Det har blivit fler nationella prov för eleverna i grundskolan, vilket inneburit mer jobb för både elever och lärare. Proven kom i samband med den nya läroplanen 2011 och syftet med proven är att många, ett av dessa är att lärarna ska kunna använda proven för att förbättra sin profession. Det finns tre olika förmågor som eleverna ska uppnå och dessa testas av i de nationella proven, del för del. Dessa förmågor är argumentations förmåga, systematiska undersökningar och den teoretiska förmågan. Förmågorna är relativt nya för eleverna och lika så lärarna, några av dessa har de aldrig undervisat i.                             Examensarbetet använder sig av en kvalitativ undersökning för att se hur sex lärare i fem olika kommuner har fått förändra sin planering och undervisning för att träna, utvärdera och bedöma eleverna i dessa tre förmågor. Uppsatsen har inspirerats utifrån fenomenografin för att analysera lärarnas uttalanden. Förändringarna var främst i två av förmågorna, den systematiska undersökningen och argumentationsdelen. Där hade lärarna olika sätt att förberda eleverna inför dessa och variationen låg främst i argumentationsdelen.

I argumentations delen fans det två större sätt, den ena var att lägga till det som ett prov och den andra var att lägga in olika diskussioner med eleverna. Diskussionen kunde både vara i små grupper eller helklass, men även omfattningen kunder variera. Förmågan med systematiska undersökningar var det främst två delar av en undersökning som var nytt. Den ena var att eleverna ska kunna planera en helt egen labboration och den andra var att kunna hitta felkällor och förändringar på laborationer.