Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektiva
och metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom att
vi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,
som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifiera
hur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheter
och skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtiden
kan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuade
fyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vi
byggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoder
för att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att vi
förklarar en av metoderna som används. Resultatet från våra telefonintervjuer har bearbetats
utifrån rubrikerna i det agila manifestet och roller inom det agila för att därefter delas in under
resultat respektive diskussion. I vår resultatdel besvarar vi våra två första frågeställningar och i
vår diskussionsdel diskuterar vi kring vår tredje frågeställning och ger förslag på hur HRorganisationen
kan använda sig av agila metoder. Vårt resultat visar på fler skillnader än likheter
mellan hur HR-organisationen idag arbetar jämfört med de agila metoderna. Exempelvis kan
de arbeta mer aktivt med feedback och att involvera medarbetarna bättre i målsättningen. Det
framkom också att de sällan ser över sina mål, utan istället i relativt hög utsträckning låter dem
vara så som de utformades från början. Vi fann även vissa likheter i att organisationen vill arbeta
förändringsbenäget, precis som det agila förespråkar, men att det kanske finns en viss diskrepans
mellan vilja och verklighet. Vi tror att HR-organisationen i framtiden skulle kunna arbeta
med agila metoder bland annat genom att tillämpa scrum, arbeta med talangmappar och att
använda ”talent mobility” som en strategi.
2012. , p. 32