Syfte: Syftet med examensarbetet är att analysera i vilken utsträckning BIM används i

kalkyleringsarbetet, och hur hindren kan övervinnas för att öka implementeringen av

BIM i kalkyleringsarbetet.

Metod: Vi har använt oss av en litteraturanalys och ett antal kvalitativa intervjuer.

Resultat: Resultatet av examensarbetet är att det finns ett antal hinder som behöver

övervinnas för att öka implementeringen av BIM i kalkyleringsarbetet. Ett av hindren

är att i förfrågningsunderlaget från beställaren finns inte BIM-modeller med. Och om

de finns med så håller de en bristande kvalité. Ytterligare hinder som är identifierade är

de juridiska, tekniska och branschens motstånd mot ny teknik. Även utbildning i BIMverktygen,

avsaknad av en gemensam branschstandard och att de inblandade aktörerna

måste få en förståelse att BIM är ett verktyg som alla kan dra nytta av.

Konsekvenser: BIM i kalkyleringsarbetet har en potential att ge en exaktare, mer

tidsbesparande och säkrare kalkyler. Den analys som vi kan dra av vårt examensarbete

är att vi upplever att Peab är på rätt väg. De väntar inte på att beställarna ska ge dem en

användbar BIM-modell tillsammans med anbudunderlaget. De har istället tagit ett

ledningsbeslut att själva börja modellera upp rätta geometriska modeller som är

användbara för kalkylingenjören. De har insett vikten av att kalkylingenjören får de

digitala verktygen och utbildning på dessa så att de kan dra nytta av de fördelar som

BIM kan ge i kalkyleringsarbetet.

För att driva implementeringen av BIM framåt så kan det behövas åtgärder i form av

nationella regler gällande hur standardiseringar ska utformas. Dessa standardiseringar

kan möjliggöra att processen att implementera BIM underlättas och att dessa

standardiseringar kan övervinna hinder i informationsutbytet mellan aktörerna.

För att öka användandet av BIM så rekommenderas att en BIM-samordnare utses, som

tidigt i projekten ställer krav på de olika aktörerna på hur filer och handlingar ska

utformas så att informationen går att använda, inte bara vid kalkyleringsskeendet utan

också vidare i projektet.

För att driva implementeringen av BIM framåt så behöver det juridiska hindret få en

lösning. Därför att nu så saknas regler i standardavtalen för att kunna inkludera digital

information i handlingarna. Dessa förändringar behöver åtgärdas för att kunna knyta

leverantören och mottagarens ansvar och nyttjanderätt av innehållet i leveransen av

digital information.

Begränsningar: Vi har avgränsat oss till att endast analysera hur BIM används idag

och hur det kan komma att användas i kalkyleringsarbetet i framtiden.

Purpose: The purpose with our thesis is to analyze to what extent BIM is used in the

calculation work, and how to overcome the obstacles of implementing BIM in the

calculation work.

Method: We have used literature analysis and a number of qualitative interviews.

Findings: The outcome of our thesis is that there are several obstacles to overcome in

order to increase the implementation of BIM in the calculation work. One of the

obstacles is that BIM structures are missing in the specifications from the clients and if

they are included they do not live up to the standard necessary. Further obstacles are

the juridical and technical problems alongside with the industry’s resistance towards

new techniques. Insufficient education in BIM tools, and the lack of a common

industrial standard are problems as well as there’s a need to help the involved operators

acquire knowledge that BIM is a tool that everyone can benefit from.

Implications: BIM has the potential to give more precise, more timesaving and more

accurate calculations in the calculation work. When analyzing our work, we feel that

Peab is on the right path. They don’t wait for the clients to give them a useful BIM

structure together with the tender documentation. Instead, the management have

decided to make geometrically correct structures themselves that are useful to the

calculation engineer. They have realized the importance of providing the calculation

engineer with the proper digital tools and education of these tools so that they can

benefit from the advantages BIM can give in the calculation work.

In order to drive the implementation of BIM forward, there might be a need for some

workarounds in the form of national rules about standardizations are to be formed.

These standardizations can make it possible to ease the process of implementing BIM

and that these standardizations can overcome obstacles in the information exchange

between the clients.

To increase the use of BIM it’s recommended that a BIM coordinator is selected, who

can make demands on the various clients about how files and documents should be

designed in order to be able to use them, not just in the calculation stage but also further

into the project.

In order to drive the implementation of BIM forward, a solution to the juridical obstacle

are needed. As it is now, rules to include digital information in the acts are missing in

the standard documents. Changes need to be done in order to attach the contractor and

the client`s responsibility and usufruct of content in the delivery of digital information.

Limitations: We have limited ourselves to only analyze how BIM are used today and

how it may be used in the calculation work in the future.