Forskningsfältet kring ungdomars psykiska hälsa är oenigt. Forskare är oense om den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar– och i så fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mår idag är ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhälle som ungdomar idag ställs inför råder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebär inte att ungdomar bör uppleva ett sämre psykiskt mående, tvärtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mår bra. Dagens generation av ungdomar prioriterar postmateriella värderingar, som frihet och valfrihet, högre än det materiella – och enligt mätningar visar det sig att vissa villkor och förutsättningar för ungdomar i Sverige har haft en positiv utveckling över tid. Trots detta sker det ändå en ökad rapportering av självupplevda psykiska problem och ett behov av stöd hos ungdomar.  

I denna studie har ett urval av tredjeårselever på gymnasienivå (n=272) i en webbenkät tillfrågats om behovet av stöd vid psykisk ohälsa. Resultatet visar att ungdomar efterfrågar mer kunskap kring psykisk ohälsa och ett bättre stöd både från nätverk och profession, dels för att minska det tabu som finns om psykisk ohälsa. Resultatet visar också att ungdomar främst vänder sig till de som står denne närmast i nätverket och att valet att vända sig till olika professioner prioriteras lågt. När ungdomar söker stöd framkommer önskan om att bli lyssnad på och att stödet finns där när denne behöver det. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan hur kvinnor respektive män väljer att uttrycka sitt mående för andra. Stressnivån verkar vara högre för de som går ett teoretiskt gymansieprogram än för de som går ett praktiskt program och gruppen som mår allra sämst är de som mer sällan söker stöd.

Författarnas avslutande reflektioner rör det ansvar som ligger hos profession inom skola och elevhälsovård, kring att minska tabut och få de grupper som sällan söker stöd för sin psykiska ohälsa att känna sig tryggare med att göra det.

The field of research regarding adolescent mental health is divided. Researchers disagree about whether mental ill-health among adolescents is increasing – and if it is, why? One factor that has been pointed out as an explanation to how young people feel today is young people’s living conditions in Sweden. The society that adolescents of today face has a strong belief in individualism, which in turn leads to great personal responsibility that can be experienced as stressful. These factors does not mean that adolescents should experience a worse psychological health, on the contrary, most adolescents in Sweden today have no problems with mental ill-health. Today’s generation of adolescents prioritise post-material values, such as freedom and freedom of choice, higher than the material values – and according to surveys it appears that certain conditions and pre-conditions for young people in Sweden have had a positive development over time. Despite this has an increasing amount of reported self-perceived psychological problems and need for support among adolescents been reported.

In this study, a sample of students at a level of upper secondary education (n=272), were asked about the need for support when experiencing mental ill-health in a web survey. The result show that young people requests more knowledge about mental ill-health and a better support, both from their own network and from professionals, partly to reduce the taboo that exists regarding mental ill-health. The result also show that young people mainly turn to the ones they feel closest to in their personal network for support and that the choice to turn to professionals for support is a low priority. When the adolescents seek support, a desire to be listened to and that the supporting party is there when the adolescent needs it, emerges. The results also show that there are differences between how women and men choose to express their well/ill-being to others. Stress levels appear to be higher for those whos study has a theoretical approach than for those whos study has a practical approach and the group who experiences the most mental ill-health are those who rarely seek support.

The authors’ concluding remarks concerns the responsibilities of the profession within the school and student healthcare, regarding reducing the taboo around mental ill-health and make the groups that rarely seek support for their mental ill-health feel safer and more comfortable in doing so.