Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ design och sökningar har gjorts i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Åtta artiklar ansågs relevanta. Under analysen framkom tre teman: en emotionell utmaning, att känna sig begränsad och att våga agera. Resultatet visar att sjuksköterskan blir berörd i mötet med barn som far illa. Vidare beskriver sjuksköterskan osäkerhet, bristande kunskap och brister i organisationen. Sjuksköterskans professionella trygghet beskrivs utifrån kunskap och förvärvad erfarenhet. Det är angeläget att sjuksköterskans yrkeskompetens upprätthålls samt att det finns stöd att tillgå för att utveckla omvårdnaden kring barn som far illa.

In Sweden, everyone who comes in contact with children through their work has a statutory obligation to report child abuse. The law clearly states that any suspected child abuse must be reported. Research shows that the reporting does not always work. Only a small proportion of the children who might be victims of abuse come to the knowledge of Social Services. Further research shows that few notifications come from individuals within the health care system. The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of encounters with chil-dren who are victims of abuse or who are at risk of being abused. A qualitative design was used. CINAHL, MEDLINE and PsycINFO were used to select the articles, eight of which met the selection criteria. During the analysis, three themes emerged: An Emotional Challenge, Feeling Limited, and Daring to Act. The results show that the nurses are emotionally affected by their contact with abused children. The nurses also describe feelings of insecurity, a lack of knowledge, and organizational deficiencies. The nurses’ professional security is described as stemming from knowledge and experience. It is very important that the nurses’ professional competence is maintained and that there is support available in order to develop the care of abused children.