I Sverige står byggnader idag för 40 % av den totala energianvändningen. En stor del av byggnaderna är ifrån miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och är i stort behov av renovering.

Syftet med denna rapport är att förbättra kunskapen om hur miljonprogramsbeståndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt.

Rapporten har som bakgrund EUs nya hårdare miljökrav, där den totala energianvändningen mätt från 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050.

Rapporten inriktar sig främst på miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. Brogården i Alingsås är det första miljonprogramsområdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, där totalrenoverades området och energiförbrukningen minskade med mer än hälften. Området Gårdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, där har nya tekniska lösningar används såsom solpaneler och luftvärme som värmer upp fasaden. Råslätt i Jönköping har istället för att göra en större renovering använt sig av ett aktivt underhåll och infört individuell mätning av hushållsel och varmvatten.

Dessa tre områden är typiska för miljonprogramsåren och hade innan renovering liknande konstruktioner och klimatskärmar. Men de tre olika fastighetsbolagens val av renoveringstekniker är det som skiljer objekten åt. Brogården var i så dåligt skick att ägaren Alingsåshem enbart hade två alternativ, totalrenovering eller rivning. Det beslutades att renovera Brogården. Husens alla byggdelar uppgraderades och hissar ökade tillgängligheten för de boende. Gårdstensbostäder valde att fokusera på byggnadernas balkonger och loftgångar. Dessa stod för en stor del av byggnadernas värmeförluster. Gårdstensbostäder valde att glasa in balkongerna och loftgångarna, på detta vis minskades byggnadernas stora köldbryggor. I Gårdsten installerades även solfångare på husens tak. I Råslätt har ägaren Vätterhem använt ett mer aktivt underhåll och mindre renoveringar som installation av mätare för vatten och el, stambyte, uppgradering av värmeväxlare samt inglasning av balkonger.

Att energirenovera miljonprogramshus har gjorts tidigare, det finns kunskap hos byggbolagen och fastighetsägarna. Men det finns svårigheter beroende på hur husen är byggda. Att tilläggsisolera en grund utan källare kan vara svårt, i Brogårdens fall valdes det att delvis bila upp grunden och tillsätta cellplast ovanför bottenbjälklaget. I de flesta större renoveringar som görs byts ventilationssystemet ut, om husen sedan tidigare är utrustade med självdragsventilation krävs det att dra nya ventilationskanaler i den befintliga byggnaden. Det kan vara problem med platsbrist och lösningen är dyr.

Att energirenovera Sveriges äldre bostadsbestånd måste börja göras i större skala. Kunskapen finns och flera projekt är redan genomförda med lyckat resultat. Dock är varje objekt unikt och skall utformas efter dess förutsättningar.