I dagens samhälle är kunskap och kompetens kritiska framgångsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta är det av stor vikt att kompetens tillvaratas, särskilt när det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta människor söker sig till chefstjänster. I ett könssegregerat Sverige behöver särskilt de hinder som gör att kvinnor inte når ledande positioner identifieras och undanröjas. Utifrån detta konstaterande formades syftet med denna studie; att få ökad förståelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjänster på en statlig myndighet. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats och genomfördes med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer vilka analyserades utifrån en metod, inspirerad av tematisk analys och meningskoncentrering. Resultatet visade att det finns upplevda hinder. De hinder som identifierades var bland annat; ett alltför stort fokus på manligt/kvinnligt och att kvinnor i hög grad vill vara säkra på sin förmåga innan de söker en chefstjänst. I resultatet konstaterar vi även att det till viss del finns hinder i organisationsstruktur, organisationskultur och livet utanför arbetet, men att dessa inte är lika stora som de övriga. 

Studien ger en bild över vilka upplevda hinder för att söka en chefstjänst som kan finnas. Förhoppningen är att resultatet kan vara en hjälp i myndighetens fortsatta arbete med att få fler kvinnor till ledande positioner. En slutsats vi drar är att arbetet med att få jämn könsfördelning är komplext och att det finns risk att ett fokus på hinder i sig blir ett hinder.