Den föreliggande rapporten är ett resultat av den forskning som bedrivits under perioden 1 mars 2010 och 28 februari 2011 och som finansierats genom beviljandet av ansökan nummer 164 Det reglerade fjärrvärmeavtalet – En studie i regleringsteknikmed utgångspunkt i fjärrvärmebranschens rättsliga förutsättningar. Projektet är indelat i olika etapper och denna resultatrapport avser den första etappen. Syftet med etapp ett har varit tudelat: dels var syftet att undersöka hur tillsynsmyndigheten genom sin tillsynsfunktion kan tänkas påverka avtalsrelationen mellan näringsidkande fjärrvärmeleverantör och fjärrvärmekund, dels var syftet att identifiera och strukturera frågeställningar inför de kommande etapperna två och tre. Vad gäller frågan hur tillsynsmyndighetens tillsynsfunktion kan tänkas påverka avtalsrelationen mellan fjärrvärmeleverantör och näringsidkande fjärrvärmekund har (1) tillsynsmyndighetens befogenheter enligt fjärrvärmelagen analyserats och (2) en undersökning genomförts avseende vilka typer av avtal mot vilka tillsynsmyndigheten lagligen kan och ska rikta sin tillsyn. Svaret på den första frågan har konstaterats vara att tillsynsmyndigheten har i uppgift att kontrollera att informationsinnehållet i fjärrvärmeavtalet såsom det framgår av 6 § fjärrvärmelagen och att det är möjligt, men inte säkert, att tillsynsmyndigheten också har befogenhet att kontrollera de materiella reglerna i fjärrvärmeavtalet i den utsträckning som de materiella reglerna i fjärrvärmelagen korresponderar mot informationskraven i 6 § fjärrvärmelagen. Vad gäller den andra frågan har konstaterats att tillsynsmyndigheten torde rikta sin tillsynsverksamhet mot de så kallade standardavtalen men inte mot de individuellt utformade avtalen. Vad gäller uppgiften att identifiera och strukturera frågeställningar inför kommande forskning har arbetet varit fokuserat på att (1) identifiera och beskriva lagstiftarens problembeskrivning av fjärrvärmebranschen och (2) presentera alternativa och kompletterande perspektiv på lagstiftarens problembeskrivning. Lagstiftarens problembeskrivning har summerats till att lagstiftaren vill att fler ska välja fjärrvärme som säljs under marknadsmässiga former trots att fjärrvärmeleverantörerna anses ha en monopolliknande ställning. Denna lagstiftarens problembeskrivning har sedermera kontrasterats och diskuterats utifrån fem alternativa perspektiv. Det första perspektivet innebär att fjärrvärmeverksamhet betraktas som en verksamhet beroende av ett infrastrukturellt nätverk, det andra innebär att fjärrvärme betraktas som ett primärbehov, det tredje att den juridiskttekniska definitionen av en ”konsument” kritiskt granskas mot bakgrund av fjärrvärmebranschens reella leverantör-kund-förhållande, det fjärde att fjärrvärmeleverantörernas förmenta monopolliknande ställningen kritiskt granskas och den femte att fjärrvärmeverksamhet som fenomen betraktas i sin juridiskt-historiskakontext. Vad avser kommunikation av forskningsresultaten har dessa kommunicerats genom mitt deltagande i två juridiskt-akademiska konferenser, en konferens arrangerad av Svensk Fjärrvärme, en akademisk publicering i form av ett antologibidrag och ett offentligt genomfört Research Proposal avseende den fortsatta forskningen.

This report summarises the results of the research I have conducted during the time from the 1th of March 2010 until 28th of February 2011. The research project has been financed by granting of the application no. 164: Det reglerade fjärrvärmeavtalet – En studie i regleringsteknik med utgångspunkt i fjärrvärmebranschens rättsliga förutsättningar. The project is divided into three stages; this report concerns the first stage. The first stage has had two objectives The first objective was to investigate how the supervisory authority, by executing its supervisory function, may affect the contractual relationship between a district heating supplier and a commercial district heating customer The second objective was to identify and structure problems for thenext two stages of the project. On the question of how the supervisory function of the supervisory authority may affect the contractual relationship between the district heating supplier and commercial district heating customer, first, the legal competence of the supervisory authority was analysed and, secondly, an investigation was conducted regarding the types of contracts to which the supervisory authority may and shall direct its supervision. It was concluded that the answer to the first question is that the supervisory authority shall supervise the informational content of the district heating contract as stated in sec. 6 of the Swedish District Heating Act. Further, it was concluded that the supervisory authority may possibly have the competence to supervise also the substantive content of the district heating contract with a view to ensuring that the substantive rules of the District Heating Act are followed which embody the informational requirements sec. 6 of the District Heating Act. Regarding the second question above, it has been concluded that the supervisory authority probably is bound to direct its supervision toward so-called standard forms of contracts, but not toward individually negotiated contracts. As concerns the task of identifying and structuring problems for the next two stages of the project, work has been focused on (1) identifying and describing the legislator’s manner of problematising the district heating industry and (2) presenting alternative and complementing perspectives to the legislator’s view. The legislator’s view on the district heating industry is that it is desireable that more people choose district heating sold in a market, although the district heating suppliers are deemed to enjoy an almost monopolistic position. This view of the legislator has been contrasted to, and discussed from, five alternative perspectives. From the first perspective, the district heating industry is understood as an industry dependent of an infrastructural network. From the second perspective, district heating is understood as a primary need. The third perspective assumes a critical standpoint on the legal definition of a “consumer” in the light of the reality of the contractual relations between supplier and customer in the district heating industry. The fifth, and last, perspective examines the legal historical context of the district heating industry. As regards the communication of the research results, this has been effected by my participation in two legal academic conferences, one conference arranged by Svensk Fjärrvärme, one publication of an academic article as a chapter of a book, and through a research proposal seminar open to the public.