Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur står det till med magen …?: En kartläggning av förstoppningsproblematiken på några kommunala äldreboenden
Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Institute of Gerontology. Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förstoppning är ett vardagligt problem inom äldreomsorgen. Trots det är det inte så noga undersökt och det kan finnas flera orsaker till detta. Dels är det ett oglamoröst ämne och dels finns det metodologiska svårigheter eftersom det finns en mängd orsaksvariabler till förstoppning. Inte heller inom vårdutbildningar ägnas speciellt mycket tid till förstoppningsproblematiken. Det finns inget som tyder på att det är det normala åldrandet som påverkar att äldre blir mer förstoppade utan det är andra faktorer som tex. sjukdom, läkemedel, kost, vätska och inaktivitet som inverkar. Dessa faktorer är påverkbara i olika grad och det är viktigt att inte bara slentrianmässigt ge de äldre laxermedel. Man bör alltså även med ickefarmakologiska metoder försöka förebygga och motverka förstoppning även om många äldre vårdtagare samtidigt också för längre eller kortare tid måste inta laxermedel.

I denna undersökning ingick två äldreboenden och urvalet bestod av de vårdtagare som accepterade att delta (65). Ett frågeformulär ifylldes tillsammans med vårdtagarens kontaktperson.

Resultatet visar att det är svårt att utpeka någon enstaka variabel som en speciell markör för risk för förstoppning. Ungefär hälften av vårdtagarna uppgavs vara förstoppade av och till trots att tre fjärdedelar använde laxermedel på stående ordination. Nästan alla (95%) hade en eller flera diagnoser som förknippas med risk för förstoppning. Äldre vårdtagare speciellt de som bor på äldreboende har ofta många läkemedel. Många av dessa har förstoppning som möjlig biverkan. Drygt 85% av vårdtagarna hade någon medicin på stående ordination som kan ge förstoppning som biverkan. Många vårdtagare fick i sig för lite vätska och fibrer men var ändå inte mer förstoppade än de som åt mer fibrer och drack mera vätska. Detta kan bero på att de använder laxermedel.

Mer än hälften (57%) var avföringsinkontinenta och tre fjärdedelar var urininkontinenta. Det finns risk att dessa vårdtagare inte får komma till toaletten regelbundet på grund av att de bär blöja. Det var 17% som uppgavs inte dagligen komma till toaletten. Alla utom en vårdtagare hade egen toalett vilket säkert underlättar toalettbesöken dels genom att de inte behöver känna stress att andra vårdtagare behöver komma dit, dels genom att toaletterna lättare kan anpassas till den enskilde vårdtagaren.

Tre fjärdedelar använde dagligen laxermedel och hälften hade laxermedel vid behov. Det var i stort sett de som redan hade laxermedel på stående ordination som även hade det vid behov. De laxermedel som användes på stående ordination var framför allt osmotiska medel som Movicol och Laktulos vilket kan anses lämpligt till äldre personer. Många använder dessutom katrinplommon och/eller extra fibrer. I vilken form det ges verkar vara avdelningsbundet. Några andra metoder för att förebygga förstoppning hos de enskilda vårdtagarna uppgavs endast i ett fåtal fall.

Det är viktigt att inte nöja sig med att enbart ge de äldre laxermedel när magen krånglar utan att hela tiden vara steget före och försöka motverka förstoppning på alla plan utifrån den enskilde individens riskfaktorer. Likaså är det viktigt att när det så krävs ge ett för individen lämpligt laxermedel i rätt dosering. Både förstoppningen i sig och effekten av laxermedel kan ge problem som inverkar på livskvaliteten.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: HHJ, Institutet för gerontologi , 2004. , 50 p.
Series
Meddelandeserien, ISSN 0283-9369 ; 17
National Category
Dentistry
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-724OAI: oai:DiVA.org:hj-724DiVA: diva2:4452
Note
Gabriella Svensson har bytt efternamn och heter numera Gabriella Cikala.Available from: 2007-03-10 Created: 2007-03-10 Last updated: 2011-11-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(607 kB)808 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 607 kBChecksum MD5
4a7c203822f64f55ae68dcbf705a498fc4ed4a0773634f39d8e6a67e9750d8883f31de87
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Svensson, GabriellaMalmberg, Bo
By organisation
HHJ, Institute of GerontologyHHJ. Ageing - living conditions and health
Dentistry

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 808 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 686 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf