Under forskningsprojektet KOPeration visade sig grad av kundanpassning vara en viktig egenskap att beakta vid utformningen av lämplig grad av samverkan i leverantörsrelationen. Projektet omfattar sex svenska tillverkande företag från olika branscher och är inriktat på kundorderstyrning och leverantörsrelationer.

Projektet var inledningsvis inriktat på att undersöka i vilken utsträckning som kundorder är verksamhetsdrivande och hur det påverkar leverantörsrelationer. Under projektet visade det sig dock att ytterligare en komplicerande faktor i leverantörsrelationer identifierats, nämligen brist på överensstämmelse mellan det tillverkande företagets perspektiv och leverantörens perspektiv på grad av kundanpassning av en viss produkt. Inom ett företag finns en logisk sekvens av kundanpassningsgrad från standardartiklar, via kundunika artiklar till kundorderunika artiklar. Denna logiska sekvens gäller dock bara inom ett företag. En artikel som av leverantören uppfattas som kundunik kan ingå i standardsortimentet hos kunden, eller tvärt om, vilket kräver en mer nyanserad analys.

Denna brist på överensstämmelse mellan kundens och leverantörens syn på kundanpassningsgrad är viktig att identifiera eftersom spekulationsrisken i försörjningskedjan då kan fördelas på ett bättre sätt. Det innebär en låg risk att tillverka och lagerhålla standardartiklar på spekulation (mot prognos, innan en kundorder har mottagits), medan tillverkning och lagerhållning av kundunika, eller till och med kundorderunika, produkter innebär en hög risk om det utförs på spekulation. Mycket talar därför för att den aktör som upplever den lägsta graden av kundanpassning bör lagerhålla produkter när det finns olika uppfattning av grad av unikhet.

I detta papper definieras teorigapet gällande brist på överenstämmelse av kundens och leverantörens perspektiv på grad av kundanpassning. Därefter belyses det praktiska problemet, dvs. vikten av att identifiera situationer med ett ”ologiskt” flöde av kundanpassningsgrad. Potentiella fördelar med att vara medveten om dessa ”ologiska” flöden exemplifieras med hjälp av en fallstudie hos Parker Hannifin i Trollhättan.