Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod?

Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data. Vi ville kunna dra logiska slutsatser utifrån den fakta som den insamlade och analyserades datan försett oss med. Urvalet av respondenter begränsades till verksamma förskoleklasslärare från fyra mindre kommuner i Sverige. Datainsamlingen bestod av ifyllandet av en enkät. Antalet respondenter som deltog i undersökningen var 41 stycken. Analysen av resultatet visade att majoriteten av respondenterna främst valde att arbeta med matematiskt innehåll som innefattas i området taluppfattning och tals användning. De områden som generellt var mer förekommande i respondenternas matematiska verksamhet var taluppfattning och tals användning, geometri, samt problemlösning. Således var algebra, sannolikhet och statistik, samt samband och förändring mindre förekommande. Angående val av metoder i arbetet med det matematiska innehållet visade analysen av resultatet att flest respondenter främst använder sig av lärarledda samlingar. Många använder sig också av leken och fångar matematiken i vardagshändelser. Ett färre antal respondenter använder sig även av gruppaktiviteter och läromedel. Flest respondenter angav att de stödde sin matematiska verksamhet på kursplanen i matematik och den egna erfarenheten. Inte lika många respondenter angav att de stödde sin verksamhet på beprövad erfarenhet eller forskning. Några respondenter angav även att de stödde sin matematiska verksamhet på de läromedel.

Den slutsats som dras utifrån denna empiriska studie är således att den matematiska verksamhet som bedrivs i förskoleklass idag är av varierande slag. Generellt verkar det ändå som om barn i många av dessa förskoleklasser får en relativt god grund att stå på inför den matematiska verksamheten i grundskolan. Dock får de inte en likvärdig grund att stå på inför grundskolans matematikundervisning.

The purpose of this study is to contribute to knowledge about which mathematical activities occur in the preschool classes, and how this appears in relation to previous research on what can be considered as a good basis in preschool, for the childrens future mathematical development. This purpose will be met by answering the questions: what mathematical contents do the teachers choose to work the most with in preschool, how do the teachers in preschool primarily choose to convey the mathematical content and which are the different grounds that the teachers’ choices of mathematical contents and methods are based on? 

Our study is based on an earlier one, in which both national and international researches were reviewed. Both the previous study and our empirical investigation rest on the desire to get an idea of ​​what can be considered as a good basis for children's future mathematical development. In our empirical study we assume a positivistic view of knowledge, hence we used the quantitative method to collect data. We wanted to be able to draw logical conclusions from the facts revealed by the collected and analyzed data we received. The sample of respondents was limited to active preschool teachers from four small municipalities in Sweden. The data was collected using surveys. The number of respondents who participated in the survey was 41. The analysis of the results showed that the majority of the respondents primarily chose to work with mathematical contents included in the areas of numbers and their usage. When it comes to mathematical operations, the areas that were used more often by the respondents were the understanding of numbers and their usage, geometry, and problem solving. Thus, algebra, probability and statistics, as well as associations and conversions were used less frequently. Regarding the results concerning the selection of methods to convey the mathematical contents, the analysis showed that most respondents primarily use teacher led activities. Many also use games and capture the mathematics of everyday life. A smaller number of respondents makes use of group activities and teaching materials. Most respondents stated that they based their mathematical activities on the mathematics curriculum and their own experience. Not as many respondents indicated that they supported their business on proven experience or research. Some respondents also indicated that they supported their mathematical operations on the teaching materials they use. 

The conclusion drawn from this empirical study is that the mathematical operations and activities conducted in preschools today vary between different preschools. Nevertheless it appears that children in many of these preschool classes have a relatively good basis for their future mathematical education. However, they may not get an equivalent basis for the primary school mathematical learning.