De senaste åren har klimatdebatten fått allt större plats inom politiken och i media. Av den totala energianvändningen i Sverige står bostads- och servicesektorn för ungefär 40 procent. En stor del av Sveriges bostadsbestånd utgörs av byggnader från det så kallade miljonprogrammet, och dessa byggnader förbrukar ofta stora mängder energi.

Syftet med arbetet har varit att bidra till hållbarhet i Sveriges befintliga bostadsbestånd. Detta genom att introducera miljöcertifiering vid renovering av flerbostadshus från miljonprogrammet. En genomgång av det amerikanska systemet LEED och det svenska Miljöbyggnad visar att båda i teorin skulle gå att tillämpa vid renovering av ett svenskt miljonprogramshus. Dock krävs i båda fallen omfattande åtgärder och omfattande dokumentation. En jämförelse mellan de två systemen visar att Miljöbyggnad är mer lämpligt vid certifiering av ett miljonprogramshus eftersom det är utvecklat med hänsyn till svenska krav och eftersom den organisationsom certifierar finns i Sverige.

Det objekt som avses certifieras i detta projekt är ett tvåvånings flerbostadshusbyggt i början av 70-talet och beläget på Öxnehaga utanför Jönköping. Byggnaden förbrukar idag förvisso något mindre än genomsnittet för miljonprogrammets byggnader, men omfattande renoveringar måste ändå utföras för att nå upp till de krav som ställs för certifieringen. För att byggnaden ska kunna nå betyget Brons krävs bland annat tilläggsisolering av väggar och renovering av fönster. För Silver måste fönstren helt bytas ut och balkonger måste rivas och ersättas med nya, då de utgör stora köldbryggor. För Guld måste åtgärderna för Silver och Brons kompletterasned byte av det befintliga FTX-systemet samt med installation av solfångare.

Litteraturstudier visar att värdena med en certifiering till viss del är ekonomiska,men framför allt kvalitativa. Då marknaden för miljöcertifierade byggnader i nuläget är relativt begränsad, saknas statistik för hur dess ekonomiska värden står sig gentemot konventionella byggnader. En certifiering kan dock innebära ett mervärde då den kan ses som en kvalitetsstämpel för byggnaden. Vid certifiering av byggnader i ett större område skulle detta kunna innebära att områdets rykte förbättras, vilket exempelvis kan leda till mindre skadegörelse och alltså mindre merkostnader. Trots att åtgärder för att miljöcertifiera en befintlig byggnad är kostsammaoch har relativt lång återbetalningstid är de mervärden som uppnås viktiga att beakta. De krav som ställs av samhället på energiförbrukning hos befintliga bostäder kommer troligtvis och öka och miljonprogrammets byggnader spelar en viktig roll. Miljöcertifiering kan inom de närmaste åren bli ett viktigt verktyg förfastighetsägare då de ska utveckla sina fastigheter för att uppnå de krav som kankomma att ställas i framtiden. Det kan också vara ett viktigt redskap för att skapa bättre bomiljöer, nu och i framtiden.

In recent years, the words of the climate change debate has increased in politics and the media. Of the total energy consumption in Sweden, housing and service stand for about 40 percent. Much of Sweden's housing stock consists of buildings from the so-called million program, and these buildings consume large amounts of energy.

The purpose has been to contribute to sustainability in Sweden's existing housingstock. This by introducing environmental certification for the renovation of multiresidential buildings from million program. A review of the American system LEED and the Swedish system Miljöbyggnad, shows that both in theory could be applied in the renovation of a Swedish building from the million program. Nevertheless, in both cases extensive measures and extensive documentation is needed. A comparison between the two systems shows that Miljöbyggnad is more appropriate for the certification of a building from the million program, as it is developed according to Swedish requirements and because the organization that certifies is situated in Sweden.

The item proposed to be certified in this project is a two-story apartment building, built in the early 70's and situated in Öxnehaga outside Jönköping. The building’s energy consumption today is somewhat less than the average million program building, but extensive renovations must still be performed to achieve the conditions required for certification. For the building to reach the grade Bronze requires, inter alia, an insulation of walls and restoration of windows. For Silver, the windows must be completely replaced, and the balconies must be demolished and replaced with new ones since they are big thermal bridges. For Gold, the measures for Silver and Bronze must be complemented with the exchange of the ventilation system and installation of solar panels.

Literature studies show that the values of a certification to a certain extent are economic, but above all quality. As the market for environmentally certified buildings is relatively limited at present, statistics lack on how its economic values standup to conventional buildings. Although a certification might provide added value as it can be seen as a mark of quality for the building. The certification of a building or an area may mean that the area's reputation can improve, which for example may lead to less damage and therefore lower costs. Despite the costs for renovating a building to certification standards being high and having relatively long payback time, the additional benefits to be achieved are important to consider. The demands placed by society on the energy consumption of existing homes will likely increase, and million program buildings play an important role. Environmental certification might in upcoming years become an important tool for propert yowners when they are developing their properties to achieve the requirements that might be in the future. It can also be an important tool for better living environments now, and in the future