Bakgrund/syfte: Det finns en alltmer ökad fokusering på hemrehabilitering för personer diagnostiserade med stroke. Dock kan utförandet på hemrehabiliteringen variera och det är ännu inte klarlagt hur ett fungerande åtgärdsprogram ska utformas. Syftet var att identifiera vad en hemrehabilitering för personer med stroke bör innehålla utifrån personalens perspektiv i multidisciplinära hemrehabiliteringsteam.

Metod: Studien är en deskriptiv studie i enlighet med Delphi-tekniken. Frågeformulär skickades ut via e-mail i 3 rundor till 12 experter bestående av arbetsterapeuter, sjuksköterskor och sjukgymnaster. I Runda 1 fick experterna svara på öppna frågor för att få deras personliga åsikter i ämnet. Frågeformulären i Runda 2 och 3 utformades utifrån svaren från föregående runda där experterna fick markera grad av instämmande på en Likert skala efter varje påstående.

Resultat: Sextifyra av 74 påståenden uppnådde en nivå av konsensus på 75 % eller mer. Hemrehabilitering bör innehålla patientens självbestämmande och delaktighet i utformandet. Detta säkerställs av ett klientcentrerat arbetssätt genom samarbete, samverkan och samordning på olika sätt med den sociala omgivningen under rehabiliteringsprocessen.

Slutsats: Övergripande komponenter i en hemrehabilitering för personer med stroke är egenmakt, delaktighet och självständighet som uppnås genom det ”det goda teamet” och strategier för samordning.

Studiens betydelse: Resultatet i studien kan bidra med värdefull information vid utformandet av hemrehabiliteringsprogram i klinisk verksamhet inom strokerehabilitering. 

Background/aim: There is an increasingly focus on home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke. However, rehabilitation in the home environment can be delivered in many different ways and the best way to deliver home-based rehabilitation and its content is not yet clarified in the literature. The aim was to identify what home-based rehabilitation should contain from the perspective of members working in multidisciplinary teams in homes of persons diagnosed with stroke.

Methods: The study design was a consensus-building, three-round Delphi survey. Questionnaires were sent by e-mail to a panel of 12 experts including occupational therapists, nurses and physiotherapists. In round 1 the experts were asked to answer open-ended questions to obtain their personal views on the subject. The questionnaire in Round 2 and 3 were built on the results of the previous ones and the experts were asked to mark on a Likert scale the importance of each statement.

Results: Sixty-four of 74 statements reached a consensus level of 75% or more.  Home-based rehabilitation should contain patient’s autonomy and participation in the rehabilitation program. This is ensured by a client-centred approach characterized by cooperation and interaction with the social environment throughout the rehabilitation process.

Conclusions: Overall components in home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke is empowerment, participation and autonomy achieved by ”The good team” and coordination strategies.

Significance of the study: The result of the study could be an important source of information when designing home rehabilitation programs for persons with stroke.