I svensk rätt gäller som utgångspunkt att alla räntor är avdragsgilla. Sedan 1 januari 2013 begränsas dock rätten till avdrag för samtliga koncerninterna lån, eftersom det visat sig att bolag utnyttjat rätten till avdrag för att uppnå skattefördelar. Det finns dock undantag till begräsningen då avdrag ändå kan medges. Ett sådant undantag är den så kallade tioprocentsregeln. Regeln innebär att avdrag ändå kan medges, om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten beskattas med minst tio procent. Det har dock visat sig att bolag anpassat sig till regeln genom att sätta upp lånestrukturer där räntan ”slussas” via flera bolag. Slussningen av räntebetalningen görs för att uppnå kravet på en beskattning av tio procent, för att slutligen landa hos ett bolag där räntan beskattas betydligt lägre än tio procent.

För att förhindra slussning har det infört ett krav i lagtexten på att det ska vara det bolag som faktiskt har rätt till inkomsten, som ska beskattas med minst tio procent för att avdrag ska medges. Det råder oklarheter kring hur det ska avgöras vilket bolag som faktiskt har rätt till inkomsten i koncerninterna låneströmmar. Lagstiftaren har infört kravet i syfte att förhindra slussning, samtidigt som begreppet har likställts med beneficial owner. Beneficial owner härrör från anglosaxisk rätt och förekommer också inom skatteavtalsrätten. Begreppet bygger på att man skiljer mellan legal och ekonomisk äganderätt. En sådan skillnad görs inte i svensk rätt, varför införandet av begreppet har skapat förvirring i rättstillämpningen. Domstol har dock inte, trots uttalandet i propositionen, tagit hänsyn till beneficial owner i sitt resonemang i att avgöra vem som faktiskt har rätt till inkomsten.

Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning OECD:s beteckning på beneficial ownership skulle bli accepterad av den svenska domstolen och om så, vilken styrka detta skulle ges i förhållande till resonemanget om slussning i förarbetena. Det råder således en oklarhet hur beneficial owner förhåller sig till det svenska begreppet. Något som står klart är dock att Skatteverket genom att avgöra vilken bolag som faktiskt har rätt till inkomsten nu har ytterligare ett vapen till att neka avdrag för ränta mellan bolag inom en intressegemenskap.