Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Marknadsanpassning av jordbruket: Hur påverkas kollektiva nyttigheter?
Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Economics.
Jönköping University, Jönköping International Business School.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport presenteras en analys av hur de kollektiva nyttigheter som svenskt jordbruk genererar kan komma att påverkas av den marknadsanpassning av jordbruket som reformer i jordbruks- och handelspolitik förväntas medföra. I fokus står reformer som implementeras i samband med den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt förändringar i handelspolitiken som kan komma att initieras av att EU ingår nya bilaterala handelsavtal samt ett nytt WTO-avtal.

Det är i huvudsak tre typer av kollektiva nyttigheter som genereras av svenskt jordbruk:

• Biodiversitet och vissa ekosystemtjänster • Landskaps- och kulturmiljöer • Säkra livsmedel

Dessa kollektiva värden uppstår i hög grad som externa effekter i jordbrukets animalieproducerande sektorer. Det är emellertid inte självklart att det är produktionen i sig som ger upphov till en kollektiv nytta, utan det är ofta så att kollektiva värden uppstår genom specifika produktionsformer. Animalieproduktionen är viktig för att bevara det öppna jordbrukslandskapet eftersom djurhållning kräver foderråvara men det är betesdrift av nötkreatur och får som är avgörande för att bevara biologisk mångfald samt vissa natur- och kulturmiljöer. Produktion av griskött, fågelkött och ägg bidrar å ena sidan i viss mån till ett öppet landskap eftersom produktionen i hög grad är spannmålsbaserad, och å andra sidan till säkra livsmedel eftersom förekomsten av salmonella är betydligt mindre i svenskt kött än i importerat kött tack vare ett långtgående smittskyddsarbete i svensk produktion. Detsamma gäller i högsta grad också för ägg. Dessa förhållanden implicerar att husdjuren har mer än en funktion att fylla: förutom att generera livsmedel spelar djuren en avgörande roll för att skapa och bevara kollektiva värden.

Hälsokontrollen förväntas medföra ytterligare marknadsanpassning av både mjölksektorn och köttdjursuppfödningen, vilket kan minska antalet betesdjur och därmed få negativa effekter på kollektiva värden i form av betesmarker och därtill kopplad biodiversitet. Den långsiktiga utvecklingen av jordbrukspolitiken förväntas dock medföra ett ökat fokus på miljö och naturvärden. I hälsokontrollen får Sverige bibehålla stöd för skötsel av betesmarker och genom den s.k. moduleringen kan stöd för bevarande av biologisk mångfald ökas. Dessa åtgärder bör främja betesdrift av både nötkreatur och får och därmed stimulera kollektiva värden i form av landskaps- och kulturmiljöer samt biodiversitet.

Nya handelsavtal förväntas leda till reducerat tullskydd för de flesta jordbruksvaror. Samtidigt ökar världshandeln till följd av stark tillväxt i jordbruksproduktionen i vissa länder och ökad efterfrågan på importerade livsmedel i andra snabbt växande ekonomier. Jordbruksverket bedömer att det i första hand är nötköttsproduktionen som kan drabbas av en faktisk nedgång till följd av ökad importkonkurrens från tredje land, eftersom den sektorns internationella konkurrenskraft måste betraktas som mycket svag. Import av nöt- gris- och fågelkött samt ägg till Sverige är i dagsläget föremål för tekniska handelshinder i form av krav på salmonellakontroll. Denna salmonellagaranti innebär att svenska producenter inte utsätts för konkurrens från produkter med lägre smittskyddskrav.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jordbruksverket , 2009. , 64 p.
Series
Rapport, ISSN 1102-3007 ; 2009:11
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-29404ISRN: SJV-R-09/1 1-SEOAI: oai:DiVA.org:hj-29404DiVA: diva2:903327
Available from: 2016-02-15 Created: 2016-02-15 Last updated: 2016-02-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, Sara
By organisation
JIBS, EconomicsJönköping International Business School
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 59 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link