Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hållbar konsumtion av jordbruksvaror: Hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor?
Jönköping University, Jönköping International Business School.
Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Economics.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vilka livsmedel man väljer att konsumera har stor betydelse för klimat och miljö. Genom att välja mellan olika livsmedel kan konsumenterna påverka hur mycket växthusgaser och vilken mängd växtnäring som förloras på vägen från jord till bord. Syftet med den här rapporten är att genom hypotetiska konsumtionsscenarier visa hur konsumenters val är avgörande för miljöpåverkan. De analyser av olika livsmedels klimatpåverkan som presenteras i rapporten har utförts av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) på uppdrag av Jordbruksverket.

Om hela Sveriges befolkning helt slutade äta nöt,- lamm-, kyckling- och griskött skulle utsläppen av växthusgaser från invånarnas totala konsumtion minska med tio procent. Det är i synnerhet idisslande djur, det vill säga nötkreatur och får, som har en negativ påverkan på klimatet. Samtidigt finns det ett starkt och viktigt samspel mellan dessa djurslag och andra miljömål. Betande djur är till exempel en förutsättning för att bevara vissa landskapsmiljöer och de växt- och djurarter som lever där. Nötkött orsakar drygt fem procent av befolkningens totala utsläpp.

Om hela Sveriges befolkning skulle sluta att slänga bort livsmedel och äta lagom mycket skulle den totala konsumtionens växthusgasutsläpp minska med cirka sex procent. Denna minskning beror huvudsakligen på minskad köttkonsumtion men också på minskad konsumtion av läsk, godis och snacks som har förhållandevis stora klimatpåverkande utsläpp. En återhållsam konsumtion av alla livsmedel ger således en potentiell utsläppsminskning som storleksmässigt har samma effekt på klimatet som en kostförändring där alla Sveriges invånare ersätter nötkött med kött av gris och kyckling. Odlingslandskapet och den biologiska mångfalden skulle dock kunna påverkas.

Att äta frukt och grönt efter svensk odlingssäsong är bättre ur klimatsynpunkt än att äta importerade frukter och grönsaker, men effekten på totala klimatpåverkande utsläpp är jämförelsevis liten. En minskning av växthusgasutsläppen skulle också uppnås om konsumtionen av ris ersattes med potatis eller vetebaserade produkter. Dessa ändrade konsumtionsmönster skulle kunna innebära en tillväxt i svensk frukt- och grönsaksproduktion men också medföra att miljöbelastning, i form av övergödning och spridning av växtskyddsmedel flyttar till Sverige från de länder som idag exporterar dessa produkter till oss.

Det är inte självklart att det är bättre ur klimatsynpunkt att välja närodlade livsmedel istället för ”fjärrodlade”. Till att börja med måste man definiera vad närodlade livsmedel är. Likaså är det inte alltid självklart att ekologiskt producerade livsmedel är mer klimatvänliga än konventionella. Det finns studier som visar att ekologisk produktion ger mindre eller lika stora klimatpåverkan som konventionell produktion. Däremot gynnar ofta ekologisk produktion biologisk mångfald och bidrar till en giftfri miljö. En produkts totala klimat- och miljöpåverkan beror på alla produktionsled, från jord till bord.

Trots att varje individs enskilda konsumtion bara har en ytterst liten påverkan på globala konsumtionsmönster är den förändring som görs av en individ ändå en förändring. Om många ändrar sina konsumtionsmönster kan miljökonsekvenserna minska, men om ingen förändrar sin konsumtion kommer miljöpåverkan oundvikligen att växa.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jordbruksverket , 2009. , 29 p.
Series
Rapport, ISSN 1102-3007 ; 2009:20
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-29412ISRN: SJV-R-09/20-SEOAI: oai:DiVA.org:hj-29412DiVA: diva2:903478
Available from: 2016-02-16 Created: 2016-02-16 Last updated: 2016-02-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Fulltext

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, Sara
By organisation
Jönköping International Business SchoolJIBS, Economics
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 784 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf