Skollagen fasställer att eleverna ska ha rätt till inflytande över undervisningen och ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar över sina studier och få förutsättningar att successivt öka sitt inflytande över sin utbildning. När eleverna får möjlighet till medinflytande och skolarbetet har en demokratisk utformning kan de ges möjligheter att utveckla demokratisk kompetens. Tidigare forskning har lyft fram att lärarens förhållningssätt är avgörande för elevers möjligheter till inflytande, deras upplevelse av delaktighet och utvecklandet av deras demokratiska kompetens. Den här studien syftar till att dels undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver begreppet elevinflytande och hur de arbetar med elevinflytande i undervisningen och dels vilka erfarenheter de har av arbete med elevinflytande i samhällskunskapsundervisningen. John Deweys teorier om pedagogik och demokrati är den teoretiska utgångspunkten och pragmatismen utgör den underliggande handlingsfilosofin som ett sätt att undersöka världen utan att ge läsaren några slutgiltiga lösningar.  

Studien är baserad på intervjuer med sju lärare på fyra kommunala grundskolor som alla arbetar inom samma kommun. Genom intervjuer var målet att söka förståelse för lärarnas arbete med och erfarenheter av elevinflytande. Ett hermeneutiskt perspektiv är den övergripande vetenskapliga inriktningen som handlar om att tolka, förstå och förmedla.  

Resultatet i studien ringade in fyra teman som framträder efter genomgång av materialet. Begreppet elevinflytandet beskrivs av lärarna, att det innebär att eleverna ska kunna vara med och påverka, få sin röst hörd och att de känner delaktighet. Det öppna och trygga klimatet blir grunden för att eleverna ska kunna uttrycka sin åsikt och på så sätt skapas mer plats för elevinflytande. När lärare lyssnar in och synliggör inflytande för eleverna, så skapas förutsättningar för att eleverna också upplever att de har ett inflytande. Syftet med elevinflytande är att eleverna successivt ska utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare. I samhällskunskapen blir det tydligt när lärarna beskriver sitt arbete med den formella demokratiundervisningen, samt klassråd som en del i elevernas möjligheter till inflytande. Slutsatser från studien är att lärarens inställning till elevinflytande har stor betydelse i dennes aktiva val av arbetssätt och arbetsformer, i att möjliggöra inflytande och delaktighet. Elevinflytande kan också bidra till utvecklandet av elevers demokratiska kompetens och som lärare handlar det om att försöka ge eleverna redskapen för att kunna påverka, därefter är det upp till eleven själv att vilja påverka.