Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolan kan vara eller kan bli en förskola för alla barn, även för de barn som utmanar förskollärare att tänka om och tänka nytt. Mer specifikt syftar studien till att undersöka hur förskollärare beskriver normer och metoder i arbetet med barn i socioemotionella svårigheter, hur de beskriver begreppen inkludering och exkludering och hur de beskriver barn i behov av särskilt stöd och en förskola för alla barn. Vi har genomfört en kvalitativ studie och har använt oss av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Som analysverktyg har vi använt Nilholms (2005, 2007) tre perspektiv, det kategoriska, det relationella och dilemmaperspekivet. Huvudresultatet visar att förskolläraryrket innehåller en rad dilemman som visar komplexiteten i professionen. En förskola för alla barn inbegriper yrkesetiska ställningstaganden som grundar sig i ett förhållningssätt och bemötande som ser till alla barns individuella behov och förutsättningar med barnens bästa som grundtagande.