De första reglerna om ränteavdragsbegränsningar trädde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som då infördes fanns det möjlighet att undgå bolagsbeskattning i Sverige med hjälp av s.k. räntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skärpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.

Den nya huvudregeln innebär att alla lån i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln får anses vara tämligen lättillämpad och har inte heller diskuterats något avsevärt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k. ventilen, skapat problem vad gäller tolkning av begreppet ”huvudsakligen affärsmässigt motiverat”. Regeln innebär att om förutsättningarna i den första kompletteringsregeln, tioprocentsregeln, inte är uppfyllda får ränteavdrag ändå göras om skuldförhållande är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. I ventilen har det tillkommit ett kriterium som säger att ventilen bara är tillämplig om mottagaren av räntan hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal.

Ventilens tillämpning har varit uppe till diskussion i bl.a. Lagrådet och remissinstanser som anser att uttrycket ”affärsmässigt motiverat” är ett svagt uttryck som är svårt att tolka och därmed oförutsebart. Regeringen menar i sin tur att uttrycket inte är nytt då det fanns med i de gamla reglerna, men att det nu blir tillämpligt i fler situationer då alla interna lån omfattas av reglerna. Regeringen ger även ett några exempel i propositionen för hur ventilen, och främst vad gäller ”huvudsakligen affärsmässigt motiverad”, är avsedd att tillämpas.

HFD har slagit fast att ventilen ska tillämpas restriktivt p.g.a. konkurrensskäl då ett företag som inte får tillämpa ventilen får högre skattekostnader i form av nekat avdrag, till skillnad från de företag som får tillämpa ventilen.

Genom analys och diskussion i uppsatsen har det framkommit att ventilen och begreppet ”huvudsakligen affärsmässigt motiverad” får anses svårtillämpade och att det råder en osäkerhet kring tolkningen av begreppet. En sådan osäkerhet av tillämpningen kan inte anses vara tillfredställande för varken företag som ingår i en intressegemenskap eller för Skatteverket som ska ta ställning till problematiken på området. Det därför bör göras någon typ av förtydliganden och klargöranden på området.