Bakgrund. Pressade förhållanden på arbetet tycks vara kännetecknande för högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, två professioner som båda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgått förändringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att påverka de anställda. Ett flertal faktorer som inverkar på den psykosociala arbetsmiljön, på såväl organisations-, grupp- och individnivå, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker är hur högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare eftersträvas en identifikation av skillnader och likheter i professionernas uppfattningar.

Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie ligger till grund för studiens datainsamling. Totalt har 144 respondenter, varav 65 socialsekreterare och 79 högstadielärare, besvarat ett frågeformulär. Formuläret är utformat för att mäta psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet samt personliga åsikter kopplat till arbete och organisation. Sammanlagt fick 227 personer möjlighet att besvara enkäten och studiens bortfall uppgår till 63 procent.

Resultat. Signifikanta skillnader har identifierats mellan socialsekreterarnas och högstadielärarnas uppfattningar gällande vissa ämnesområden. Vidare har samvariationer mellan studiens olika ämnesområden uppmärksammats.

Slutsats. Studien tyder på att det finns förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö bland de tillfrågade socialsekreterarna och högstadielärarna. I vissa avseenden kan resultaten dock tyda på att det föreligger behov av förbättringar gällande den psykosociala arbetsmiljön

Background. Pressed conditions at work seems to be characteristics for child protection social workers and secondary school teachers, two professions working with children and within the public administration. Their work has undergone changes, including increased demands, which has affected the employees. Several factors which influence the psychosocial work environment, at an organizational-, group- and individual level, has in previous research been identified. The problem that the study examines is how secondary school teachers and child protection social workers perceive their psychosocial work environment. Furthermore the study aims to identify differences and similarities in the professions perceptions.

Method. Data was collected through a quantitative cross-sectional study. A total of 144 respondents, of which 65 social workers and 79 secondary school teachers, has responded to a questionnaire. The questionnaire is designed to measure psychological and social factors at work as well as personal opinions related to the work and organization. Altogether 227 people got the opportunity to answer the questionnaire and the drop-out rate amounts to 63 per cent.

Results. Significant differences have been identified between the child protections social workers and secondary school teachers perceptions regarding certain subject areas. Furthermore, correlations between the study’s different subject areas have been observed.

Conclusion. The survey indicates that there are conditions for a good psychosocial work environment among the approached child protection social workers and secondary school teachers. Though in some respects the results suggest that there is a need for improvements in the psychosocial work environment.