Bakgrund: Demens är en progressiv sjukdom och antalet personer som får en demensdiagnos kommer inom några årtionden öka drastiskt. Sjukvården behöver komma fram med nya icke-farmakologiska metoder för att kunna hantera den stora ökningen av personer med demenssjukdom.

Syfte: Syftet var att beskriva om och på vilket sätt musiken påverkar personer med demens.

Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med kvalitativ och kvantitativ metodik sammanställdes. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl samt PsychInfo. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell och statistiken från de kvantitativa artiklarna sammanställdes i en tabell.

Resultat:

Det kvantitativa resultatet visade att musik hade en effekt med statistiskt signifikant skillnad på flera av de undersökta variablerna. Agitation och oro/ ångest minskade medan positivt engagemang/ deltagande ökade. Det kvalitativa resultatet genererade tre teman: kommunikation, sinnesstämning samt indirekt påverkan. Kommunikationen förbättrades, personer med demens upplevde glädje och personalen påverkades positivt av musiken vilket ledde till indirekt påverkan på personer med demens.

Slutsats:

Musik är en enkel och kostnadseffektiv intervention att använda sig av när det gäller personer med demens. Olika musikinterventioner kan användas vid olika situationer för att få den effekt som önskas. Det är även ett enkelt sätt att komma personer med demens närmare och få en större förståelse.

Background: Dementia is a progressive disease and the number of people who will be diagnosed with dementia will increase drastically within a few decades. The healthcare needs to provide new non-pharmacological methods to manage the increase of persons with dementia.

Aim: The aim was to describe if and in which way music has an impact on people with dementia.

Method: Literature review with an inductive approach. Articles with quantitative and qualitative design was compiled. The literature search was made in Cinahl and PsychInfo. The qualitative articles was analyzed with Fribergs five step model and the statistics from the quantitative articles was compiled into a chart.

Result: The quantitative results showed that the music had an effect with significant difference in many of the variables. Agitation and anxiety was reduced meanwhile positive involvement improved. The qualitative result generated in three headings: communication, mood and indirect impact. Communication was improved, persons with dementia felt joyful and the staff was effected in a positive way which led to an indirect impact on the persons with dementia.

Conclusion: Music is a simple and cost effective intervention to implement on persons with dementia. Different music interventions can be used in different situations to get the effect that is acquired. It’s also a simple way to get closer to the care takers and get a greater understanding.