Resursskolans verksamhet i Eksjö kommun har utvärderats. Fyra frågeställningar i kommunens beställning, har varit utgångspunkt för undersökningen: 1. Hur fungerar resursskolan?, 2. Vad var tanken från början med resursskolan och hur blev det?, 3. Vad är resultatet med utgångspunkt från tilldelade resurser? och slutligen 4. Finns det alternativ utifrån aktuell forskning?

Åtta grupper har ingått i utvärderingen som är en intressentutvärdering. Grupperna är så kallade naturligt avgränsade grupper. Grupperna är valda för att ge kunskap om olika intressenters perspektiv. De åtta ingående grupperna är 1. Elever som vid tillfället går på resursskolan, 2. Elever som tidigare har gått i resursskolan, 3. Föräldrar till elever på resursskolan tillsammans med föräldrar till elever som tidigare gått på resurskolan, 4. Resursskolans personal, 5. Rektorer på elevernas hemskolor, 6. Ledningspersonal inom Elevhälsan tillika ledningsgrupp för resursskolan, 7. Sektorsledningen för kommunens skolsektor och 8. Barn- och ungdomsutskottet (politiskt utskott).

Resultat från gruppintervju- och fokusgruppsintervjuer visar att resursskoleverksamheten har fungerat utifrån de målsättningar resursskolan startades utifrån. Den startades utifrån sociala och ekonomiska mål i första hand snarare än skolmål.

Ett huvudmål som var tydligt beskrivet när resursskolan startade var att resursskolans verksamhet skulle göra att eleverna skulle kunna återvända till hemskolan. Det saknades underlag som beskriver om och i så fall i vilken utsträckning som elever kommer tillbaka till sina hemskolor. Den tidigare verksamhetsplan som fanns för resursskolan, med en tydlig målsättning att eleverna skulle återgå till hemskolans ordinarie klass, är ersatt av styrkort. I detta styrkort finns inget uttalat mål specifikt för resursskolan utan beskriver mål av allmän karaktär på individnivå. Till avsaknaden av tydlig målbeskrivning för resursskolan saknas även en systematiskt uppföljning med kvalitetsredovisningar. Svaren i fokusgrupperna visar att det förekommer många olika beskrivningar av vad som är målet med resursskolan.

Ett återkommande problem enligt flera beskrivningar är att insatser och åtgärder sätts in för sent för elever som får sin placering på resursskolan. Det blir reaktiva åtgärder i stället för proaktiva. För att komma tillrätta med denna problematik föreslås att kommunens skolverksamhet i större utsträckning utformas utifrån ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv.