Det är vanligt att forskare utvärderar hälsofrämjande interventioner genom attlåta deltagarna besvara samma standardfrågor vid före- och eftermätning och mäter interventionens effekt som en statistisk skillnad mellan mättillfällena. Det finns en risk att resultaten av en sådan beräkning blir missvisande av det skälet att undersöknings-personen tolkar svarsskalorna för respektive standardfråga olika av vid de olika mättillfällena (Westlander, 2004).

Denna risk har tidigt uppmärksammats av Golembiewski et al (1976) som pekade på att vi här har att göra med en psykometrisk problematik som är särskilt tydlig i interventioner. Frågan gäller huruvida individens egen måttstock för att bedöma eller värdera ett visst förhållande/område är densamma efter som före interventionen eller om måttstocken har förändrats beroende på att undersökningspersonen fått nya erfarenheter inom begreppsområdet. Golembiewski (ibid) kallar detta fenomen för betaförändring och i denna uppsats används fortsättningsvis denna term.

Syftet med uppsatsen är att empiriskt illustrera förekomsten av betaförändring och dess eventuella konsekvenser för tolkning av resultaten med ledning av en modell av Terborg et al (1980). Vi använder ett material hämtat från en studie av ett hälso-främjande interventionsarbete inom postutdelningsverksamheten, Posten Sverige AB.