Bidraget utgår från en etnografisk undersökning[1] genomförd 2010-2012, där nio barn följts från årskurs 3-5, i ett flerspråkigt och mångkulturellt sammanhang i Sverige. I fokus är de olika textorienterade aktiviteter som de involveras i, i och utanför skolan. Med utgångspunkter i New Literacy Studies och Critical Literacy visar resultatet att de repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter, som barnen involveras i, oftast inte stödjer varandra. Här pekar resultatet på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas samt att repertoarer som stödjer kritisk granskning av texter behöver integreras. Resultatet pekar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan, som integrerar samtal om böckers innehåll och gör barn delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion. Dessa och fler lärandepotentialer kommer att presenteras utifrån studiens resultat.

[1]Undersökningen resulterade i avhandlingen Att bli en sån läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter som lades fram vid Örebro universitet 13/12 2013.