Syfte: Idag står bygg- och fastighetsbranschen för stora delar av samhällets totala energianvändning och majoriteten av den energi som byggbranschen förbrukar används under bruksskedet. Då besparingar inom detta område skulle vara av stort ekonomiskt och ekologiskt värde är det viktigt att redan i projekteringsskedet få en rättvis bild av hur en byggnads energianvändning kommer att se ut. Idag utförs beräkningar för att se så att en byggnads specifika energianvändning uppfyller de krav som finns, problemet är att dessa beräkningar allt för sällan stämmer överens med hur den verkliga energiförbrukningen sedan ser ut. Syftet med arbetet är att minska skillnaden mellan beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning när det gäller enfamiljshus, samt hitta ett effektivt sätt att samla in data kring verklig energiförbrukning från kunder. Målet med arbetet är att utreda varför beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning skiljer sig åt samt att effektivisera insamlandet av data kring verklig energiförbrukning från kunder. Metod: Metoderna som har använts är huvudsakligen kvantitativa, med inslag av kvalitativa metoder. Fallstudier och litteraturstudier har utförts, samt dokumentstudier, enkäter och beräkningar. Resultat: De boendes vanor spelar stor roll i hur stor den specifika energiförbrukningen blir och ju noggrannare dessa vanor undersöks och används i beräkningarna desto närmare kommer beräkningarna och verkligheten komma varandra. Att följa upp verklig energiförbrukning och kontrollera utförda beräkningar i projekteringsskedet kommer också leda till noggrannare resultat. Denna uppföljning skulle kunna ge underlag som minskar felen som blir i beräkningarna i framtiden. Uppföljningen skulle enkelt kunna genomföras genom de tekniska hjälpmedel som finns på dagens marknad, genom att skicka ut formulär till de boende eller genom att behörig personal åker ut och utför de avläsningar som behövs. Konsekvenser: För att få en tydligare bild från början är följande aspekter viktiga att ta sig an: 1) Undersöka de boendes vanor i större utsträckning och inte enbart använda sig av de schablonvärden som används i beräkningarna idag. 2) Kontrollera de beräkningar som utförs. 3) Följa upp energianvändningen i de hus som projekteras för att jämföra med den energianvändning som beräknats under projekteringen. Dessa åtgärder kräver större resurser än vad som används idag, men då kraven på den specifika energianvändningen kommer att skärpas i framtiden är dessa resurser väl investerade för att de bostäder som produceras ska klara dessa krav. Resursinsatsen kommer även att vara störst i början innan rutiner skapats kring det som ska göras. Begränsningar: Denna rapport inriktar sig enbart mot enbostadshus, för att kunna utföra jämförelser på lika villkor, med ungefär samma storlek samt enbostadshus uppvärmda med frånluftsvärmepump från NIBE. Byggnadens beståndsdelar och dess Uvärden kommer inte att kontrolleras.