Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp två
Jönköping University, Jönköping International Business School.
2013 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Frågan om kundernas förtroende för fjärrvärmen har varit aktuell i många år. Lagstiftaren uppfattar att förtroendet för fjärrvärmen är i farozonen tillföljd av den förmenta monopolliknande positionen fjärrvärmeföretagen intar gentemot fjärrvärmekunderna efter att fjärrvärmekunderna har anslutit sig till ett fjärrvärmenät. Lagstiftaren anser att uppvärmningsformen fjärrvärme är positiv ur framför allt miljöperspektiv och menar därför att ett potentiellt sviktande förtroende är ett problem eftersom det kan leda till att potentiella fjärrvärmekunder inte ser fjärrvärme som ett intressant alternativ och till att befintliga kunder byter uppvärmningsform till en ur miljöperspektiv mindre positiv sådan. För att stärka kundernas position gentemot fjärrvärmeföretagen och öka fjärrvärmeföretagens transparens, och på så sätt öka kundernas förtroende för fjärrvärmen, infördes fjärrvärmelagen år 2008. Fjärrvärmelagens övergripande ändamål är därför att skapa förtroende för fjärrvärmen. Min forskning är uppdelad i tre etapper vilka tillsammans ska resultera i en juridisk doktorsavhandling. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka om fjärrvärmelagen leder till det ändamål med vilken den motiverades, det vill säga om fjärrvärmelagen leder till ökat förtroende för fjärrvärmen. I den här resultatrapporten redogör jag för de tentativa resultaten från etapp två.I etapp två har jag undersökt och beskrivit begreppet förtroende. Undersökningen och beskrivningen har strukturerats utifrån följande tre perspektiv:

1. Förtroendets ontologi

2. Förtroendets tillblivelse

3. Förtroendets funktion

Denna beskrivning av förtroendebegreppet ska ligga till grund för den analys av fjärrvärmelagen som ska utföras under den tredje etappen av forskningsprojektet. I etapp två har jag också undersökt och försökt fastställa hur lagstiftaren sett på förtroende inom ramen för fjärrvärmelagen. Denna undersökning utgick från följande tre fundamentala frågor:

1. Vem eller vad är förtroendegivare enligt fjärrvärmelagen?

2. Vem eller vad är förtroendemottagare enligt fjärrvärmelagen?

3. Vilka är handlingarna som förtroendet avser enligt fjärrvärmelagen?

Med förtroendegivare avses vem eller vad som ska ha förtroende för något. Med förtroendemottagare avses föremålet för förtroendegivarens förtroende, dvs. vem eller vad som förtroendegivaren har förtroende för. Med handlingarna som förtroendet avser menas de handlingar som förtroendegivaren ska ha förtroende för hos förtroendemottagaren.

Min analys visar, så här långt, att fjärrvärmelagen utgår från att förtroendegivarna är de potentiella och befintliga fjärrvärmekunderna. Den visar också att det är oklart vem eller vad som är förtroendemottagaren. Fjärrvärmelagens förarbeten är nämligen tvetydiga i frågan om de potentiella och befintliga kundernas förtroende avser fjärrvärmeföretagen som sådana eller om den avser den abstrakta företeelsen fjärrvärme som uppvärmningsform. Till sist visar min analys också att handlingarna som förtroendet avser är att fjärrvärmeföretagens ska leverera fjärrvärme till kunderna på skäliga avtalsvillkor, särskilt med avseende på de villkor som rör prissättningen. Sammanfattningsvis kan därför sägas att fjärrvärmelagen ska få potentiella och befintliga kunder att få ökat förtroende för antingen fjärrvärmeföretagen som sådana eller för fjärrvärmen som uppvärmningsform vad gäller adekvat leverans av fjärrvärme i enlighet med skäliga avtalsvillkor och i synnerhet skäliga prisvillkor. Till sist ska sägas några ord om den fortsatta forskningsuppgiften i etapp tre. Alla detaljer är inte helt bestämda men i stora drag kommer jag under den tredje och avslutande etappen av forskningsprojektet att analysera fjärrvärmelagen mot bakgrund av hur förtroendets ontologi, tillblivelse och funktion har beskrivits. Sannolikt kommer analysen att avgränsas till de bestämmelser som är avsedd att påverka potentiella och befintliga avtalsrelationer, det vill säga de bestämmelser som tar sikte på förhållandet mellan fjärrvärmeföretaget och dess potentiella och befintliga kunder. Kärnan i dessa bestämmelsers systematik är den i fjärrvärmelagen använda regleringstekniken vilken bygger på att en tillsynsmyndighet ska kontrollera att både offentligrättsliga och civilrättsliga bestämmelser efterlevs av fjärrvärmeföretagen. Tanken är att jag ska analysera bestämmelsernas materiella innehåll tillsammans med tillsynsmyndighetens tillsynsfunktion i syfte att kunna dra slutsatser i frågan om fjärrvärmelagen uppfyller sitt ändamål att skapa förtroende.

Abstract [en]

The question of trust and district heating has been topical for many years. The legislator has taken the position that the trust in the district heating industry is at risk due to the supposedly close to monopolistic position which the district heating companies have in relation to the district heating customers when they are connected to a district heating distribution net. The legislator deems district heating positive from an environmental perspective and therefore reckon the potentially declining trust as a problem since a decline in trust might make potential customers disinterested in district heating and might make current customers inclined to change heating method to a less environmentally positive one. In order to strengthen the position of the customers vis-à-vis the district heating companies and to increase the transparency of

the district heating companies, and thereby increase the customers trust in district heating, the Swedish District Heating Act was enforced in 2008. My research is divided into three stages which together shall form my dissertation in law. The overarching purpose of the dissertation is to investigate if the Swedish District Heating Act will have the intended effect with which it was motivated, i.e. if the Swedish District Heating Act will increase trust in district heating. In this report I will present the tentative results from stage two. During stage two I have investigated and described the concept of trust. The investigation and description has been structured in accordance with three perspectives:

1. The ontology of trust

2. The emergence of trust

3. The function of trust

The description of the concept of trust is supposed to form the basis for the analysis of the Swedish District Heating Act which will be conducted during the third stage of the research project. During stage two I have also investigated and tried to establish what view the legislator has taken on trust within the context of the Swedish District Heating Act. This investigation took as its starting point three fundamental question:

1. Who or what is the trustor according to the Swedish District Heating Act?

2. Who or what is the trustee according to the Swedish District Heating Act?

3. Which are the actions the trust is concerned with according to the Swedish District Heating Act?

The trustor is defined as whom or what that shall have trust is someone or something whereas the trustee is defined as who or what the trustor shall trust. The action with which the trust is concerned is defined as the actions the trustor shall trust the trustee to perform. This far, my analysis shows that the trustor according to the Swedish District Heating Act is the potential and current district heating customers. The analysis also shows that it is uncertain who or what is the trustee according to the Swedish District Heating Act. The reason is that the preparatory work of the act are ambiguous on the question whether the trust of the potential and current customers is related to the district heating companies as such or if it is related to the abstract institution of district heating as a form of heating. Furthermore, my analysis shows that the actions with which the trust is concerned are as follows: the district heating companies shall deliver district heating to the customers in accordance with reasonable contractual terms, especially regarding pricing terms. Taken all together, one can conclude that the Swedish District Heating Act should increase the trust of the potential and current customers in either the district heating companies themselves or in district heating as a way of heating regarding the delivery of district heating in accordance with reasonable contractual terms and especially regarding the pricing terms. Finally, some words concerning the upcoming research in stage three. All the details are not yet set but the general idea is that I, during stage three, will analyze the Swedish District Heating Act using the description of the ontology, emergence and function of trust which has been presented in stage two. It is probable that I will limit my analysis to those provisions which are intended to affect the potential and current customers’ contractual relations, i.e. the provisions which are directed at the relationship between the district heating companies and their potential and current customers. The systematic core of these provisions is the regulatory technique used in the Swedish District Heating Act which is based on a supervisory authority monitoring the compliance of both public law and private law provisions. The idea is that I will analyze the substantive content of the provisions together with the monitoring function of the supervisory authority in order to conclude on the question whether the Swedish District Heating Act fulfills its purpose of creating trust.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2013. , 29 p.
Series
Fjärrsyn resultatrapport, 2013:13
Keyword [en]
Trust, personal trust, system trust, district heating, the district heating act, legislative intent, contract
Keyword [sv]
Förtroende, personligt förtroende, systemförtroende, fjärrrvärme, fjärrvärmelag, lagstiftarens intentioner, avtal
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-21926ISBN: 978-91-7381-111-8 (print)OAI: oai:DiVA.org:hj-21926DiVA: diva2:648556
Projects
Det reglerade fjärrvärmeavtalet
Funder
Swedish Energy Agency, 4241
Note

Även finansierat av Svensk Fjärrvärme

Available from: 2013-09-16 Created: 2013-09-16 Last updated: 2013-09-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Det reglerade fjärrvärmeavtalet: Etapp två(1479 kB)84 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1479 kBChecksum SHA-512
10842dcc7691fd6c50d9c0446f3af8ffcebca6ef90b56a89cee88aa94baea95e0fe5cc8f8b9f3f5fd75c5760679de470de4ed0c4cf70febd682f8d383ea24f8c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Hult, Daniel
By organisation
Jönköping International Business School
Law (excluding Law and Society)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 84 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 64 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf