Ett av de vanligaste sätten att bedriva näringsverksamhet i Sverige är genom att bilda ett aktiebolag. De svenska aktiebolagen regleras genom ett omfattande regelverk i aktiebolagslagen. Ägarna i ett privat aktiebolag är inte alltid tillfreds med reglerna i aktiebolagslagen, utan vill reglera vissa förhållanden ytterligare mellan sig. Aktieägarna har möjlighet att genom aktieägaravtal reglera vissa förutsättningar för verksamheten.

När aktieägarna väljer att reglera vissa förhållanden mellan sig i ett aktieägaravtal kan det uppstå skillnader mellan vad som gäller enligt aktieägaravtalet och vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Det råder en självständighet mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten vilken innebär att aktieägarna inte med bindande verkan kan avtala vissa förhållanden sinsemellan samt att avtalet inte ses som aktiebolagsrättsligt gällande i vissa fall.

Uppsatsen har som syfte att utreda de rättsverkningar som ett aktieägaravtal kan ge upphov till i två situationer, det handlar dels om när avtalsparterna är aktieägare, dels när avtalsparterna är styrelseledamöterna. I situationen med aktieägarna utreds två scenarier dels om ett partnermöte kan utgöra en bolagsstämma, dels om själva aktieägaravtalet kan utgöra ett protokoll med beslut som får samma rättsverkningar som ett bolagsstämmobeslut. I situationen med styrelseledamöterna utreds huruvida de kan bli bundna av avtal och vilka följder det kan få.

Slutsatserna som presenteras i uppsatsen är att den svenska aktiebolagsrätten är mycket försiktig vid tillåtandet av att ge aktieägaravtal rättsverkningar även aktiebolagsrättsligt. Enligt uppsatsförfattaren finns det dock anledning att, under förutsättning att vissa rekvisit är uppfyllda, tillåta verkningar för aktieägaravtal inom aktiebolagsrätten.

One of the most common ways to carry out business activities in Sweden is by establishing a limited liability company, which are regulated by extensive rules in The Swedish Companies Act. The shareholders of such companies are not satisfied at all times with the rules in the Act and therefore want to regulate certain conditions between each other. They have the possibility to regulate such conditions by enter into a shareholder agreement.

When the shareholders choose to regulate conditions between each other there might be a difference between what is valid according to the agreement and to the Act. In Sweden there is autonomy between the contract laws and the corporate law, which means that shareholders mutually cannot contract certain conditions and that the contract in some occasions does not become binding according to corporate law.

This thesis has as its purpose to investigate the legal effects of a shareholder agreement in two situations; firstly when the parties are the shareholders and secondly when the parties are the members of the board of directors. In the first situation two scenarios are investigated, firstly if a meeting prior to a general meeting can have the same legal effects as a general meeting and secondly if the shareholder agreement can have the same legal effects as the minutes from a general meeting. In the situation with the members of the board it is investigate if they can enter into a contract and the legal effects thereof.

The conclusions presented in this thesis are that the corporate law in Sweden is very cautious in giving shareholder agreements legal effects. According to the author of the thesis there are however certain occasions where the shareholder agreement should be given legal effects not just between the parties but also in relation to the corporate law, if certain requirements are fulfilled.