År 2009 införde Justitiedepartementet Klarspråk i Jönköping. Klarspråk är ett projekt med ett självkontrollstest och riktlinjer för hur myndigheter ska kommunicera till allmänheten med ett enkelt och tydligt språk. 

Syftet med denna studie är att jämföra om Länsstyrelsen i Jönköpings skriftliga ex-ternkommunikation har förändrats sedan Klarspråksprojektet infördes år 2009 i Jönkö-ping. Genom en kvalitativ textanalys och ett strategiskt urval kommer sex handlingar från Länsstyrelsen i Jönköping analyseras. Tre handlingar före och tre handlingar efter år 2009. Handlingarna är reella dokument som avser beslut om djurhållning i Jönköpings län. 

Texterna analyseras och jämförs med hjälp av Klarspråksprojektets självkontrollstest och riktlinjer samt genom en stilistisk analys tillsammans med den linjära kommunika-tionsmodellen. Resultatet kommer därefter förklaras med hjälp av teorin organisationskul-tur och Jacobsen och Thorsviks organisationsmodell i kapitlet resultatdiskussion. 

Resultatet visar att det inte har skett någon märkbar förändring i Länsstyrelsens ex-ternkommunikation. Det som går att utläsa är att det har gjorts försök men att det ännu inte följer Klarspråksprojektets riktlinjer för ett mer mottagaranpassat språk. Ur ett stilis-tiskt perspektiv går det att se en förändring i hur mottagaren tilltalas samt hur sändaren benämner sig själv i handlingarna. Analysen bekräftar även att Länsstyrelsen i Jönköping har haft mottagaren i åtanke när de har förmedlat sitt beslut vilket är en bra utgångspunkt för en konstruktiv kommunikation. 

In 2009 the Swedish Justice Department introduced project "Klarspråk", in translation “easy lan-guage”, consisting of a set of informative tools and guidelines meant to improve communication between government agencies and the public. Its core message was to use clear and simple lan-guage that all recipients comprehend. 

Purpose of study is to compare if a government entity in the county of Jönköping called Länsstyrelsen, changed written external communication since Klarspråk was implemented. Through a qualitative text analysis and strategic selection, six documents originating from Länsstyrelsen in Jönköping's agricultural division, is analyzed. Three documents before the turn of the year 2009, and three after. 

The documents used for this study are correspondence relating to decisions made in regards to animal treatment in the county boundaries of Jönköping. By comparison analysis the documents are evaluated against Klarspråk guidelines, and through a stylistic examination, assessed against the linear communication model. In conclusion, the result is explained through the theory of organiza-tional culture and Jacobsen and Thorsvik's (2008) pertaining model. 

Results show there has not been any significant change in the format of Länsstyrelsen's external communication. Documents show attempts were made to simplify language, yet Klarspråk's pro-consumer guidelines were not consistently followed. From a stylistic aspect there was improvement to how the recipient is titled in documents and originator promotes itself. In conclusion, Länsstyrelsen in Jönköping county indeed makes effort in their attempts to improve its external communication, and even with its flaws it is the beginning of constructive communication.