Bakgrund och problem: Aktierelaterade incitamentsprogram har börjat att användas i allt större utsträckning i svenska börsbolag, detta för syftet att likställa aktieägares och ledande befattningshavares intressen samt att motivera de sistnämnda. Programmens utformning har kritiserats för att vara fördelaktiga för ledande befattningshavare och att sakna koppling mellan belöning och utförd prestation, det vill säga att använda prestationskrav. De ledande befattningshavarna har kunnat kvittera ut den extra ersättningen som ges via de aktierelaterade incitamentsprogrammen för enkelt.

Syfte: Att studera utvecklingen av prestationskrav i aktierelaterade program införda av stora svenska börsbolag samt undersöka om prestationskraven har blivit utformade på ett bättre sätt för aktieägare.

Metod/Empiri: Information har samlats in från årsredovisningar och årstämmoprotokoll från 29 av de största och mest omsatta börsnoterade bolagen i Sverige mellan åren 2005-2013. Det insamlande datamaterialet analyseras genom observationer och jämförande statistik över åren.

Slutsatser: Studien visar på ett ökat användande av prestationskrav i de införda aktierelaterade incitamentsprogrammen. Fler företag använder sig av krav i sina program och genomsnittet av prestationskrav har även ökat i programmen. Faktorer visar att utformandet av prestationskraven har blivit bättre sett ur aktieägarögon och följaktligen mer sammanfallande intressen mellan aktieägare och styrande personer. Förändringarna har tagit fart efter kritiken av programmen och visar att företagen lyssnat på sina aktieägare. Vidare råder en stor variation av vilken typ av prestationskrav som de stora börsbolagen använder.