Bakgrund: Diabetes Mellitus är mer vanligt förekommande hos individer med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Intellektuell funktionsnedsättning är en kognitiv nedsättning som innebär svårigheter att ta in och bearbeta information samt tillämpa och bygga kunskap. Egenvård är ett begrepp som används för att beskriva de insatser som den enskilde individen vidtar för att lindra eller bota sjukdom och främja hälsa. 

Syfte: Att beskriva vad som upplevs påverka egenvården hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes.

Metod: Litteraturöversikt, med induktiv ansats, baserad på kvalitativa artiklar via datainsamling gjord i CIINAHL och PsychINFO. Metoden snowballing har även använts för datainsamlingen. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys.

Resultat: Svårigheter att ta till sig och använda sig av information upplevs inverka negativt på förmågan till egenvård vid diabetes hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Kunskapen hos vårdteamet och stödet från omgivningen upplevs även påverka egenvården.

Slutsats: Möjligheten bör finnas inom ramen för sjuksköterskeprogrammet att synliggöra omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning. Inom vården bör man vidta åtgärder utifrån behovet av mer undervisning om diabetes som är särskilt anpassad för individer som är intellektuellt funktionsnedsatta. Det skulle även vara värdefullt att framtida forskning belyser dessa individers möjlighet till egenvård.

Background: Diabetes mellitus is more common amongst individuals with an intellectual disability compared to the rest of the population. Intellectual disability is a cognitive impairment which results in difficulties with processing information and applying and building knowledge. Self-management is a term used to describe the activities that the individual perform in order to cure disease and promote health.

Objective: To describe experiences of what affects self-management amongst individuals with an intellectual disability and diabetes.

Method: Literature review, with an inductive approach, with a review of relevant qualitative articles found in CINAHL and PsychINFO. The snowballing method is also used for collecting data. The result is compiled using an integrated analysis.  

Result: Difficulties with reciving and using information is experienced to impede the ability to self-manage diabetes amongst individuals with intellectual disability and diabetes. The understanding of diabetes and intellectual disability amongst health care professionals and contextual support is also experienced to affect self-management.

Conclusion: Within the context of the nursing program it would be useful with more dedicated education about intellectual disability. More research about these individuals’ ability to self-manage would be useful as well. Within the health care system actions should be taken to meet the need for information that is suited for individuals with intellectual disability.