Bakgrund:

Av de patienter som vårdas inom slutenvården bedöms 90 % behöva venös kärlaccess. För att gå från det idag förhärskande reaktiva arbetssättet till ett proaktivt har förbättringskunskap applicerats på venös kärlaccessplanering. En framgångsfaktor för förbättringsarbete är kommunikation vilket i detta arbete har belysts extra.

Syfte:

Syftet med förbättringsarbetet är att samtliga patienter som vårdas på KAVA får/har en behovsanpassad infart för att undvika onödiga stick.  

Syftet med studien av förbättringsarbetet är att beskriva förbättringsgruppens erfarenheter av att sprida kunskap och information samt ge en bild av hur dess mottagare har nåtts av budskapet.

Metod:

Nolans förbättringsmodell har applicerats på förbättringsarbetet. För studien har en mixad metod använts, innehållande intervjuer och enkät som analyserats med kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik.

Resultat:

Förbättringsarbetet resulterade i att merparten av patienterna får en individuell kärlaccessplan inom 24 timmar. Studien av förbättringsarbetet visar på att den interpersonella kommunikationen har stor vikt och att förbättringsgruppen är den enskilt största källan till spridning av budskapet vilket stämmer väl överrens med tidigare forskning.

Slutsats:

Ett proaktivt arbetssätt kan implementeras för planering av venös kärlaccess genom Nolans förbättringsmodell. Den interpersonella kommunikationen är av stor vikt för spridning av kunskap och bör tas i beaktande vid planering och utförande av förbättringsarbeten.