Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Förädlade livsmedel på den internationella arenan
Jordbruksverket.
Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Economics.
2008 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995–2005 (Swedish)
Abstract [sv]

I denna studie analyseras handeln med livsmedelsindustriprodukter under perioden 1995- 2005. Genom en fördjupad kunskap om livsmedelsindustrins förutsättningar och möjligheter på den internationella arenan kan myndigheter, organisationer, men även andra aktörer, på ett bättre sätt bidra till en konkurrenskraftig näring.

Analyserna koncentreras på förädlade livsmedel, närmare bestämt livsmedel som produceras av livsmedelsindustrin. Exempel på varor som inte klassas som livsmedelsindustriprodukter är färsk frukt, spannmål, färsk fisk, djurfoder och tobak (s.k. ”övriga produkter”).

Studien visar att de globala marknaderna för livsmedel växer. Detta är tydligt både på aggregerad nivå och på produktnivå. Under en tioårsperiod ökade världens handel med livsmedelsindustriprodukter med ca 60 procent i värde (USD) och volymen (kg) ökade med nästan 30 procent. Man handlade också allt mer med högvärdiga varor. Uttryckt i reala termer var värdeökningen emellertid bara en procent. Livsmedelsindustriprodukternas utveckling skiljde sig inte markant från ”övriga produkter”. Rent värdemässigt växte livsmedelsindustriprodukterna något starkare, men volymmässigt dominerade de inte.

Med tanke på senare tids dramatiska prisökningar är det intressant att notera att världsmarknadspriserna för livsmedelsindustriprodukter gick ner under perioden 1995-2005, trots en relativt hög allmän inflation. Nedgången var emellertid marginell. Den neråtgående trenden drevs sannolikt av en ökning av det globala utbudet i relation till den globala efterfrågan.

EU-15 är en betydelsefull aktör på den internationella arenan, men samtidigt är det tydligt att EU-länderna handlar mer med varandra än med tredje land. Handeln på den inre marknaden har ett högre värdeinnehåll (dvs. högre styckvärde) än vad världshandeln har, vilket beror både på en högre prisnivå, men också på att man handlar relativt mer med högvärdiga produkter. EU:s interna handel med livsmedelsindustriprodukter utvecklades under perioden generellt sett positivt. Handeln med tredje land utvecklades däremot mycket svagare. EU tappade marknadsandelar i världshandeln och exportnettot minskade, vilket tyder på att EU:s konkurrenskraft för dessa produkter var svag. Värdeinnehållet ökade dessutom mer för importen än för exporten.

Sveriges utrikeshandel utvecklades starkt mellan 1995 och 2005 och följde de globala trenderna. Sverige var i sin handel relativt starkt beroende av ett mindre antal produktgrupper, men utvecklingen ser ändå positiv ut. Flertalet produktgrupper växte procentuellt sett mycket starkt (det är dock värt att poängtera att ökningen skedde från en tämligen låg nivå). För världens 20 handelsmässigt största produktgrupper ökade Sveriges handel ca fem gånger starkare än den globala och europeiska handeln och det var inte bara sprit och fisk som stod för tillväxten. Även produktgrupper som maltdrycker, samt frukt- och bärsaft hade en god tillväxt. Det var också, av alla de produktgrupper som har studerats, väldigt få där Sveriges utveckling var så pass svag att det skedde en tillbakagång i handeln. Ett undantag var dock export av fryst nötkött och smör. Sveriges marknadsandelar på världsmarknaden ökade under perioden och konkurrenskraften var god. Sveriges handel karaktäriseras av ett högt värdeinnehåll, vilket under tioårsperioden ökade för exporten, men minskade för importen.

Hur Sveriges utveckling kommer att se ut framöver är ovisst. En fortsatt framgång kommer i mångt och mycket bero på hur väl man lyckas förvalta och utveckla sina komparativa fördelar. Här kan exempelvis kostnaden för och tillgången på arbetskraft och råvaror vara avgörande, liksom graden av forskning och utveckling, samt innovationer.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jordbruksverket , 2008. , 88 p.
Series
Rapport, ISSN 1102-3007 ; 2008:2
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-29417ISRN: SJV-R-08/2-SEOAI: oai:DiVA.org:hj-29417DiVA: diva2:903688
Available from: 2016-02-16 Created: 2016-02-16 Last updated: 2016-02-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Fulltext

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, Sara
By organisation
JIBS, Economics
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 39 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link