I den här studien introduceras ett nytt grepp kring etik vilket innebär att medvetandegöra

huruvida lärare handlar som etiska subjekt där de använder sin intuition som en navigatör för att skapa lärsituationer som samtidigt inkluderar relationen till eleven. Läraryrkets etiska aspekter har ofta kopplats samman med huruvida läraren skall handla efter bokens exempel A eller exempel B för att ordna upp en situation som kräver handling vilket ger ett något statiskt tänkande kring ett område som är mer flyktigt än så. I det här fallet är det lärares praktiska verksamhet och vardag som är utgångspunkt för undersökningen. För att kunna genomföra en sådan studie har en viss etisk plattform valts ut vilket är Knud Løgstrups existensetik som presenteras i boken; Det etiska kravet. Existensetiken knyts i sin tur samman med begreppet intuition-i-aktion vilket presenteras av Torbjörn Johansson och Tomas Kroksmark, och de lägger tillsammans en teoretisk ram för genomförandet av den här studien.

Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på sex djupintervjuer med lärare inom gymnasieskolan där Per-Johan Ödmans verk Tolkning, förståelse, vetande används som metodisk referens. Utifrån lärarnas utsagor har två huvudkategorier framträtt som knyter an till huvudfrågeställningen.

Resultatet visar att lärarna använder sig av sin intuition i ett led att fånga upp vad elever behöver och det framträder därför som ett verktyg till förmån för eleverna. Intuitionen ingår därför i en etisk diskurs som benämns som etik-i-aktion som innebär att lärarna handlar där och då och att de handlar etiskt samtidigt som de utgår ifrån elevens behov i en direkt situation.

I diskussionen argumenteras för att lärare innehar en yrkesskicklighet som sällan lyfts fram men som utgör en tydlig del av varje lärares handlande och vardag. Vidare ställs frågor kring resultatet i ett större sammanhang och vilken betydelse det kan få för hela lärarkåren, för eleverna, för blivande lärare och för samhället i stort.