Sammanfattning

Denna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer:

1. Vad innebär självförvaltning?
2. I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset?
3. Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna?

Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning.

Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra. Detta är dock endast möjligt vid ett ömsesidigt samarbete där hyresvärden frivilligt överlåter underhållsansvaret till hyresgästerna, som i sin tur är villiga att åta sig ansvaret. Utöver de psykologiska aspekter som finns kan även lagar försvåra utveckling och expansion av självförvaltningsprojekt.

Under intervjuer med fastighetsförvaltare presenterades förslag på underhållsarbeten som studenter skulle kunna överta, med resultatet att en övervägande del av uppgifterna kunde överlåtas om alla förvaltares svar sammanställdes. Vidare gjordes en enkätundersökning som representerar 232 tillfrågade personer och utgörs av lika delar studenter vid högskola och universitet som gymnasister. En uppdelning mellan kön, hemmiljö och boende gjordes för att se om några skillnader förelåg mellan urvalsgrupperna.

Förvaltare har en delvis negativ inställning till idén om självförvaltning, eftersom de har ett lägre förtroende för hur ansvarstagande studenterna är. Enligt enkätresultatet har gymnasister en bättre inställning till självförvaltning än studenterna. Det som är genomgående är att gymnasister generellt har ett större intresse för samtliga frågeställningar i enkäten och det som avviker mest är deras förhållning till ansvar och inflytande, som sågs som dubbelt så viktigt hos gymnasisterna än hos studenterna.

Vår rekommendation är att utföra en testomgång med enbart deltagare som börjar högskola eller universitet direkt efter gymnasiet, eftersom det är vår tro att de inte ännu är påverkade av rådande bostadsmarknad och har ett större intresse för självförvaltning än studenterna.

Abstract

This paper investigates the possibility of tenant governance in student housing. With the shortage of student homes in mind, the purpose of this work is to contribute to an increased production of student homes in Sweden, with the aim to clarify students' attitudes towards tenant governance. This should be answered through the questions that follow:

1. What is the intent of tenant governance?

2. To what extent can a student help with the maintenance of the residential building?

3. How great is the interest in tenant governance among students? This paper is based on a literature study on the subject of tenant governance, interviews with property managers and a questionnaire study, to clarify students' attitudes towards tenant governance.

The paper further investigates what tenant governance means and it is clarified that the concept is somewhat unclear but may be explained as maintenance work within the residential building that is carried out by the tenants, whom in return get their rent reduced. The concept of tenant governance depends on mutual cooperation between the landlord and the tenants. For tenant governance to work properly a landlord, who is willing to devolve his or hers responsibilities regarding the maintenance work to the tenants, is needed along with having tenants that are willing to assume that responsibility. In addition to the psychological aspects are laws that may hamper the development and expansion of tenant governance projects.

In interviews suggested maintenance work, which could be performed by the students, was presented to property managers of student homes. The outcome was positive as the results show that the property managers could devolve all of the suggested work to the students, if compiled together.  Furthermore, a survey representing 232 people surveyed, consisting of equal parts of university students and high school students was carried out. A break down by gender, upbringing and type of living was made to see if any differences exist between the sample groups.

The interviews showed that the property managers have a partly negative attitude towards the idea of tenant governance in student housing as their confidence in students' sense of responsibility is limited. According to the survey results, high school students tend to have a more positive attitude towards tenant governance than the university students. In general the high school students seem to have a greater interest in the questions asked. The most important difference between the sample groups was the fact that high school students tended to see influence and responsibility twice as important as the university students.

Our proposal is to implement a test round with tenant governance in student housing. Moreover we suggest having only students who begin university directly after high school, as it is our belief that they are less influenced by today's housing market and have a greater interest in tenant governance than the university students.