamm för att bromsa en del av flödena i bäcken.

The construction sector being a major contributor to global CO2 emissions, the integration of high-quality, precise data in early design phases becomes crucial for effective sustainability measures. This study focuses on the variations in data quality at different Levels of Detail (LOD) and their impact on the accuracy of climate impact assessments. Utilizing a case study approach, the research investigates the dynamic between LOD specifications, and the quality of data provided, demonstrating that early-stage LODs often exhibit more reliable data. The findings suggest that improving data quality in BIM and IFC can significantly refine sustainability assessments and project outcomes, supporting the construction industry's move towards rapid decarbonization. Through the meticulous analysis of European standards and regulations, this work contributes to the strategic implementation of sustainability practices in building design and construction, advocating for enhanced data management protocols to better align with environmental and regulatory demands.

The escalating impact of climate change has become a significant global concern, particularly in urban environments through the risk of flooding, due to intensified precipitation patterns. Nature Based Solu-tions (NBS), offer effective strategies for mitigating flood risks by enhancing stormwater management and promoting urban resilience. Multicriteria Analysis (MCA) has shown to be useful for identifying suitable areas for NBS, however, there is limited research on its application specifically for urban flood resilience in Sweden. Therefore, this study aims to develop a GIS-based suitability mapping framework within MCA method for allocating suitable areas for two NBS measures: Retention Pond (RP) and Detention Basin (DB), applying it to a case study in Sweden. The study employs a mixed-method approach and consists of (1) framework develop-ment through a literature review, geospatial data assessment, and key-informant interviews, and (2) application of the framework to a case study area in Sweden. In the case study area, the resulting suitability map indicates that 7.5 % of DBs and 7% of RPs met all criteria. Key-informant interviews with local experts provided valuable insights, particularly the exclusion of hazardous zones as well as emphasizing the importance of considering not only biophysical characteristics, but also socio-cultural factors. In conclusion, this study contributes to the body of knowledge on NBS suitability mapping. The findings offer guidance to climate strategists and urban planners on a municipal level, selecting optimal locations for NBS strategies for urban flood resilience and stormwater management.

Syfte: Miljö- och klimatfrågor är ständigt på agendan, vid klimatmötet i Parisbeslutades att höjningen av jordens medeltemperatur inte får överstiga 2°C. Dettainnebär att energianvändning måste minska. Med EU:s 2020-mål som grund har ettnationellt mål satts upp som innebär att Sverige ska öka energieffektiviteten med 20 %till 2020. Den offentliga sektorn ska agera förebild därför delade Energimyndighetenmellan 2010 och 2014 ut ett bidrag till kommuner och landsting förenergieffektivisering i den egna organisationen. Studiens mål är att undersöka hurEnergieffektiviseringsstödet har hjälpt kommunerna i arbete med att minskaenergianvändningen i sitt fastighetsbestånd samt vad som finns kvar att göra för att nå2020-målet.Metod: För att nå målet har både en kvalitativ och kvantitativ studie utförts.Empiriinsamlingen består av intervjuer, en dokumentanalys och en litteraturstudie. Enfallstudie är gjord tillsammans med Herrljunga kommun.Resultat: Energieffektiviseringsstödet har gett positiva effekter i de kommunalalokalerna. Minskningen av energianvändandet har sjunkit med 8 % mellan 2009-2014för hela landet och fallstudieobjektet har minskat med 12 %. Detta kan hänföras till attden kommunala verksamheten har prioriterat energifrågan högre än innan. Andrapositiva effekter är bättre inomhusklimat och brukarbeteende samt att de fått störrekontroll på energianvändningen. I de flesta kommuner fortlöper energiarbetet efterbidragets slut men med egen finansierade medel. För att nå målet bör man fortsättaarbete som påbörjats men även komplettera det med andra åtgärder. Detta kanexempelvis vara: byta värme- och ventilationssystem, utbilda brukargruppen, renoveraenergismart.Konsekvenser: Studien visar att bidraget har gett ökat fokus till energifrågorna ikommunerna har bidraget lett till en att energiförbrukningen minskat. Efter att bidragetslutade delas ut fortsätter många kommuner med arbetet då man sett vilka vinster detger. Studien visar också att det är möjligt för Sveriges kommuner att nå en minskningav energiförbrukningen med 20 % till 2020 i sitt fastighetsbestånd. För att nå hela vägendit behöver Sveriges kommuner fortsätta arbeta aktivt med energifrågorna och göra nyaenergieffektiviseringsåtgärder.Begränsningar: Denna studie är begränsad till kommunens egna fastigheter. Resultatetav studie är inte giltigt för varje kommun som mottagit bidraget men ger en översiktligbild över utfallet för kommunerna gemensamt. Alla kommuner kan lära något av denna studie.

Introduktion (och mål) – Projektet undersöker ett enklare sätt att identifiera en fastighets främsta skaderisker vid skyfall. Det undersöker också hur byggnader kan anpassas för att minska risken för skador. Projektet fokuserar på nyproduktion och utgår från ett område i Jönköping. Faktorer som studeras är risk för översvämning, ras, erosion och slamströmmar. Målet med projektet är att ta reda på hur byggnaders utformning och placering på fastigheten kan anpassas för att minska risken för skador vid skyfall med avseende på risk för översvämning, erosion och ras.

Metod – För att simplifiera analysen av olika fastigheters förutsättningar klassificeras dessa enligt terrängförhållanden inom 500 m från fastigheten efter lutning (L), höjdskillnad (H) och erosionsbenägenhet (E). Terrängklasserna L och H applicerades på befintlig terräng i ett område strax väster om Jönköping centrum med hjälp av ArcGIS Pro. Skyfallssimuleringar gjordes utifrån exempel av olika terrängklasser med olika byggnadsformer adderade till terrängen i MIKE21.

Resultat – Vid applicering av terrängklasser konstaterades att H-klass 3 oftare hittas i områden med dalar och vattendrag. H-klass 2 är vanligare i flacka områden och H-klass 1 hittas oftast i överkant av sluttningar. Vid jämförelse med skyfallskartering är översvämningar är mer sannolika i H-klass 3. Skyfallssimuleringar av typterräng visade samband mellan Hög H-klass i kombination med låg L-klass och ökad risk för översvämning.

Analys – Risken för översvämning är förhöjd i områden med LH-klass 12 samt i områden med H-klass 3. Vid L-klass 2 eller 3 påverkar byggnadens utformning översvämningsdjup och flödeshastighet när byggnaden blockerar vattnets flödesväg. I dessa fall blir både flödeshastighet och översvämningsdjup lägre när byggnadens form erbjuder enklare omledning av vattnets flödesväg.

Diskussion – Byggnadens form kan ha viss inverkan på översvämningsdjupet när byggnaden blockerar vattnet flödesväg med större inverkan vid större blockad. Lokalt lågt belägen terräng medför ökad risk för översvämning. Vid kraftigt lutande terräng minskar risken för översvämning förutsatt att vattnets flödesväg inte blockeras men risken för höga flödeshastigheter och vidare erosion ökar.

Rapporten behandlar en undersökning av energiförbrukningen vid en projekterad förskola och vilka poster som har störst inverkan på energiförbrukningen, samt vad som kan göras för att åtgärda dessa på ett sätt som är relativt enkelt och som är lönsamt. Det ses över om det är möjligt att få ner energiförbrukningen från dagens förbrukning som uppfyller BBR:s krav, till att uppfylla de lägre energikraven som gäller för minienergihus enligt FEBY.

Med utgångspunkt i energiförbrukningsberäkningen som gjorts och det faktum att förskolan är relativt nybyggd så har fokus lagts på att minska ner posterna ventilation, värmesystemet och varmvattnet då dessa är de poster som är lättast att påverka.

När det gäller ventilation finns olika styrsätt, byggnaden har i nuläget ett CAV-system, vilket innebär att ventilation under stora delen av dagen är för hög. Det finns olika saker att styra ventilationen och minska ner den på, däribland närvarogivare, fuktgivare, koldioxidgivare, temperaturgivare samt årstidsanpassning. Många av dessa är dock i slutändan beroende av koldioxidgivare för att garantera inomhusklimatet, så därför har fokus lagts på detta system.

Byggnaden värms upp via fjärrvärme och det är relativt enkelt att koppla på solfångare för hjälp av uppvärmning av värmesystemet och varmvattnet. Det finns olika sätt att koppla in solfångare på system med fjärrvärme och de olika sätten beskrivs och undersöks, liksom kostnad och återbetalningstid för en anläggning med solfångare. En jämförelse med en byggnad med eluppvärmning har också gjorts.

Det är viktigt att få ekonomisk lönsamhet i det hela och således att återbetalningstiden inte ska vara för lång. Även solceller och vindkraftverk tas upp, dock är återbetalningstiden för solceller i nuläget alltför lång för att vara ekonomiskt försvarbart. Återbetalningstiden för solceller varierar mellan 42 – 75 år, medan den beräknade livslängden ligger på 25 år. När det gäller ventilationen så har minskad ventilation med 10, 20, 30, 40 och 50 % undersökts. Med enbart minskad ventilation kan inte kravet för lågenergihus uppfyllas, men inräknat solfångare så nåddes i två fall lågenergihus. Till sist så innebar medräknandet av ett vindkraftverk att ventilationen inte behövdes minskas lika mycket för att uppfylla kraven för lågenergihus. Återbetalningstiden för solfångarna beräknades till 14 år och återbetalningstiden för vindkraftverket till 14 år. 

Denna rapport redovisar en fältstudie av hur tågplattformar på tågstationer uppfattas under dygnets mörka timmar av personer med och utan synnedsättningen grå starr. Fältstudien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa data som grund.

Kvalitativ data samlades in genom en visuell bedömning av tågplattformar inom fyra av fem stationsklasser som Trafikverket har. Observationerna gjordes med och utan simulerad synnedsättning för att ge en helhetsbild kring orientering och synkomforten för alla resenärer. Fotometrisk data samlades in med luxmeter för att se hur tågplattformen uppfyllde kraven för sin tillhörande belysningsklass och om det fanns något samband mellan belysningsstyrkan på markytan och upplevelsen av miljön visuellt.

Frågeställningarna som besvaras i rapporten är om det behövs fem belysningsklasser samt hur tågplattformar upplevs av resenärer med och utan synnedsättning kvällstid. Tidigare forskning kring ledstråk och kontraster bekräftas i studiens resultat där observation av tågplattformar som synnedsatt visar att orientering i miljöer utan kontraster mellan ytfärger blir svåra att ta sig fram i. Det är liten skillnad i visuell komfort och orienterbarhet mellan de olika stationsklasserna. Resultaten visar att det viktigaste för en synnedsatt person är en jämn belysning och tydliga ledstråk. Utan synnedsättning verkar ljuskvaliteten och hur väl underhållen anläggningen upplevs vara påverka trygghetskänslan mer än ytfärger och ljushetskontraster. 

Syfte: BIM har kritiserats för sitt ensamstående ramverk och nästa steg i BIM utvecklingen anses vara molnteknologin. Tekniken förenklar planering av ett hållbart byggande och påskyndar byggprocessen genom en mer sammarbetsvänlig informationshantering mellan olika projektdeltagare. Implementeringen av tekniken har inte varit så märkbar, detta då företagen har svårt att förstå dess bidrag. Målet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att använda molnteknologin i arkitekters arbete med rumsbeskrivningar.

Metod:  För att besvara målet har intervjuer om rumsbeskrivningar gjorts på fem arkitektföretag för att samla in empiri. Företagens interna rumsbeskrivningsdokument har analyserats och i undersökningen görs även en litteraturstudie och en observation av molntjänsten BIMeye.

Resultat: Studien visar att de största skillnaderna mellan ett analogt och digitalt tillvägagångsätt är kopplingen till modell, inmatning av information och hantering av revideringar. Företagen har överlag en positiv inställning till tekniken men det finns tveksamheter till att ändra sitt arbetssätt. Molntjänsten BIMeye uppfyller de önskemål som företagen har och har stor potential till att effektivisera flertalet arbetsmoment som anses tidskrävande i dagens arbete, såsom uppläggning av rum, inmatning av information, granskning av motstridiga handlingar och hantering av revideringar. Detta främst genom databasens koppling till modell och databasens sätt att hantera information mer automatiserat.

Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns en stor potential med molntjänster som arbetsmetod vid framtagning av rumsbeskrivningar. Övergångsprocessen till molntjänster innebär förändring av arbetsmetod, men inte i slutresultat. Där molntjänster medför ett merarbete i modellen för att möjliggöra en koppling till beskrivningen, men medför samtidigt automatisk inmatning av information om rum. En annan förändring i arbetsmetod är molntjänsters möjlighet att skapa parametrar som skiljer sig från det annars analoga skrivarbetet. Revideringar i databasen får genomslag i hela beskrivningen, tillskillnad från enskilda justeringar i dokumentet. Rekommendationer till följd av arbetet blir att upplysa företagen om teknikens möjligheter och påverkan på arbetet. För att uppnå ett helhetsperspektiv i branschen behövs nya lösningar så att företagen ser interna vinningar med implementeringen.

Begränsningar: Resultatet anses applicerbart på fler arkitektföretag än Krook & Tjäder då det framgått från intervjuer och dokumentanalyser att företagen arbetar på liknande sätt. Däremot huruvida resultatet från testet av BIMeye går att applicera på andra molntjänster är oviss. Arbetets avgränsning till att bortse från investeringskostnader har begränsat arbetet då det är en betydande faktor vid implementering av ny teknik.

When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer. Garden city was an expression witch wasinvented in the late 1900th century by a man named Howard Ebenezer. This way toplan a city is about creating buildings in a reasonable size where every house has itsown garden. There is beyound this several other qualitys specific for garden citys.When it comes to ecological planning the lack of obvious choises of inspirationmodels is overwhelming. Many citys applys part of the ecological thinking but fewuses the whole concept.The territory that this report is about is geographicly oriented in the northeast ofVarberg in the outskirts of a village called Trönninge. The territory has earlier beanused for agriculture purposes. During the process of making the illustration planmodels over this property the topografic condition has been payed attention to. Allthree of the illustration planpreposals has been gone througt seperatly to acive thecaracter of its inspiration model. The area of a nursury school with a landrecomondation of 5000 m² exists in all three proposals.During the planning accordig to SCAFT/TRÅD adaptation of its traffic planningsolution has been used as far as it is possible. The final proposal contains a relativelyseparated plan where the different areas has its own caracter concerning buildingtypes. The illutsration plan proposal with inspiration collected from the garden citycontains a much more mixt building planning but it contains a more pronouncedquarter fealing than the other proposals. In the proposal inspierd by ecologicalplanning the point of the compass determined the location of the buildings. The bestlocation to receive the most sun as possible is east-west whith one of the buildigslongest sides facing the south.To be abel to understand the illusration plan proposals better they nead to bereachable when the description is overviewd. The area has a couple of geographicdeviation in form of two cliffs wich create intresting conditions and has been keeptintact in all three of the illustation plan proposals.

Syfte: I Sverige återfinns områden som är förorenade och i behov av efterbehandling, dock har marksaneringsprocesser en negativ sekundär påverkan på klimatet. Det finns olika markasaneringsmetoder att tillämpa varav schakt och deponering är den mest frekvent använda. Emellertid innebär metoden höga utsläpp av koldioxid. Tillämpning av alternativa åtgärder, såsom biologiska marksaneringsmetoder, kan bidra till lägre koldioxidutsläpp. Vid val av saneringsmetod integreras hållbarhet alltmer, men de flesta besluten baseras ändå på andra faktorer. Psykologiska, sociala och institutionella hinder anses ha motverkat antagandet av ett hållbart beteende. Därför kan fortsatt forskning om intressenters inställning främja implementering av ett sådant beteende. Målet med arbetet är att presentera förbättringsförslag på hur klimatpåverkan kan minskas vid marksaneringsprojekt.

Metod: Arbetet utfördes i form av en kvalitativ kartläggning. Insamling av empiri skedde i verbal form genom datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervju. Ur en tillgänglig grupp valdes sex stycken respondenter som representerar betydande intressenter vid marksaneringsprojekt. Intressenterna var privat- och offentlig beställare, entreprenör, konsult samt tillsynsmyndigheter. Dokument som analyserades var rapporter från Naturvårdsverket som behandlar efterbehandling av förorenade områden i Sverige. 

Resultat: Studien indikerar att biologiska marksaneringsmetoder har lägre klimat-påverkan än schakt och deponering. Vidare framgick att de främsta faktorerna vid val av marksaneringsmetod var typ av förorening, saneringstid och när föroreningen upptäcks i projekt. Med denna bakgrund tillämpas biologiska åtgärder mer sällan än schakt och deponering. Emellertid presenterar studien förbättringsförslag till hur tillämpning av biologiska alternativ kan främjas, bland annat behövs fler referensobjekt där biologiska marksaneringsmetoder tillämpats. 

Konsekvenser: En slutsats från studien är att gällande regelverk bör förändras för att försvåra deponering och underlätta återanvändning av förorenade massor samt bör avgifterna för deponering höjas. Dessutom behöver fler referensobjekt genereras i Sverige som påvisar att biologiska marksaneringsmetoder uppnår godkända föroreningshalter. Vidare bör intressenterna vid marksaneringsprojekt samarbeta mer, även över nationella gränser, för att tillsammans våga tillämpa biologiska mark-saneringsmetoder. 

Begränsningar: Resultatet är endast giltigt för biologiska marksaneringsmetoder samt schakt och deponering av organiska föroreningar i mark. Studien inkluderar få respondenter ur en geografiskt begränsad tillgänglig grupp, vilket gör att resultatet inte med säkerhet kan generaliseras. Därmed bör studien betraktas som utforskande och resultatet därefter.

A high level of fragmentation within the Architecture, Engineering, and Construction industry leads to the use of various tools and making it challenging to enforce consistent standards. The use of ontologies, a core component of Semantic Web technologies, along with Linked Data, can significantly improve the interoperability, reliability, and searchability of product data. This research expands and enriches an ontology of a light fixture product named Notor (Kebede et al., 2022) which aligns the properties of the product with properties from CEN/TS 17623:2021 standard. This broader ontology named Notor Product Properties Ontology (NPPO) allows to enhance the utility of the ontology in the construction sector and facilitate defining Information Requirements. In this study, the ontology was enriched by mapping its terms to equivalent entities using the buildingSMART data dictionary and the Swedish CoClass classification system, expanded with Building Product Ontology and Building Topology Ontology, and specifies the connection of the model of a light fixture to a room type where this model could be installed. A case study was conducted to simulate the process of analysing the lighting performance in a conference room using NPPO. Results show the practical applicability of the ontology in real-life situations where the light specialists can use the SPARQL queries to find the information about a relevant model of light fixture which is stored in an external manufacturer’s database. This approach of ontology-based information flow could improve interoperability and reliability of data in the AEC industry and increase manufacturers' ability to offer their products universally.

In 2017, the National Board of Housing, Building and Planning changed the calculation method for calculating a building's energy performance. The main difference is the change from specific energy use to primary energy. The change brought, among other things, a new factor, the geographical adjustment factor Fgeo. The new adjustment factor aims to calculate energy performance to give a more even result to be able to compare different buildings more easily across the country. Previous research on the new calculation method has been done and disadvantages of this method have been expressed, both by municipalities and private individuals. However, the criticism is directed at other parts of the calculation formula than the geographical adjustment factor. The efficiency of the geographical adjustment factor is therefore tested to see if the variable is reliable regardless of geographical position when calculating the primary energy. The building's primary energy in relation to requirements is also compared with the specific energy use and its requirements. The comparison is made for both district heating and electricity as energy supply for the building.

The work is based on a document study which is then used and applied in a planned experiment. The experiment uses the program Revit to build a building to calculate energy performance in four Swedish locations. Specific energy use is calculated in Bv2, conversion to primary energy is done in Mathcad. 

Results are given in both primary energy and specific energy use. The results show that the building's primary energy differs between the selected locations and their different climates and depending on the energy source. 

The calculation of primary energy gives a difference in results for both energy sources. It is shown that the utilization rate for primary energy is lower than specific energy use in relation to the respective requirements when the building is supplied with district heating. In rock heating, it is shown that the utilization rate for primary energy is greater than for specific energy use. 

The work discusses the produced result and its analysis. Why there is a difference between the two different calculation methods is discussed and further questions are asked about the result produced.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnaderna mellan bjälklag av Grön betong och ett samverkansbjälklag med traditionell betong och KL-trä med avseende CO2-ekv. Syftet har även varit att identifiera i vilka skeden i en livscykel som skillnaderna i koldioxidutsläppen är som störst mellan dessa bjälklag samt presentera förbättringsförslag för att minimera utsläppen.

Metod: En litteraturstudie genomfördes av tidigare forskning kring miljöpåverkan av de ingående materialen i de utvalda bjälklagstyperna. Dokumentanalys av LCA-data utfördes för att inhämta data för varje delmaterial och identifiera skillnaderna med avseende på koldioxidutsläpp. Likaså utfördes intervju samt fallstudie för att besvara frågeställningarna i denna studie.

Resultat: Ett betongbjälklag av Skanskas Gröna betong släpper ut 16 885 kg CO2-ekv och samverkansbjälklaget med KL-trä och traditionell betong släpper ut 10 395 kg CO2- ekv under skede A1-A4 i en livscykelanalys enligt utförd fallstudie. Skillnaderna mellan bjälklagen är som störst i skede A1-A3. Förbättringsarbeten som kan utföras för att reducera koldioxidutsläppet i respektive bjälklagstyp är bland annat att återanvända betong som ballast i nya betongframtaganden enligt Skanskas tekniska specialist.

Konsekvenser: Ett betongbjälklag av Skanskas Grön betong släpper ut mer CO2-ekv än ett samverkansbjälklag av traditionell betong och KL-trä. Fallstudien påvisar att utsläppen mellan bjälklagstyperna är störst under skede A1-A3. Resultaten från denna studie kan tillämpas som en indikator i valet av bjälklagsort eller betongsort.

Begränsningar: Denna studie har varit begränsad till att endast behandla skede A1-A4 i en livscykelanalys. Med avseende miljöpåverkan har endast CO2-ekv beräknats och analyserats

Syftet med den här studien är att underlätta hållbart byggande genom användandet av BIM. Målet är att utreda vilka aspekter inom hållbart byggande som kan analyseras med fokus på i huvudsak BIM-verktyg, men också andra hjälpmedel.

Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer. I litteraturstudien undersöks aspekter som är betydelsefulla vid hållbart byggande genom att studera miljöcertifieringssystem som är tillämpningsbara i Sverige, samt vilka BIM-verktyg som finns att tillgå på marknaden för att analysera dessa aspekter. Litteraturstudien innefattar även begrepp rörande BIM och hållbarhet för att ge en klarare bild av dess innebörd. Intervjuerna har tillfört studien övergripande förståelse för branschen och vägledning i ämnet.

Resultatet redovisas i en tabell, där de aspekter som är relevanta för hållbart byggande är listade. I tabellen går det även att utläsa vilka aspekter certifieringssystemen tar upp. Totalt visar studien på 132 aspekter fördelade inom sju delområden; Platsen, Vatten och Avlopp, Energi och Föroreningar, Material och Avfall, Inomhusklimat och Välmående, Stadens Gestaltning samt Genomförande och Förvaltning.

I tabellen redovisas dessutom förslag på BIM-verktyg samt andra hjälpmedel som används vid analys av en specifik aspekt. Studien visar att en knapp majoritet av aspekterna, 55 procent, är möjliga att analysera med BIM-verktyg. Platsen är det delområde som visar flest aspekter som går att analysera med BIM-verktyg, 95 procent. Material och avfall resulterade i minst aspekter med endast tio procent. Sammantaget har studien undersökt 35 stycken olika BIM-verktyg. De aspekter som kräver andra hjälpmedel för analys genererar ofta information viktig för projektet ur hållbarhetssynpunkt, och går i många fall att integrera i BIM-modellen manuellt. Sammantaget medför det att projektet får en fullmatad BIM-modell med användbar information som följer projektet ända in i förvaltning och sedermera rivning och återvinning.

Studien visar att hållbart byggande handlar om att ha en helhetssyn där flertalet aspekter ska beaktas för att uppnå hållbarhet. Det räcker således inte att bara se till exempelvis energihushållning för att anse att ett projekt är hållbart. För att analysera aspekter rörande hållbarhet krävs att relevant och riktig information om projektet insamlas. Då kan olika förslag utarbetas och jämföras för att ta fram det mest hållbara alternativet. Ett redskap för detta är BIM. BIM är definierat dels som en arbetsmetod, byggnadsinformationsmodellering, men också som en virtuell modell, byggnadsinformationsmodell. BIM underlättar samordningen av den insamlande informationen, både som arbetsmetod och som tekniskt verktyg. På så vis bidrar BIM till att uppnå syftet hållbart byggande.

Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls. 

Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande; 

• Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? 

• Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? 

• Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser? 

Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA). 

Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen. 

Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv. 

Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen. 

Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. 

Asset Information Model (AIM) is a key technology for predictive maintenance in building facilities. AIMs face interoperability issues that can be improved through an Ontology, however, there is a lack of investigation in the use of Ontologies for predictive maintenance in building facilities. The current study proposes the development of an ontology-based AIM to enhance predictive maintenance practices in building facilities. The AIM acts as a centralized repository of information about the building facility's components, systems, and operations, although it faces data interoperability hindrances. To address data interoperability challenges, an Ontology-based AIM for a digital twin platform is proposed to facilitate effective information management. This study explores the processes, data integration, and potential benefits of the ontology-based AIM through a scoping review, ontology development, and interviews with experts. The findings indicate that while the development of ontology faced challenges in defining missing entities and relations in the context of predictive maintenance, insights gained from the interviews enabled the establishment of a comprehensive framework for ontology-based AIM adoption in the Facility Management (FM) sector. The research contributes to a practical guide for ontology development processes and presents a framework of an Ontology-based AIM for a Digital twin platform. The proposed ontology-based AIM has the potential to enable proactive and data-driven decision-making during the Operation and Maintenance (O&M)process, optimizing predictive maintenance practices, and ultimately enhancing energy efficiency and sustainability in the building industry. 

Introduktion (och mål) - I dagens samhälle är klimatet en viktig fråga och bygg- och anläggningssektorn står för stora mängder koldioxidutsläpp. Denna forskning syftar till att studera hur klimatavtrycket från VA-entreprenader kan minskas. Metod – För att genomföra studien har en VA-entreprenad, utförd av Skanska, studerats genom en fallstudie. I studien har data samlats in genom interna dokument och intervjuer. Resultat – Dokumenten visar att lokal masshantering och användning av HVO som bränsle i stället för diesel ger minskade koldioxidutsläpp i projektet och intervjuerna bekräftar detta. I intervjuerna nämns också att grön asfalt används för att minska koldioxidutsläppen. Möjligheterna för att minska klimatavtrycket i framtiden som tas upp är bland annat eldrivna grävmaskiner och transporter samt biobindemedel i asfalten. De hinder som intervjupersonerna nämner för att minska klimatavtrycket är bland annat brist på miljövänligt VA-material i plast, laddning av eldrivna maskiner och den extra kostnaden det blir för att arbeta miljövänligt. Analys – De klimatanpassningar som redan görs ses som relativt enkla tekniker medan möjligheterna för att i framtiden minska utsläppen just nu hindras av kostanden och att vissa tekniker inte är tillräckligt utvecklade. Diskussion – I studien framgår att användning av HVO och grön asfalt är åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och att dessa stärks av tidigare forskning. Lokalmasshantering är också en åtgärd för att minska koldioxidutsläppen men konstateras vara svår att koppla till tidigare studier. Möjligheterna med att minska utsläppen genom eldrivna grävmaskiner och transporter bekräftas genom tidigare forskning vilket också användningen av biobindemedel i stället för bitumen i asfalten gör. Bristen på miljövänliga VA-material i plast bekräftas i tidigare studier vilket också merkostnaden för HVO i jämförelse med diesel gör.

Syfte: Rödfyr är gruvavfall från förbränning av alunskiffer. Materialet finns i naturen på många platser i Västra Götaland. Fram till 80-talet användes rödfyren som utfyllnadsmaterial men numera är användningen begränsad då materialet lakar tungmetaller. Mängden avfall som går till deponi skall minskas. Möjligheten att deponera rödfyrsmassor är därmed begränsad då områden med rödfyrshögar skall bebyggas. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur rödfyrsmassor kan hanteras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Målet är att ge förslag på användningsområden och hanteringsmetoder för rödfyrsmassor för att bidra till bättre miljö och ekonomiska och förutsättningar. Genom att utreda vilka krav som ställs på användning av rödfyr, söktes svar på möjliga användningsområden och konstruktionslösningar för att minska lakningen. Denna studie är ett examensarbete som genomförts i samarbete med Skövde kommun.

Metod: Valda metoder för datainsamling är litteraturstudie, dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. I litteraturstudien studerades litteratur om avfall, rödfyr, och efterbehandlingsmetoder. I dokumentanalysen studerades miljöutredningar för rödfyr för att erhålla kunskap om lakningen. Intervjuerna gav information om tillståndsmyndigheternas arbete med rödfyr, och sakkunnigas förslag på hur rödfyr bör användas och hanteras.

Resultat: Studien visade att det finns andra användningsområden än deponi, samt att det finns metoder för att begränsa rödfyrens lakning. Det måste finnas kunskaper om hur rödfyrens spridning sker vid omröring och flytt. Att förhindra lakning kan uppnås genom att kapsla in rödfyren med hjälp av olika tätskikt. Detta innebär att rödfyren kan nyttjas som en resurs, ytor blir tillgängliga för exploatering, samt att rödfyren inte är tillgänglig för människor, och att lakningen till grundvattnet minskas.

Konsekvenser: Rödfyr kan användas som utfyllnadsmaterial vid mindre känslig markanvändning, såsom industriområden och vägar. Detta är under förutsättning att övertäckning av massorna sker för att undvika lakning. Asfaltsytor, i kombination med ett tätskikt på ovansida, samt vertikala sidor, begränsar lakningen avsevärt. Överytan kan då utnyttjas för exploatering. Transportsträckan är ofta ekonomiskt avgörande för om rödfyren kan flyttas eller inte. Om rödfyren kan nyttjas för utfyllnadsändamål minskar kostnaden för inköp av material, och nya uttag av massor belastar inte miljön.

Begränsningar: Den rödfyr som studerats är den som finns i Skövde Kommun. Studien bör dock kunna tillämpas på övriga länet. En begränsning är att intervjustudien inte genomfördes så omfattande. Ytterligare hade genomförande av skaktester i studien kunnat bidra med kunskap. På grund av den tid som krävs för detta var det ej möjligt. Dock erhölls bekräftande svar från de olika metoderna, och slutsatser kunde därmed trianguleras.

Med anledning av Elizabeth A. T. Smiths bok Case study houses: the complete CSH program 1945-1966, om lösningen av bostadsproblem i södra Kalifornien.

Målet med denna förstudie är att inventera dagsläget och framtida möjligheter för verifiering av krav samt analyser av värden genom använda IKT och BIM. Detta ger nya möjligheter för byggherrar att skapa en mer värdedriven byggprocess med målet att optimera byggnadsverkets totala värde för dess ägare, brukare och samhället som helhet.

Resultaten visar att verifieringar av krav och analyser/simuleringar av värden används i ganska begränsad utsträckning idag. De verifieringar som utförs är fokuersade på grundläggande information om utrymmen, t ex att rätt utrymmen finns med samt att de har ungefär rätt storlek. När det gäller analyser och simuleringar så är det kostnadsberäkningar och energianalyser som används i flest skeden.

En av de främsta drivande faktorerna i utvecklingen av analyser och simuleringar är hållbarhetsdiskussionen. Användningen av miljöklassificeringssystem har blivit utbrett i byggbranschen. Litteraturstudien visar att det redan idag går att verifiera med hjälp av BIM att ett flerbostadshusprojekt kommer upp till LEED-guld (71 % av teoretiskt maxvärde). I en mer övergripande studie utgick man ifrån 132 hållbarhetsaspekter, och identifierade programstöd som kunde analysera 55 % av dessa aspekter.

Regelbaserade kontroller av BIM-modeller har redan fått stort praktiskt genomslag, främst för kollisionskontroll. Ju mer utvecklade BIM-modellerna blir desto mer går att kontrollera. En av de mest använda programvarorna som använder denna teknik är Solibri Model Checker. Studier av denna programvara visade att tekniken skulle kunna användas för att automatiskt verifiera de flesta byggherrekrav, om relevant information finns i BIM-modellen.

För en fortsatt utveckling behövs fortsatt implementering av verifieringar och analyser samt erfarenheter från praktisk användning. Men det behövs också att mer information läggs in i BIM-modellerna samt att brister i interoperabilitet (informationsöverföring) mellan BIM-programvaror byggs bort. Kvaliteten på analyserna är helt beroende av kvaliteten på indata, och att modellen är korrekt uppbyggd.

Litteraturstudien gav ett antal indikationer på framtida inrikningar: Ett större fokus på tidiga skeden och en mer holistisk syn på hållbarhet är två sådanan tydliga trender. Det finns också en trend mot att verifieringar och analyser bör vara en del av en evidensbaserad produktframtagningsprocess där användarscenarier är en central del och där utvärdering av byggnadens användning samt verifiering och validering av människors upplevelser är en annan.

Today's society is increasingly shaped by new digital technologies and digital work practices. We live in an era that is rapidly changing, and this poses demands on Sweden's industries to meet the requirements and needs of our industrial society. One industry that has struggled to keep up with the pace of digitalization is the construction industry. The construction industry is characterized by high complexity and numerous processes involving various stakeholders, as each building project has its own unique conditions and requirements. In addition to this, the stakeholders have their own conditions and needs related to technology and the use of digital tools. In order to fully leverage the opportunities of digitalization, it is important for actors to be aware of their own, as well as their co-actors', conditions and needs related to technology, especially when implementing new technology and digital work practices, to ensure the implementation is as successful as possible. 

This study has been conducted within a project consulting firm with the aim of analyzing differences and similarities in perceptions among actors and groups during the implementation of a changed digital work practice. To achieve this goal, a case study was conducted using data collection techniques such as document analysis, observation, and semi-structured interviews, with the interviews serving as the significant source of empirical data. 

Once the empirical data was collected, it was categorized based on how the respondents agreed with each other within their own respondent group and in comparison to another respondent group. Overall, the authors did not find any inhibiting differences in the respondents' answers regarding implementation. However, concerns were raised regarding how the consulting firm's payment models were adapted to the new digital work practice. 

After the study, the authors concluded that, in this case, they did not find significant differences in the respondents' answers that could hinder implementation for the consulting firm. The differences that existed were rather due to variations in the respondents' depth of understanding regarding technology. The main challenge highlighted with the new work practice was how the company would charge for the new technology. To fully utilize the opportunities of digitalization and keep up with the ongoing development, one of the suggestions for further research is the payment models of companies. 

Purpose: As buildings become more complex, property management becomes increasingly complex. New demands are made on buildings environmental performance, risk management and new technology is introduced, which changes the property management industry. Problems with current property management methods are that the information for an efficient maintenance is difficult for the trustee, and the lack of interoperability between architects, constructor, client and trustee. The digital divide between trustees and other actors helps the trustee to reject the idea that BIM can be used in management. The aim for this rapport is to determine what information is to be required from a BIM-model to be to any use in the management process. Method: This work has been done through interviews and document analyses to answer the goal. Findings: There is a drive from trustees to switch to BIM, but the main obstacles are the lack of knowledge and influence at the start of construction projects, which means that the right requirements regarding the development and detailing of a BIM model can’t be set properly. Trustees know what information they need, but not how to set the right requirements without a specific standard. Implications: A lack of competence and knowledge about BIM at the trustees implies the need for a standard on the BIM-models level of detail and development for at all stages in the project, and all actors and researchers involved in the work. However, the trustees is aware of the information they need in their management system, which should be taken into account when a standard is being made. Limitations: The interview respondents came from different types of management companies, such as profit-making and non-profit-making, smaller and larger management companies, as well as trustees of residential, office, hall buildings and campus properties. Interviews with clients had helped make the work more relevant as it appeared from interviews conducted that the client plays a major role when demanding a BIM-model in a construction project. 

Syfte: De globala växthusutsläppen är en stor fråga både för landet och världen. Därför måste man hitta alternativ samt lösningar till att producera förnyelsebar energi. En vision för förnyelsebar energi är att producera fastighetsnära förnybar energi. Målet med studien var att undersöka förnyelsebar energi för egenproducering i nybyggnationer med hänsyn till certifieringen för Miljöbyggnad för att bidra till en mer positiv utveckling i miljöarbetet.

Metod: Studien är en kvalitativ inriktad forskning. För att lyckas besvara frågeställningar samt uppnå studiens mål samlades data genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Urvalet av respondenter baserades på yrkesroll på det valda företaget. De dokument som analyserat var en checklista och en intern handbok som finns i det samarbetande företaget samt dokument från Sweden Green Building Council som behandlar Miljöbyggnad.

Resultat: Arbetet kring förnyelsebar energi är något som prioriteras trots den höga engångskostnaden, eftersom det finns en långsiktig lönsamhet. Kommunikationen är därför viktig under projekteringen men att det finns bristande faktorer i efterarbetet. Nödvändigtvis behöver man inte installera elproduktionsanläggningar i Miljöbyggnad då det endast är en del av kravet på Guld-nivå. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör man ändå installera det vid nyproduktion och komplettera det med mätinstrument till anläggningarna för att följa upp resultatet.

Konsekvenser: Den ekonomiska aspekten har en stor roll i projekteringen då det kan hindra hållbarhetslösningar. Därför är ekonomiska stöd inom energifrågor ett bra incitament för företag. Miljöbyggnad är sedan ett bra stöd i projektering för nyproduktioner eftersom en certifieringsprocess inte alltid är nödvändig. För att utveckla strukturarbetet bör kunskapsöverföring prioriteras mer.

Begränsningar: Studien begränsas till Miljöbyggnad där enbart energiindikatorer har studerats. Fallstudien är begränsad till flerbostadshus för att minska studiens omfattning. De resultat och rekommendationer som presenteras är generellt giltiga för de företag som har liknande arbetssätt och rutiner.

Byggbranschen i Sverige har en betydande påverkan på koldioxidutsläppet. Boverket (2024) skriver att år 2020 bidrog bygg- och fastighetssektorn i Sverige till cirka 9.8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det motsvarar ungefär 21% av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Svenskt trä (2024) skriver att om hälften av Sveriges flerbostadshus år 2025 skulle byggas med trämaterial istället för stål och betong, kan klimatpåverkan minska med 40%. För att få mer kunskap om hur byggbranschen kan gå tillväga för att nå nettonollutsläpp, är det viktigt och studera byggmaterialens påverkan på miljö och även sätta det i relation till priset.

Målet med studien är att göra en jämförande studie av koldioxidutsläpp och kostnadsanalys över stommaterial. Materialen i studien som ska analyseras är limträ, stål och fossilfritt stål. För att undersöka materialen görs en fallstudie, där fallstudien riktar sig in på ett specifikt fall och studerar fallet på djupet. Detta fall utgör sig av en stomme där pelare, balkar och stag dimensioneras. Sedan analyseras utsläpp av koldioxid och priset för stommen av de olika materialen. För att komplettera fallstudien används dokumentstudie där information samlas in som sekundärdata från EPD:er och priser från leverantörer för 2024.

Genom att undersöka materialens miljöpåverkan för den aktuella stommen med hjälp av EPD:er, kunde limträ titulera sig som det material som släppte ut allra minst. Limträstommen hade ett negativt resultat på -21 812,5 kg CO2e, vilket kan jämföras med det fossilfria stålet som hade ett negativt utsläpp på -14 647,1 kg CO2e. Det material som hade det absolut största utsläppet var det traditionella stålet, där landade utsläppet på cirka 13 328,3 kg CO2e.

Priset på stommarna visar att limträ och stål hade näst intill samma pris. Limträstommen kostade 279 213,8 kr, och stålstommen kostade 279 738,0 kr. Den dyraste stommen var med det fossilfria materialet, stommen kostade 363 659,4 kr.

Sammanfattningsvis visade studien att limträ var det billigaste materialet och hade lägst koldioxidutsläpp, vilket bevisar att limträ är ett miljövänligt material att bygga med vid liknande byggnader som studien berörde. Det material som också har potential att minska koldioxidutsläppen var fossilfritt stål. Fossilfria stålet visade ett negativt värde på koldioxidutsläppet, men nackdelen är fortfarande att priset var det högsta och det kan skapa en konsekvens att det inte blir lönsamt att bygga med fossilfritt stål. Det traditionella stålet visade att stommen är billig att bygga med, men utsläppen av koldioxid är väldigt stort.

Efter genomförd studie kunde frågeställningarna till stor del besvaras, förutom när det gällde fossilfritt stål där informationen om utsläpp och pris var en uppskattning eftersom materialet inte finns tillgängligt på marknaden. Trots detta kunde rapporten ge betydande information för att möjliggöra en analys av miljövänliga byggmaterial.

Syfte: Människans miljöpåverkan har ökat markant och bygg- och konstruktionsbranschen står för 40 % av världens energikonsumtion. För att motverka detta har omvärlden ökat kraven på hållbara byggnationer och det finns ett flertal miljöcertifieringssystem som hjälp, där Miljöbyggnad är det vanligast förekommande i Sverige. Möjligheterna att påverka ett projekt är störst i tidiga skeden, vilket även gäller miljöarbetet. Därför är målet med studien att undersöka hur ett projekt klassat enligt Miljöbyggnad Silver påverkar en byggentreprenads kalkylarbete, i jämförelse med ett likadant projekt utan miljöcertifieringskrav.

Metod: Litteraturstudie för att bygga ett teoretiskt ramverk, dokumentanalys av ett referensprojekt utifrån tillhandahållna handlingar och semistrukturerade intervjuer med kalkylingenjörer på Serneke Bygg AB i Göteborg.

Resultat: Resultatet från dokumentanalysen och intervjuerna motsäger varandra till viss del. Dokumentanalysen visar på flera aspekter som kan påverkas av kalkylingenjörernas arbete, medan respondenterna endast nämner ett fåtal skillnader mellan ett projekt med respektive utan certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Respondenterna anser sig sakna kunskap om Miljöbyggnad, samtidigt är de osäkra på om och vad som behövs. Dokumentanalysen indikerar däremot att ytterligare kunskap krävs för att säkerställa att aspekterna ovan beaktas redan i kalkylskedet. Detta för att kunna säkerställa att anbudet möter kraven för Miljöbyggnad Silver.  

Konsekvenser: För att kunna säkerställa att kraven enligt Miljöbyggnad möts redan i anbudsskedet är rekommendationen att kalkylingenjörerna, alternativt en anställd, fördjupar sig inom Miljöbyggnad. Om det görs beror dock på företagets ambitionsnivå gällande noggrannheten i anbudet och deras inställning kommer ha betydelse för hur arbetsprocessen och tidsaspekten påverkas i och med ökat krav på kunskap.

Begränsningar: Endast en typ av miljöcertifiering samt ett enskilt projekt har valts. Studiens mål anses vara uppfyllt, men resultatet och slutsatser hade kunnat stärkas ytterligare om fler projekt studerats samt om intervjuer förts med kalkylchefen. 

The forming of an assembly system is a complex task, which should be considered as never ending. In order to successfully plan and implement an assembly system it is of vital importance that the obstacles and preconditions that have an impact on the system are identified and evaluated. This together with the necessary support activities and the attributes of the product to be assembled constitutes the starting point for the forming of the assembly system.

The aim of this thesis is to link the theoretical findings with the issues stated above, and through this explain a best practice approach when forming the assembly system. The theoretical work aims at describing the nature and activities within assembly and manufacturing systems and explains these in three different levels of strategies divided into Manufacturing strategies, Layout, material flow and design strategies and finally Logistic, material handling and quality strategies. Then the obstacles and preconditions found are discussed and evaluated which set the basis for the forming of the assembly system and by linking these with the relevant theory, conceptual design proposals for the assembly system and the Logistic support system are formed.

These are then evaluated and finally a proposal for the detailed layout of the assembly system is given. This proposal is then to be used as a guideline for the company Aercrete when forming their assembly system.

Bakgrund: Byggbranschen är en utav de mest skadedrabbade verksamheterna på svensk arbetsmarknad. Länge har arbetsmiljöverket och stora byggföretag arbetat för att förbättra arbetsmiljön vid schaktarbete, målet är att uppnå en nollvision vad gäller antalet arbetsplatsolyckor. De har kommit en bra bit på vägen men mycket mer finns att göra för att förebygga schakt relaterade olyckor.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och utvärdera hur företaget i dagsläget jobbar med arbetsmiljön och personalens säkerhet vid arbeten i schakt. Studien ska även belysa yrkesarbetares attityd och kunskap kring sin egen säkerhet vid arbeten i schakt.

Metod: En kvalitativ metod användes, för att uppnå studiens syfte och mål genomfördes datainsamling via en dokumentstudie, observation och intervjuer. Författarna har valt att använda sig av så kallad triangulering för att få så hög trovärdighet som möjligt av datainsamlingen. Sju intervjuer genomfördes med tre olika yrkeskategorier. Författarna genomförde två observationer på olika schaktningsarbeten.

Resultat: Företaget följer de lagar och regler som Arbetsmiljöverket och företaget själva har implementerat för att kunna motverka att säkerhetsrisker uppstår. Respondenterna är medvetna om de risker som finns vid arbete med schakt men upplever att de ibland tar risker då de är så vana vid arbete eller att säkerhetsföreskrifterna inte kan följas till punkt och pricka. Resultatet av observationerna var att det finns brister i säkerheten på arbetsplatsen som beror på olika parametrar såsom beteende, brist på kännedom och enskilt isolerat misstag.

Konsekvenser: Intervjuer gjordes för att få fram data om beteenden, attityder och säkerhet, frågorna som ställdes var öppna och breda. Konsekvenserna av vald undersökningsmetod är att man inte alltid får korrekta svar från respondenterna. Detta kan göra det svårt att analysera resultatet då respondenterna använder olika språk när dem ska beskriva sina åsikter och upplevelser. Slutsatsen av studien är att kunskap inom säkerhetsarbetet finns, dock är kunskapen bristfällig och appliceras inte alltid på arbetsplatsen.

Begränsningar: Denna studie fokuserar enbart på arbetsmiljö och säkerheten kring arbete i schakt. Studien granskar endast den insamlade data från företaget och inga andra jämförelser kommer göras mot andra företag. Corona pandemin, tid och pengar kan ha påverkat studiens resultat på så vis att författarna inte har kunnat genomföra en ännu större mängd intervjuer och observationer.

Undersökningen utförs i samarbete med Riksbyggens ombyggnadsavdelning i Jönköping. Riksbyggen är ett kooperativt företag och en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Riksbyggens kunder består utav bostadsrättsföreningar, företag och offentliga fastighetsägare. År 2019 släppte byggsektorn ut 21 % av Sveriges växthusgaser och 49% av alla flerbostadshus är byggda mellan 1951 – 1981 (2021). Byggnaderna förbrukar mycket energi och särskilt ventilationssystemen. Dokumentationen av kunskap från olika projekt kan vara obefintlig eller undermåttlig vilket bidrar till att kunskap om energirenovering blir svår att hantera. Målet är att undersöka den ekonomiska lönsamheten och miljöeffekt som energibesparande åtgärder har i ett flerfamiljshus byggd år 1959. Samt att undersöka Riksbyggens och deras externa energisakkunnigas användande av erfarenhetsåterföring i syfte att minska livscykelkostnad och pay-off tid. För att uppnå målet används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Empiri samlas in genom intervju, mätdata, beräkningar samt dokument och ritningar tillhandahållet av Riksbyggen. Beräkningarna svarar på lönsamheten hos de energibesparande åtgärderna och intervjuer används för att kartlägga hur erfarenhetsåterföring används och dess koppling mot livscykelkostnad och pay-off tid hos energirenoveringar. Kvantitativ analysmetod används för åtgärdernas kostnads- och energibesparing där värden jämförs med varandra i grafer och tabeller. För att kartlägga erfarenhetsåterföringen jämförs intervjupersonernas svar med varandra och med det teoretiska ramverket, både leverantör och kund intervjuas för att få båda perspektiv. Enligt utförda beräkningarna besparar alla de planerade åtgärderna totalt 380 MWh fjärrvärme/ år och ökar elbehovet med 55 MWh/ år, kostnadsbesparingen uppgår till 248 000 kr/ år. Pay-off tiden är för värmepumpen 8,4 år och värmepump kombinerat med solceller har en pay-off tid på 9,1 år. Pay-off tiden kombinerat med fönsterbyte är tillsammans 27,6 år.

Från intervjuerna framgår det att erfarenhetsåterföring främst sker muntligt i det dagliga arbetet. Resultatet överensstämmer med teorin och den mest givande erfarenhetsåterföringen är enligt intervjudeltagare den utanför egna organisationen med personer med olika befattning. Det främjar utveckling och forskning i branschen samt minskar kostnader och energi. Intervjudeltagarna lägger mycket tid på att dokumentera ekonomisk vinning och det är också det som är den huvudsakliga drivkraften för utveckling enligt teorin. Den ekonomiska besparingen och återbetalningsperioden beräknades bli dyrare än väntat vilken troligen beror på de historiskt höga elpriserna. Men trots höga elpriser är de energibesparande åtgärderna lönsamma och att installera både solceller och frånluftsvärmepump, som i denna undersökning, ger en trygghet i att solceller blir mer lönsamma med stigande elpriser och värmepump med sjunkande elpriser.

BIM has been claimed to be a revolution for the construction industry and contractors are sure about the value that BIM use brings even though no one has been able to prove them. Multiple studies have been made by academics trying to create methods to either quantify or identify the value with BIM, however none of these methods are being used in practice. The purpose of this study is to increase the understanding of how contractors assess the value of BIM and the reasoning behind their assessments. This is done through nine semi structured interviews with respondents from three big sized contractors in Sweden. The data from the interviews was coded and thematically analyzed. It was concluded that depending on the respondents´ perception of BIM, the value of BIM was seen as different and subsequently both the performed and aspired assessment processes. Based on that, a matrix was created, outlining the two perceptions: BIM as part of something bigger i.e. BIM as a prerequisite or BIM as a mean in of itself. Furthermore, the matrix displays four dimensions of BIM assessment: the tangibility focus, the structured approach, the intangibility focus and lastly, the non-action approach.

Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad.

Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie.

Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC.

Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram.

Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat.

Windows and blinds play a significant role in both shaping energy consumption and enhancing indoor comfort. But there are still difficulties with selecting windows and blinds due to the existence of potential conflicts between visual comfort, thermal comfort, energy consumption and life-cycle cost. A literature review was conducted with the purpose of developing a decision-making framework that resolves the conflicts, and allows selecting a window and blind design based on trade-off between visual comfort, thermal comfort, energy consumption and life-cycle cost. The decision-making framework was developed by integrating non-dominated sorting genetic algorithm-II as an optimization algorithm with analytical hierarchy process as a multi-criteria decision-making method. The optimization algorithm considers different window and blind design variables and analyses multiple designs, while the multi-criteria decision-making method ranks the optimization results and selects a trade-off design. An operating package enabled the decision-making framework to be automated. The operating package was obtained by coupling EnergyPlus as a simulation tool and modeFRONTIER as an integration platform. The decision-making framework was developed to select a trade-off window and blind design through intelligent use of simulation in analysing big-data in built environment, energy and cost sectors. Application of the framework ensures the minimum visual and thermal comfort thresholds with the lowest energy demand and cost. Architects and designers can use the framework during the design or renovation phase of residential and commercial buildings.

Introduktion (och mål) - Mänskligheten lever idag i en ohållbar värld och ställning tillmänsklighetens påverkan på jorden bör tas. Byggbranschen är en bov i denna fråga dåden står för cirka en tredjedel av värdens slutenergi. Världen står inför en kritiskenergiförbruknings omvändning där en övergång till energieffektivare lösningar äressentiella, ändå visar forskning på att denna övergång är saktfärdig. Samtidigt ser vien nedåtgående ekonomi med högre elpriser och lägre villapriser. Studien avser attåskådliggöra om ett analysverktyg med möjlighet till val av uppgraderingar haderesulterat i att flera kunder hade investerat i en mer energieffektiv villa.Metod - En fallstudie genomfördes på företaget A-Hus mest sålda villa i samarbetemed potentiella och nuvarande kunder. Studien använde litteratur- och dokumentstudiersamt utveckling av kalkyl- och analysprogram. En enkätinsamling genomfördes ocksåför att få kvalitativa svar om analysverktyget och valmöjligheternas påverkan påinvesteringsviljan.Resultat - Undersökningens resultat visar att en majoritet av deltagarna ansåg attkalkylprogrammet och dess analyser vägledde dem till att investera i en merenergieffektiv villa. En stor del av deltagarna valde att uppgradera sina villor direkteller indirekt med vägledning av kalkylprogrammet och dess analyser. Den mestpopulära uppgraderingskombinationen var att uppgradera väggtyp, fönstertyp, värmeoch ventilation samt solceller med andra ord alla möjliga uppgraderingar. En annankombination som var populär att uppgradera var fönstertyp, värme och ventilation samtsolceller. Analyser från kalkylprogrammet visade att båda dessauppgraderingskombinationer skulle ge en hög avkastning över livslängden avrespektive uppgraderings kombination och uppgraderingarna var lönsamma.Analys - En undersökning gjordes för att ta reda på i vilken utsträckning ettkalkylprogram med analysverktyg för energieffektivisering av hus påverkar potentiellahusköpares beslut. Resultatet visade att kalkylprogrammet med dess analyser ökadesannolikheten för att investera i en mer energieffektiv villa. En stor majoritet avundersökningsdeltagarna (85%) valde att uppgradera på grund av att analysverktygetfanns tillgängligt. De två vanligaste kombinationerna av byggnadsdelstillval sompotentiella husköpare var villiga att investera i var väggtyp, fönstertyp, värme- ochventilationstillval och solcellstillval, samt fönstertyp, värme- och ventilationstillval ochsolcellstillval.Diskussion - Målgruppen ifrågasätts och en mer relevant målgrupp föreslås vara desom aktivt söker att köpa en villa. Medvetenheten hos undersökningsdeltagarna kan hapåverkat resultaten, och det föreslås att skapa realistiska scenarier för att minimerapåverkan. Behovet av en kontrollgrupp för att jämföra resultaten och bedömakalkylprogrammets effektivitet diskuteras också. Studien diskuterar använda metoderför datainsamling och föreslår att triangulering och intervjuer med deltagare skullekunna stärka validiteten. För att öka både den externa och interna validiteten föreslåsatt använda ett större urval och inkludera en kontrollgrupp.

Projektet syftar till att beräkna miljöeffekterna av trafikinformation med en nyutvecklad beräkningsmodell. Baserat på denna effektsnurra redovisas även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster. Trafikinformation används i ökande utsträckning för att styra trafiken, särskilt i urbanmiljö där trängsel ofta påverkar framkomligheten, samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Inom vägsektorn informerar Trafikverket oftast resenären direkt, medan trafikföretagen som trafikerar järnvägsnätet får Trafikverkets information och sedan i sin tur informerar resenärer/förare. Detta påverkar genomslaget och möjligheten att styra trafiken stort, samt skapar en del problem för den trafikslagsövergripande informationen. Den här rapporten fokuserar på de akuta miljöeffekterna av trafikinformation, även om en genomgång av mer långsiktiga effekter ingår. Endast den förändrade trafikmängden och körsätt påverkar beräkningarna i effektsnurran. Många miljöeffekter kan påverkas av trafikinformation, som luftföroreningar, buller, klimatutsläpp, men även barriäreffekter, ljusförorening, förorening av vatten och mark, störning i ömtåliga områden etc. Beräkningar med effektsnurran visar hur mycket emissionerna påverkas av hur man kör, samt hur befolkningsexponeringen kan påverkas. De existerande jämförelsemodellerna är starkt förenklade och utveckling inom emissionsmodellering, exponering, effekter av exponering samt implementering av modellerna är av största vikt för att ta tillvara den kunskap som finns och hela tiden uppdateras.