Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning.

Studiens frågeställningar är följande:

• Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven?
• Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande?

Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys.

Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt. Resultatet visar att anhöriga har ett stort inflytande och spelar en viktig roll vid behovsbedömning.