Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
En utredning om brevbärarpersonalens arbetsförhållanden och införandet av Bästa Metod
Jönköping University, School of Engineering, JTH. Research area Industrial Engineering and Management.
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utredningen har utförts på uppdrag av Servicenätet Posten vid Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap, inom forskningsområdet Kvalitet, Människa, Teknik vid Linköpings universitet. Syftet har varit:

  • dels att utvärdera den totala arbetssituationen för brevbärare med i huvudsak utdelning i flerfamiljshus,
  • dels att utvärdera hur införandet av den så kallade ”Bästa Metod” har fungerat, främst vad gäller införandeprocess, acceptans, delaktighet och manual.

Utredningsarbetet har utförts under hösten 2001. Efter deltagande observation av brevbärare i flerfamiljshus under arbete, gjordes 60 djupintervjuer med såväl brevbärare, SEKO-ombud som postcenterchefer på femton av Posten utvalda utdelningskontor spridda över hela Sverige. Intervjumaterialet låg till grund för en enkät som distribuerades till samtlig personal på de femton utdelningskontoren. 525 enkäter har besvarats (en svarsfrekvens på 90 procent). Ergonomiska studier och fysiska mätningar har utförts på brevbärare under arbete för att identifiera belastningsergonomiska risker och prioritera mellan olika förbättringsförslag.

Resultaten visar att brevbärarnas arbetsförhållanden i dag är krävande, framförallt i fysiskt avseende, något som understryks av en mycket hög besvärsfrekvens från rörelseorganen. Bästa Metod framstår som en principiellt bra arbetsmetod med stor utvecklingspotential. De flesta brevbärare bedömer metoden som arbetsbesparande och produktivitetsförbättrande men uttrycker farhågor för den fysiska arbetsbelastningen och framtida besvärsrisker samt kvalitetsbrister. Om utvecklingspotentialen skall kunna tas till vara för både verksamhetens och brevbärarnas bästa, erfordras en optimering av arbetssättet.

Resultaten visar också att det finns stora skillnader i hur väl Bästa Metod fungerar vid de femton utdelningskontor som ingått i studien. Ett antal faktorer som försvårat införandet och tillämpningen av Bästa Metod har identifierats. Brist på delaktighet och lokal anpassning framträder särskilt. Arbetsledningens agerande på såväl lokal som central nivå har visat sig vara en kritisk faktor för hur väl arbetet med Bästa Metod har förlöpt.

Vi bedömer att åtgärder som fokuserar på att öka brevbärarnas delaktighet och lokalt anpassa Bästa Metod, skulle resultera i bättre arbetsförhållanden för brevbärarna, en ökad effektivitet, bättre produktivitet och kvalitetsvinster. En infrastruktur som befrämjar god informationsspridning och kommunikation både horisontellt och vertikalt i organisationen är då avgörande. 

Med ett åtgärdsprogram och en plan för ständigt förbättringsarbete, skulle verksamheten med Bästa Metod och brevbärarnas arbetssituation på sikt kunna förbättras med åtgärder på såväl lokal som central nivå i organisationen. Utredningen har visat på ett antal önskvärda åtgärder och flera av dessa kan genomföras av Posten själva. De åtgärder som föreslås nedan genomförs av Posten i samarbete med Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap och de kan delas upp i två huvudkategorier:

I  I rapporten preciserade förbättringsförslag som kan genomföras relativt omgående av Posten med stöd från Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap: 

Kamfacken

  • Förbättrad märkning av kamfacken och införande av kompletterande karta (prototyp finns redan klar), för att underlätta kamning på ny slinga samt förbättrad belysning vid kamfacken.
  • Justeringar och optimeringar av kamfacken där så är möjligt.
  • Förbättring av avlastningsytor vid kamfacken.

Skor

  • Införskaffande av lämpliga individuellt anpassade skor för både inomhus- och utomhusarbete.

Utbildning

  • Utbildning i arbetsteknik av utvalda representanter från respektive utdelningskontor.

Arbetsrutiner

  • Fördelning av arbetsmoment, utveckling av arbetsrutiner som exempelvis slingors sammansättning och anpassad användning av cyklar och motordrivna fordon.

Utrustning

  • Utveckling av hjälpmedel och utrustning, som exempelvis centralpostfack.

De ovanstående förändringarna testas på pilotkontor före breddinförande.

II  Åtgärder som kräver ytterligare planering och utvärdering för att  kunna genomföras och som innebär medverkan av Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap 

Lokala åtgärder genom utveckling av den lokala arbetsorganisationen mot välfungerande teambildningar på utdelningskontoren. 

Under sommaren 2001 började man på utdelningskontoren införandet av en teambaserad arbetsorganisation genom att tillsätta teamledare som ansvarar för den löpande verksamheten. En ytterligare utveckling av denna organisations-form föreslås. Man skulle därmed öka delaktigheten bland personalen, vilket på sikt skulle leda till bättre och effektivare arbetsformer med större påverkansmöjligheter över det dagliga arbetet, större ansvarskänsla, större arbetstillfredsställelse och högre yrkesstolthet. Denna arbetsform skulle kunna vidga synen på vad som är ”det egna distriktet” och skulle vidare minska känsligheten för störningar. I samband med detta skulle en plan för ”Ständiga Förbättringar” introduceras, för att bygga in ett kontinuerligt kvalitetstänkande och ökad delaktighet i det dagliga arbetet. Sammantaget skulle man kunna uppnå bättre lokal anpassning, högre produktivitet och bättre kvalitet. 

Centrala åtgärder

Utredningen har visat att det funnits kommunikationsglapp mellan de olika nivåerna i organisationen och att brevbärarpersonalen upplever bristande delaktighet, toppstyrning och otillräcklig flexibilitet i fråga om lokala anpassningar. Detta synes ha påverkat arbetet med Bästa Metod negativt.

En analys behöver göras över hur kommunikationsglapp och delaktighets-brister uppstår, med syfte att utveckla åtgärdsförslag för att förbättra infrastrukturen och kommunikationen mellan de olika organisationsnivåerna. Därigenom skapas förutsättningar att från centralt håll öka delaktigheten och på så sätt skapa en bättre verksamhet. Resultaten matchas sedan mot erfaren-heterna på lokal nivå för vidare åtgärder.

Framgången med Bästa Metod varierar på de femton utdelningskontor som ingått i studien. Rapporten visar att olika lokala förhållanden och förut-sättningar påverkat utfallet med Bästa Metod. Detta är något som kan utredas närmare.

Behovet av lokala anpassningar måste vägas mot behovet av en standardisering av arbetet enligt Bästa Metod. Hur denna avvägning kan göras är förknippad med användningen av manualen för Bästa Metod och dess fortsatta nytta. Vi menar att en manual bör tydliggöra vad som är kärnan i det nya systemet och därmed ska gälla överallt, men manualen bör också tydliggöra vad som kan anpassas lokalt, och ge ett stöd för hur detta kan ske. Manualen behöver vidareutvecklas och omarbetas för detta syfte.

Utredningen visar att det i vissa avseenden finns en bristande överens-stämmelse mellan den bärande tanken bakom Bästa Metod och den ökade flexibilitet som krävs av brevbärarna i praktiken. Det gäller bland annat hur snabbt nyanställda eller ovana brevbärare kommer upp i arbetstakt när man kammar upp post på en ny slinga, hur introduktion av nyanställda sker, vilka kvalifikationer brevbärare bör ha och vilka effekter detta har på yrkes-stoltheten. Den höga medelåldern på brevbärarna i dag kommer att medföra många nyanställningar inom en 10-15-årsperiod. Dessa frågor är då viktiga att utreda inte minst ur produktivitets- och kvalitetshänseende.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet , 2002. , p. 83
Series
LiTH-IKP-R ; 1229
Keywords [sv]
Utvärdering, ergonomi, arbetsmiljö, arbetsförhållanden
National Category
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-17309OAI: oai:DiVA.org:hj-17309DiVA, id: diva2:480693
Projects
Forskarstött förändringsarbete inom Posten Sverige ABAvailable from: 2012-01-19 Created: 2012-01-19 Last updated: 2012-08-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Fulltext

Authority records BETA

Karltun Erlandsson, Anette

Search in DiVA

By author/editor
Karltun Erlandsson, Anette
By organisation
JTH. Research area Industrial Engineering and Management
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 358 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf