I Sverige ökar antalet nyanlända människor som ska etablera sig i det svenska samhället. Sysselsättning och deltagande på den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara grundläggande för att integrering av nyanlända ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt är Arbetsförmedlingen en av de allra första myndigheterna som en nyanländ möter i Sverige. Studien har därmed avsett att undersöka Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete med syfte att bringa klarhet kring hur en svensk myndighet arbetar gentemot dess multikulturella befolkning. Myndighetens kommunikationsarbete har studerats utifrån begreppet interkulturell kommunikation inom organisationer och studien bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer och en gruppintervju med anställda vid Arbetsförmedlingen.  

Resultatet av studien visar att myndigheten i högsta grad arbetar med interkulturell kommunikation gentemot deras nyanlända medborgare, samtidigt som många hinder försvårar myndighetens kommunikationsarbete. Språket är den främsta svårigheten, där tolkens roll blir oerhört viktig och antingen hjälper eller stjälper kommunikationen. Samtidigt bidrar många andra orsaker, så som svagt förtroende för myndigheter, traumatiserade människor eller bristande resurser till att myndigheten inte kan utföra sitt kommunikativa arbete på bästa sätt.

In Sweden, the numbers of immigrants are constantly increasing. Participation at the Swedish labour market is crucial when it comes to a successful establishment for the newcomers. Arbetsförmedlingen (the Swedish labour authority), is also one of the first authorities a newcomer encounters once in Sweden. With this in consideration, this study was designed to investigate the intercultural communication work at Arbetsförmedlingen with the aim to bring clarity around how a Swedish authority works toward its growing multicultural population. We have studied Arbetsförmedlingens communicational work based on the concept of intercultural communication within organizations. The study is based on four semi-structured interviews and one group interview with employees at Arbetsförmedlingen.

The result of the study shows that the government authority works with intercultural communication towards their newcomers on a high level but obstacles in the intercultural communication hamper the communicational efforts. Language barriers are seen as the main difficulty, and the interpreter’s role becomes extremely important and can either help or hinder the communication. At the same time, many other difficulties are contributing to communicational problems for the authority. Lack of trust in authorities, traumatized people and lack of resources hinders the authority to achieve a truly good intercultural communication.