IT har idag en framträdande roll i många olika sammanhang i vårt samhälle. Vi blir mer och mer beroende och påverkade av olika former av IT-baserad infrastruktur i såväl vårt vardagsliv som i vår yrkesmässiga gärning. Många av de IT-baserade tjänster och möjligheter som finns idag betraktas mer och mer som en naturlig del av vårt leverne och de förutsätts mer eller minde oreflekterat som en del av en samhällelig infrastruktur. Ungefär på samma sätt som vi ser på vägnät, sophämtning, barnomsorg, utbildning etc. I takt med denna utveckling har också kommuner, landsting och myndigheter tagit konsekvenserna av de nya möjligheter och krav som ett mer IT-baserat samhälle innebär. Medborgare och enskilda tillhör alltmer en generation som är uppvuxna med IT som en naturlig del av livet och deras tröskel för att tillgodogöra sig ny teknik och ta till sig nya tillämpningar blir successivt lägre. Dagens samhälle med sina medborgare ställer krav på moderna kommuner, landsting och myndigheter och att dessa kan tillhandahålla e-tjänster av olika slag på ett sammanhållet sätt i olika värdekedjor där såväl kommuner, landsting och myndigheter utgör olika sammanlänkade delar i dessa värdekedjor. e-utveckling är därför ett område som vuxit fram som något som inte kan hanteras enskilt av kommuner, landsting och myndigheter. e-utveckling är något som för att möta framtidens krav bör göras i samverkan vilket också kommer ställa nya krav på sättet att tänka om e-utveckling, hur man organiserar sig, vad som är lämpliga affärsmodeller och hur e-utveckling skall genomföras, bara för att nämna några områden där man behöver tänka till och i vissa fall tänka helt nytt.

e-tjänster och e-utveckling har i många sammanhang blivit ett konkurrensmedel och en nationell trend. Detta ställer dock också krav på såväl organisation, infrastruktur, tjänster, verksamhetsprocesser och kompetens på olika sätt. Det är inte bara en utmaning i att ha fungerande e-tjänster och IS/IT infrastruktur. Verksamhets-processer behöver anpassas och kompetensen hos personal behöver utvecklas, såväl på tjänstemannasidan som politiker. Denna kompetensutveckling handlar dock inte bara om att lära sig teknik utan, kanske framför allt, att ta till sig och utveckla nya arbetssätt, principer för samverkan och ansvarsförhållanden i värdekedjor som innefattar betydligt fler aktörer än vad man tidigare varit van vid.

Det finns i dagsläget många olika initiativ på olika nivåer som på ett eller annat sätt kan betraktas som e-initiativ, se t ex ”Digitala vägen till morgondagens välfärd – handlingsplan för eSamhället 2013-2015” med en kategorisering av 32 olika e-initiativ som skall skapa ett enklare, öppnare och effektivare samhälle, se Figur 1 nedan. e-initiativ kan dessutom återfinnas på regional nivå inom och mellan kommuner, på regional nivå mellan kommuner och/eller regioner, på nationell nivå och även på EU-nivå, se t ex Digital agenda som idag finns för EU, Nationell nivå samt att den i flera fall även blivit beslutat på kommunal nivå. Till denna bild skall också tilläggas myndigheter och landsting som i olika konstellationer och på olika sätt är involverade i olika e-initiativ.

Uppdraget för denna rapport avser att inom ramen för ett VINNOVA-projekt bidra med forsknings- och utvecklingsinsatser för att uppnå målet att skapa en nationell ”Guide för effektiv regional e-utveckling” (e-utvecklingsrådet, 2013). Detta innebär att denna rapport också kommer att ingå med vissa omarbetade delar i den nationella guiden.

Uppdragets syfte är att kartlägga lämpliga former för samverkan inom avseende e-utveckling mellan kommuner. Resultatet av denna kartläggning, slutsatser och analyser presenteras i denna rapport och skall användas som referens till den nationella guiden.

Uppdraget till högskolan har inneburit att på en övergripande nivå att bidra till en nationell vägledning genom att beskriva svårigheter och förslag till lösningar för regional e-utveckling mellan kommuner, regioner, myndigheter, landsting och medborgare.